1 / 21

Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

Jordbrukets möjligheter och utmaningar inom bioenergiområdet Seminarium Bioenergi - Jordbruksverket 27 september, Jönköping. Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola. ”Proppen ur” - många drivkrafter samverkar. T i l l f ö r s e l. A v s ä t t n i n g.

libba
Download Presentation

Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Jordbrukets möjligheter och utmaningar inom bioenergiområdetSeminarium Bioenergi - Jordbruksverket 27 september, Jönköping Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

  2. ”Proppen ur” - många drivkrafter samverkar Tillförsel Avsättning • Jordbrukspolitik • Världsmarknads- priser •Teknikutveckling • Energipolitik • Miljöpolitik • Råoljepriser • Teknikutveckling Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

  3. Biobränsleanvändning idag(Totalt 405 TWh varav 25 % biobränslen) El Olja Övrigt Biobränsle Industri (36 %) (10-20 år) Bostäder (29 %) (10-20 år) Transport (2 %) (10-20 år) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

  4. Möjligheter – potentiell avsättning av biomassa inom 10-20 år • Värme ≈ 15-25 TWh(fjärrvärme, närvärme, småskalig pelletseldning, gårdsvärme mm) • El ≈ 15-30 TWh(kraftvärme i fjärrvärmesystem & skogsindustrier, småskalig biogas mm) • Drivmedel ≈ 30-55 TWh(≈ 20%:etanol, RME, biogas, termisk förgasning – DME, metanol, FT-diesel, metan) Summa: 60-110 TWh (jmf med 110 TWh idag !) (totalt producerar jordbrukets växtodling brutto ≈ 78 TWh idag) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

  5. (Totalt cirka 8 TWh tillgängligt av 31 TWh brutto) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

  6. (Totalt cirka 4,5 TWh biogas från gödsel teoretiskt möjligt) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

  7. (ton ts/ha, år) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

  8. (ton ts/ha, år) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

  9. (ton ts/ha, år) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

  10. Exempel åkermarksbehov40 TWh biomassa till drivmedel(≈ 20% av dagens användning) • Alternativ 1: Genomsnittlig mix av olika energigrödor • Alternativ 2: Som A1 men odling på något sämre åkermark • Alternativ 3: Som A1 men prioritering på högavkastande grödor Alt. 1: (55 %) Alt. 2: (69 %) Alt. 3: (46 %) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

  11. (1 m3 olja ≈ 10 MWh) *(Nettoutbyte = Bruttoproduktion – total energiinsats; Götalands södra slättbygder) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

  12. RME & etanol Biogas - vall Biogas& etanol -s.betor Biometan -salix Etanol& biogas - vete Metanol / DME -salix *(Baserat på nettodrivmedelsutbyte; Götalands södra slättbygder) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

  13. Raps till RME Vete till etanol Vete till etanol & biogas Vete till biogas Vall till biogas Raps till RME & biogas (Källa: Mikael Lantz, Miljö- och energisystem) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

  14. Utmaningar! Råvaruleverantör • Kunskap • Lönsamhet • Riskallokering • Kapitalförsörjning • Växtförädling • Teknikutveckling • Attitydförändring Stora anläggningar Energileverantör Småskaliga förädlingssystem Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

  15. Kunskap! • Ny och kompletterande rådgivningsverksamhet krävs -”jordbruksrådgivare” med fokus på produktion och ”energirådgivare” med fokus på vidareförädling och avsättning (t ex kartläggning av lokala marknader) - ny typ av samarbeten (med aktörer inom energibranschen) • Nya utbildningar - t ex högskoleingenjörer inom småskalig bioenergiteknik och bioenergisystem - t ex kvalificerad yrkesutbildning (KY) med mer praktisk inriktning • Informationsspridning - samordnad och marknadsanpassad information mot presumtiva kunder Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

  16. Lönsamhet & risk! • Jordbrukspolitik (CAP) - För höga gårdsstöd och låga energigrödsstöd = ofta lönsamt att träda i stället för att odla energigrödor (framförallt på mer lågavkastande marker) - Spannmål (etanol & förbränning) och raps (RME) lönsamt på bättre marker • Riskallokering - Salix är också lönsamt men hämmas ofta av dålig riskallokering (jordbrukaren står för huvuddelen) - Utveckling av kontraktsförfarande (jordbrukaren står för odlingsrisken och värmeverket för prisrisken!) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

  17. Kapitalförsörjning! • Kreditgivning - Jordbruksföretag ofta högt belånade – banker restriktiva med nya lån till t ex investeringar i förädlingsanläggningar för biobränslen • Riskkapital - Riskkapital inom lantbruksorganisationen (t ex LRF) - Samfinansiering med ”kapitalstarka” aktörer (energibolag, riskkapitalfonder mm!) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

  18. Växtförädling & teknikutveckling! • Växtförädling - Förädling av befintliga grödor utifrån nya ”energi-relaterade” krav - Förädling av nya energigrödor (salix, energibetor, hampa, majs osv) • Teknikutveckling - Utveckling av ny odlings- och skördeteknik - Utveckling av nya hanterings- och lagringssystem - Utveckling av ny förädlings- och omvandlingsteknik Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

  19. Attitydförändringar! • Åkermark ska användas för livsmedelsproduktion! - Förr: Ett lass potatis och ett lass ved till bränneriet! • Sysselsättningsbrist - Ersätta minskat arbete vid odling med ökat arbete i egen vidareförädling (pellets, färdig värme, drivmedel osv) • Landskapspåverkan - Fult eller fint: lokalisering kan avgöra! (liksom för biologisk mångfald) Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

  20. Det svenska energisystemet % 100 (bl a 1 miljon hektar havreodling för dragdjur) (1 miljon hektar energiodling?) 75 Olja Kol Biobränsle 50 25 1900 1950 2000 2050 1850 År Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

  21. Slutsats Möjligheterna är stora men utmaningarna är många - här krävs en kraftsamling inom jordbruksnäringen och en samverkan med energibranschen, finansiärer och övriga relevanta aktörer samt politiska beslutsfattare Pål Börjesson, Miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

More Related