1 / 50

EKG-enheten:

Aspekter på Långtids-EKG 080207 Medicinska Kliniken Steen Juul-Möller Laboratoriet för Långtids-EKG UMAS. EKG-enheten:. Hur många undersökningar gör vi ?. Ambulatorisk Långtids-EKG Vem ska undersökas ?. Synkope Arytmievaluering Misstanke om ischemisk hjärtsjukdom

jared
Download Presentation

EKG-enheten:

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Aspekter på Långtids-EKG080207Medicinska KlinikenSteen Juul-MöllerLaboratoriet för Långtids-EKGUMAS

  2. EKG-enheten:

  3. Hur många undersökningar gör vi ?

  4. Ambulatorisk Långtids-EKGVem ska undersökas ? • Synkope • Arytmievaluering • Misstanke om ischemisk hjärtsjukdom • Undersökning av det autonoma nervsystemets funktion

  5. Hur länge ska patienten undersökas ? • Avgörande är hur ofta EKG-händelsen inträffar och vilken sjukdom/symptom som ska utredas: • Arytmi • Ischemi

  6. Alternativ: • Vilo-EKG • 24-timmars Långtids-EKG (Arytmi, ischemi) • 48 timmars Långtids-EKG (Arytmi, ischemi) • 7 dygns Långtids-EKG(Arytmi) • Event recording (1-5 veckor)(Arytmi) • ILR (Implanterbar Loop-Recorder) (3 år)(Arytmi) • Telemetri under intagning på sjukhus (Arytmi, ischemi) • Annan utredning

  7. Ambulatorisk Långtids-EKG och Reversibelmyokardischemi

  8. Det finns ett flertal studier som visar att förekomst av ischemi vid ambulatorisk långtids-EKG har en negativ prognostik effekt under de närmaste 1-5 åren efter undersökningen

  9. Reversibelmyokardischemi:specificitetochsensitivitet Vilka underlag finns idag?

  10. Diagnostic of myocardial ischemia using ECG techniqueAnnals of Noninvasive Electrocardiology, Vol 2, 1997; 92-95 Fredrik Frogner & Steen Juul-Möller Kardiologiska Kliniken UMAS, Malmö

  11. Studie design • 113 pat medangina pectoris. • 24 h Amb-EKG, arbetsprovochkoronarangiografi • Undersökningar genomfördes en vecka före koronarangiografi. • 106 patienter analyserades: 1 pat hade LBBB och 6 pat klarade tekniskt inte att genomföra arbetsprov

  12. Metoder • 24-timmars långtids-EKG registrering • varje patient blev ombedd att utföra åtminstone 6 min maximal ansträngning vid undersökningen. • Patienter noterade i dagboken vilken typ av ansträngning som utfördes.

  13. Resultat (1) • 0 VD: n=28 • 1 VD: n=25 • 2 VD: n=23 • 3 VD/MS: n=30

  14. Resultat (2)

  15. Resultat (3) 36 patienter med 3 VD eller Huvudstam- stenos.

  16. Slutsats • 3-avlednings (X,Y,Z) ambulatorisk långtids-EKG är likvärdig med arbets-EKG for rutin diagnostik av patienter med misstanke om reversibel myokardischemi. • Kombination avarbetsprov och Långtids-EKG registreringökar ytterligare sensitiviteten att detektera förekomst av reversibel myokardischemi.

  17. Myokardischemi Detaljer

  18. XYZ-vektor Information motsvarande 12-avlednings EKG 3 EKG kanaler X: Anterior Y: Inferior Z: Septal Elektrod placering:

  19. 24-h ST-trend

  20. Ansträngningskorrelerade ST-segment sänkningar

  21. ST analys • ”Ischemisk ST sänkning” inkluderar att ST-nivån uppmätts 60-80 msek efter J-punkten • ST-sänkningen skall vara minst 0,1 mvolt och av typ platå eller neråtslutande ST-sänkning under minst en minut i minst en avledning

  22. ARYTMI Långtids-EKG Kliniska aspekter

  23. ”Långtids-EKG har visats vara ett av de mest kostnadseffektiva instrument vid diagnostik av arytmier, oberoende av symptom. Även vid prognostisk bedömning eller risk-stratifiering vid olika kardiologiska sjukdomar samt vid bedömning av arytmibehandling och myokardischemi.” Philip J Podrid, MD Professor of Medicine Boston University School of Medicine, USA

  24. (Encainid och) Tambocor ökar dödligheten i hjärtsjukdom Resultat från Cardiac Arrhythmia Suppression Trial (CAST) av patienter med multipla VES efter hjärtinfarkt. Data från Echt, DS, Liebson, PR, Mitchell, B, et al, N Engl J Med 1991; 324:781.

  25. Långtids-EKG eller Invasiv Elektrofysiologisk undersökning vid utredning av kammartakykardi eller kammarflimmer: Resultat från ESVEM-studien: Risk för återfall i kammararytmi bedömdes hos patienter med tidigare farlig kammararytmi med Långtids-EKG eller Elfys-us. Ingen skillnad fanns i prognostisk förmåga (p = 0.69). Data från Mason, JW för ESVEM-Investigators, N Engl J Med 1993; 329:445.

  26. Prognostisk betydelse av ST-sänkning och kammar-arytmi vid långtids-EKG undersökning J Intern Med 1999, 246:363-72, Circulation. 2001;103:3086-3091 Bo Hedblad, M.D., Ph.D. Steen Juul-Möller, M.D., Ph.D. F.E.S.C. Et al Universitetssjukhuset MAS Malmö

  27. Detta var den enda befolkningsundersökning med Långtids-EKG • Den genomfördes 1982 in Malmö • 394 män deltog • Representativa för alla 68-åriga män i Malmö • Alla män genomgick läkarundersökning med anamnestagning innan EKG-undersökningen

  28. Männen sorterades efter:1. ST-segment sänkning • ST-sänkning • n = 98 • Ingen ST-sänkning • n = 296

  29. Männen sorterades efter:2: Kammar-arytmi

  30. Lown klassifikation Lown 0-2: < 720 VES/d Lown 3-5: > 720 VES/d, R-på-T/Kopplade/Bigemini/ Multiforma VES, VT

  31. ST-sänkning 12 års uppföljning: Död i hjärtsjukdom

  32. Arytmi:12 års uppföljning: Död i hjärtsjukdom

  33. Lung funktion och arytmi: 16 års uppföljning: Död i hjärtsjukdom

  34. Konklusion • Kammararytmi i Lown klass 4-5 medför en försämrad prognos hos 68-åriga män oberoende av hjärtsjukdom. • Reducerad lungfunktion försämrar prognosen avsevärd. • ST-sänkning medför en försämrad prognos i de första 3-5 år, men inte med 12-års horisont.

  35. Vad är då ”normalt”: Förekomst av arytmier hos friska vid 24 timmars ambulatorisk EKG: • SVES (prevalens: 100%) 350 +/- 66/d • VES (prevalens: 80%) 150 +/- 34/d • VES/Bigemini (prevalens 10%) 10 +/- 4/d • Kopplade VES (prevalens 25%) 4 +/- 2/d • Max RR-intervall < 2 sekunder Hedblad B, Juul-Möller S, Circulation. 2001;103:3086-3091 Material: 296 68 åriga män utan ST-depression. Medelvärde +/- SD

  36. Heart Rate VariabilityPuls variabilitet Vad är det? Klinisk betydelse?

  37. Vad kan HRV? • Ange ökadrisk för hjärtdöd eller farlig arytmi efter akut hjärtinfarkt och hos sviktpatienter • Upptäcka och kvantifiera neuropati hos patienter med diabetes mellitus • Ange sannolikhet för vasovagal obalans

  38. HRV 1 Pulshastigheten ändras med andningen, så att pulsen sänks vid varje inandning, och ökar vid varje utandning.

  39. HRV 2 Vid inandning används vagusnerven för att trycka ned mellangärdsmusklen (diafragma). Vagusnerven är en del av det parasympatiska nervsystemet, som även sänker pulshastigheten. Därför reduceras pulshastigheten vid varje andetag (med cirka 1-2 slag/min).

  40. HRV 3 Om patienten har adrenalin/noradrenalinpådrag utkonkurreras vaguseffekten, och den andningskorrelerade pulsvariationen slätas ut.

  41. HRV 4 Pulsen sänks bara vid inandning om • Vagusnerven fungerar som den ska (ingen neuropati) och/eller • Patienten har normal stress-belastning (normal adrenalin/noradrenalin aktivitet)

  42. HRV 5 Denna regelbundna pulsändring mätas på följande sätt: • Man mäter avståndet mellan hjärtslagen (i millisekunder) under en viss tid (5 minuter). • Avståndet ändras vanligtvist med andningen. • Man beräknar medelvärdet på pulsavstånden under dessa 5 minuter. • Man konstruerar en spridningskurva för dessa pulsavstånd. • Ju mera spridd kurvan är, desto större är pulsändringarna. • Vidden på kurvan beskrivs med standard-avvikelsen (standard deviationen). • Heart Rate Variability är standard deviationen mätt i millisekunder.

  43. SD 71 /min 68 /min 71 /min 68 /min Medel R-R-intervall för en 5 minuters period SDANN är SD av medelvärdet (Average) Normal-Normal R-R intervall för alla 5 minuters perioder/24 timmar.

  44. Reducerad SD (eller SDANN) orsakas av sympatisk (adrenerg) dominans i det autonoma nervsystemet - eller - nedsatt vagusfunktion (perifer neuropati)

  45. ”Där är god evidens som visar at det autonoma nervsystemet spelar en viktig roll för att trigga maligna ventrikulära arytmier…. Ary L Goldberger, MD Professor of Medicine Harvard Medical School

  46. Experimentellt reducerar sympatikus stimulering (”stress”) refraktärperioden i myokardiet och reducerar trösklen för kammarflimmer och ökar automaticiteten… Ary L Goldberger, MD Professor of Medicine Harvard Medical School

  47. Alla dessa faktorer kan befrämja arytmi. Vagus-stimulation motverkar dessa förändringar och reducerar effekten av sympatisk stimulation; förlängar refraktärperioden, ökar tröskeln för kammarflimmer, och reducar automaticiteten…. Ary L Goldberger, MD Professor of Medicine Harvard Medical School

  48. Det autonoma nervsystemets dynamiska funktion speglar viktiga hjärt-lung sjukdomar (t ex hjärtsvikt, hjärtinfarkt, sömn apné) och även icke-kardiella sjukdomar. ” Ary L Goldberger, MD Professor of Medicine Harvard Medical School

  49. Andra aspekter: • Nattlig obstruktiv apné? • Intranet/Internet? • Regionalt laboratorium?

  50. Tack för uppmärksamheten!

More Related