Varför behöver vi kunskap om Kunskapssyn och Lärande? - PowerPoint PPT Presentation

slide1 n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Varför behöver vi kunskap om Kunskapssyn och Lärande? PowerPoint Presentation
Download Presentation
Varför behöver vi kunskap om Kunskapssyn och Lärande?

play fullscreen
1 / 33
Varför behöver vi kunskap om Kunskapssyn och Lärande?
242 Views
Download Presentation
hayes-nguyen
Download Presentation

Varför behöver vi kunskap om Kunskapssyn och Lärande?

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Varför behöver vi kunskap omKunskapssyn och Lärande? Hur kan jag förklara vilken kunskapssyn som ligger bakom min undervisning? Vilken syn på lärandet speglar aktiviteterna i mitt klassrum?

  2. Hur är det möjligt att inom ramen för en utbildning skapa tillfällen att förstå hur teori är relaterad till praktik och hur praktik är relaterad till teori.

  3. Hjälp! Det finns inte en bantningskur eller en idrottare som inte hänvisar till forskningsresultat för framgång! Enda undantaget är skola och utbildningssytem!! • Skolan saknar forskningsgrundat fundament att stå på och som alla kan referera till! • Men lärarutbildningen bygger ju på vetenskaplig grund !!! • Ingen förstår varför just lärargruppen har så ringa intresse för forskning och vetenskap Oroande!

  4. All undervisning vilar på två grundpelare Vad är kunskap? Vad är det vi ska utveckla och lära eleverna? Kunskapssyn Hur gör man för att eleverna ska nå kunskap? Teori om hur lärandet går till.

  5. Olika sätt att se på förhållandet Teori - Praktik Jobbar vi utifrån teori då blir allt bra! Risk: Jmfr Lpo94 • Teori Tillämpas på praktiken • Praktiken skapar Teori • Teori Praktik Praktiken är giltig! Risk: Vidgar ej horisonten Ömsesidig påverkan. Växelspel Aktionsforskning

  6. Några filosofiska och didaktiska riktningar • Rationalismen • Empirismen • Fenomenologin • Behaviorismen • Pragmatismen • Konstruktivismen • Sociokulturell inriktning • Fenomenografin

  7. Antiken Det finns en objektiv observerbar verklighet Sokratiska samtal Analys av begrepp Aristoteles Empirismen Kunskap kommer ur erfarenhet. Förvärvas genom observation som sedan analyseras Rationalismen Kunskap är medfödd och kommer inifrån. Oberoende av erfarenhet Elevens tänkande i centrum Inte stoffet Stoffet i centrum inte elevens tänkande

  8. Rester från Antiken Empirismen satte spår: Ämnesindelning Positivismen Lykeion= läraren ägde kunskapen..förmedlade eleven reproducerade men…. Eliten skulle tänka… disputationen Medeltiden Aristoteles tankar bevarades En bön per timme = lektion 50 min bön 10 min Förmedling Disputation 1600-talet= Eleven en tom påse (Locke) ibland dåliga påsar. (Seglivad tradition)

  9. 1700-tal Förening av Rationalism/Empirism Människan har vissa medfödda tankemönster ( tid, före, efter, här, nu…) Kunskap nås bara om tingen som de framträder för mig Kunskap blir då alltid subjektiv Den kunskapen människan skapar är inte ”ren”. Den framstår bara som den visar sig för just denna människa Fenomen = Det som framträder ur unika upplevelser

  10. Fenomenologin ( Husserl 1859-1938) Bygger på Kants teorier om unika upplevelser Vi kan kommunicera och förstå varandras upplevelser Summan blir= Den livsvärld där jag lever blir självklar En oreflekterad, konkret, förvetenskaplig kunskap Idag: Ference Marton Vi är ej medvetna om att andra ser annorlunda på världen. Vi tror att vi ser världen som den är och att andra ser den som jag ser den. Människans livsdrift= Att bearbeta och sätta in livserfarenheter i meningsbärande strukturer Sammanhang

  11. Forts fenomenologin… Horisontbegreppet= de gränser som inramar det vi kan förstå Eleven som har samma horisont, livsvärld som läraren lyckas ofta Fenomenologiskt perspektiv: Lärandet är en utvidgning, fördjupning, förändring av den mening ett fenomen har för eleven. En kvalitetsförändring av elevens uppfattningar som leder till nya insikter och förändrade handlingsmönster. Kunskapserörvring: Förskjutning från läraren och stoffet till elevens tänkande

  12. Pragmatismen Dewey, Mead, Mills…… • Utveckling ska inte vara ändamålslös, utan inriktning • Uppfostran och undervisning ska leda till framsteg • Tänkande är ett medel att lösa problem. • Pedagogik är en metod för att skapa och vidmakthålla demokratin. • Målet är att skapa ett bättre samhälle

  13. Olika kunskapssyn härskar även idag och fungerar inom olika forskningsfält och inom olika ämnen Rationalismen: Matte logik….. Empirismen: Naturvetenskap…. Fenomenologin: Humanvetenskapen

  14. Olika kunskapssyn härskar även idag och fungerar inom olika forskningsfält och inom olika ämnen Rationalismen: Matte logik….. Empirismen: Naturvetenskap…. Fenomenologin: Humanvetenskapen

  15. Vanligtvis är det Deweys åsikter om individens utveckling, undervisningens individualisering, erfarenhetsbaserat lärande, det manuella arbetets betydelse, tanken om ”learning by doing” som lyfts fram i pedagogiska diskussioner. Under sin livstid försökte Dewey värja sig mot denna ensidiga uttolkning. Allt för ofta försummas hans analyser av och åsikter om skolan som samhällets främsta styrinstrument i socialiseringsprocessen

  16. Behaviorismen • Kunskap är en kvantitet som går att mäta • Att ha kunskap är att kunna reproducera • Lärandet går att styra med neg. eller pos. förstärkning. Kognitivismen Människan och vissa djur har något i sin hjärna som behandlar sinnesintryck. Ett mind som ett redskap att bilda kunskap.

  17. Konstruktivismen Människan skapar och konstruerar själv sin kunskap. Omstrukturering av tidigare förståelse…begrepp Medfödda förmågor….utifrån mognad

  18. Konstruktivismen Fenomenologisk filosofi Konstruktivistisk inlärningsteori Kants idé om skillnad mellan objektvärld och fenomenvärld Lärandet: Varje individ skapar sin egen förståelse utifrån sina egna erfarenheter av omvärlden

  19. Inre process som rekonstruerar individens omvärldsförståelse Nya erfarenheter + Gamla erfarenheter Lärandet = Från enkla till mer komplexa mentala processer Tänkandet Går före eller samtidigt med faktainlärning

  20. Att arbeta som lärare utifrån konstruktivistiskt tänkande??? • Elevens existerande”preconceptions” ska bilda utgångspunkt för nya tankemönster. • (Oj oj ..en klass består av 25-30 elever?) • Lärarens ”preconceptions” stämmer kanske inte heller med hur vetenskapen ser på de begrepp som ska utvecklas. • (Svårt att hitta vägar till att utmana elevernas sätt att tänka!!!) Hur menar konstruktivisterna då att man ska gå till väga?

  21. Skapa utrymme för eleven att utveckla en vetenskapligt korrekt bild av ett begrepp genom att: • Ta reda på hur elever uppfattar undervisningsinnehållet innan de delar med sig av sin kunskap eller innan de undersöker/läser experimenterar … • Tillåta att elevers svar och tankar får dominera en lektion • Uppmuntra elevernas självständiga initiativ • Använda rådata, interaktiva läromedel etc… • Engagera elever i experiment och att diskutera • Engagera elever i diskussion med lärare och andra elever • Uppmuntra till reflektion över vad de har lärt sig PEEL, PLAN, Portfolio…..

  22. Social konstruktivism Vygotskij 1896-1934 • Sociokulturell syn på kunskap och lärande • Lärandets villkor förändras utifrån det samhälle och den tid vi lever i. • Dialektik…

  23. Social konstruktivism Vygotskij 1896-1934 Sociokulturell syn på kunskap All inlärning sker i språkliga sociala samspel Detta samspel upprepas i individens inre tal Tankearbetet sammanfattar och utarbetar strategier Undervisningens mål är: att utveckla barnets mentala processer Att vetenskapliggöra barnets vardagsbegrepp Att förändra livsvillkor vilket leder till samhällsförändring

  24. Spontana begrepp blir akademiska begrepp BILAR BIL Från konkreta till generella begrepp Konkreta erfarenheter i vardagen leder till Ord… begrepp i samtal och lek = Plattform för spontana begrepp

  25. Bilism Bilismens roll för miljön mm…. Från generella begrepp till akademiska begrepp Bilar Den röda tråden enligt Vygotskij: I tidigare åldrar bör man arbeta med: Learning by doing, konkreta erfarenheter som bearbetas i muntliga och skriftliga dialoger ger vidgad horisont Senare: Använder man den basen för utvecklandet av mer akademiska begrepp i högre ålder. Alltså: Inte progression i stoff utan progression i begreppsutveckling All undervisning som ligger utanför barnets erfarenhetshorisont blir då meningslös

  26. Approximativa utvecklingszonen = Skillnaden mellan vad eleven kan göra själv och vad den kan göra med hjälp av en vuxen eller med en mer kunnig jämnårig. En potential för utveckling som frigörs i samarbete, samspel, samtal, dialog…..

  27. Moderna sociokulturella pedagoger och forskare… Bl a. Säljö.. Carlgren.. • Fokuserar inte direkt vad som sker inne i huvudet på den lärande. • Människor vinner förståelse genom engagemang i aktiviteter. • I sociala praktiker kommer lärandet till stånd. • Skolans behov av autentisk aktivitet • Kommunikationen central • Betonar ”The ethos of the classroom” • Kunskap föränderlig

  28. Internationellt kända svenska forskare av idag Roger Säljö Ingrid Carlgren Miljöer för lärandet Kontextuellt lärande Individen lär av hela sammanhanget Olga Dysthe Det flerstämmiga klassrummet

  29. Fenomenografin Kan vi hitta sätt att arbeta med en större grupp elever samtidigt och ändå ta hänsyn till att individer uppfattar fenomen på olika sätt? Ference Marton (1970) Han har forskat på just detta hur människor tänker och uppfattar fenomen

  30. Hur människor tänker om studier -om deras sätt att bedriva studier Hur deras sätt att tänka förändras genom att bedriva studier Vilka olika uppfattningar finns av olika fenomen Resultat Människors uppfattningar kan graderas från enkla till komplexa. De fann fyra olika sätt att uppfatta kunskap på (Taxonomier) Slutsats: Läraren kan undervisa kollektivt om han/hon aktivt lyfter fram variationer av uppfattningar. Runesson: Variationsteorin, Pramling:fenomenografisk kursplan

  31. Cecilia 25 år 1-7 lärare No Skolad av Ingrid Pramlings fenomenografiska teori. Jobbade så när hon startade sin lärarbana Fick barn, fick jobbiga elever: Talar inte längre om fenomenografin Föll tillbaka till sin egen skoltids pedagogik. Ramfaktorteorin hade kunnat förutspå detta! Men hur undviker vi att nya lärare hamnar här?

  32. Funderingar • Hur kan vi omvandla de teorier om lärandet vi lär och förstår, till konkret pedagogik i klassrummet? • Vad behöver vi göra på skolan för att hjälpas åt? • Hur kan vi använda vår tid för att jobba fram en pedagogisk gemensam grundsyn som även syns i praktiken?