slide1 n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Havs- och vattenmyndigheten- ett perspektiv på alternativ PowerPoint Presentation
Download Presentation
Havs- och vattenmyndigheten- ett perspektiv på alternativ

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 36

Havs- och vattenmyndigheten- ett perspektiv på alternativ - PowerPoint PPT Presentation


  • 144 Views
  • Uploaded on

Havs- och vattenmyndigheten- ett perspektiv på alternativ. Jan Schmidtbauer Crona. Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla. Instruktion från regeringen. Förkortas HaV.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Havs- och vattenmyndigheten- ett perspektiv på alternativ' - hashim-reed


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
slide3

Levande hav, sjöar och vattendrag

till glädje och nytta för alla

instruktion fr n regeringen
Instruktion från regeringen

Förkortas HaV

1 § Havs- och vattenmyndigheten är förvaltningsmyndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag och hav.

2 § Myndigheten ska inom sitt ansvarsområde vara pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken och verka för en hållbar förvaltning av fiskeresurserna.

Jan Schmidtbauer Crona

v gen dit
Vägen dit
  • Vattenförvaltning
  • Havsförvaltning
  • Fiskeriförvaltning
  • Fysisk planering till havs

Jan Schmidtbauer Crona

grattis sverige havsplanering en ny fysisk planeringsform
Grattis Sverige! Havsplanering en ny fysisk planeringsform!
  • Havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet
  • Ge vägledning till myndigheter och kommuner vid planläggning och prövning av anspråk på användning av områdena
  • Området 1 nautisk mil (1852 m) från baslinjen inkl. ekonomisk zon
  • Miljöbalken 4 kap §10

Jan Schmidtbauer Crona

slide7

Ny lagstiftning i miljöbalken 1 september 2014

  • Syftet med havsplanerna är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling
  • Beslutas av regeringen
  • Regeringen får meddela föreskrifter om förbud eller begränsningar som behövs för att uppnå syftet med planen.
  • Detaljer för genomförande i havsplaneringsförordning (bereds)

Jan Schmidtbauer Crona

tv rsektoriell
Tvärsektoriell

Jan Schmidtbauer Crona

ju fler kockar desto s mre
Ju fler kockardesto sämre…

Jan Schmidtbauer Crona

delaktighet
Delaktighet

Jan Schmidtbauer Crona

de olika stegen i planeringen
De olikastegeniplaneringen

Plan

Förutsättningar

Analys

Jan Schmidtbauer Crona

tidplan och arbetsprocess fram ver
Tidplan och arbetsprocess framöver

SLUTLIG

NOV

2014

Jan Schmidtbauer Crona

eu s havsplaneringsdirektiv 2014 89 eu
EU:s havsplaneringsdirektiv (2014/89 EU)
  • Ramlagstiftning
  • Stödja blå tillväxt och hållbar utveckling
  • Stödja sektorpolitik och åtgärder för bevarande och skydd
  • Ekosystemansatsen ska tillämpas
  • Minimikrav för havsplanering(sektorer, gränsöverskridande, land/hav, deltagande, data, översyn)
  • Havsplaner senast 2021

Jan Schmidtbauer Crona

regeringens arbete med en maritim strategi
Regeringens arbete med en maritim strategi
  • Koppling till EU:s integrerade havspolitik
  • Syftar till att bygga en bättre samordning mellan olika sektorsområden för att nå gemensamma mål
  • Blå tillväxt – fler jobb, ökad välfärd och livskvalitet utifrån en hållbar användning av våra kust- och havsområden
  • ”Havsplanering för jobb och utveckling”
  • Dialog under våren 2014, beslut under 4e kvartalet 2014

Jan Schmidtbauer Crona

nul gesbeskrivningen
Nulägesbeskrivningen
  • Ger en överskådlig bild av förutsättningar för att nyttja havets resurser (hav – kust – land)
  • Intressen och anspråk idag
  • Förväntad utveckling
  • Avstamp för nästa planeringsfas
ekosystemansatsen the ecosystem approach
Ekosystemansatsen – The Ecosystem Approach
  • En strategi för bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser.
  • Har sitt ursprung i FN-konventionen om biologisk mångfald (CBD).
  • Bygger på 12 principer (Malawiprinciperna, 1995, CBD 2000)

Jan Schmidtbauer Crona

varf r
Varför?
  • Stort politiskt genomslag globalt, inom EU och nationellt
  • Fiskepolitiken, havsmiljödirektivet och havsplaneringen
  • Behov
  • Möjligheter
  • Potential

Jan Schmidtbauer Crona

ekosystemansatsrecept
Ekosystemansatsrecept
  • Gemensamma mål och delaktighet
  • Naturens förmåga att producera varor och tjänster är överordnad; försiktighetsprincipen ska tillämpas
  • All slags kunskap ska beaktas
  • Värdera ekosystemen samhällsekonomiskt
  • Avgränsningar i tid och rum
  • Flexibel och anpassningsbar

Smaktillsats: engagemang, glädje, lyhördhet, nyfikenhet

Jan Schmidtbauer Crona

slide20

Ekosystem-

ansatsen

Du

Jan Schmidtbauer Crona

sea as a tool to implement the ecosystem approach
SEA as a tooltoimplement the Ecosystem Approach
  • The Ecosystem Approach canprovide:
  • A fitting policy context for applicationofSEA
  • Politicalincentive for environmental considerations (politicalwill)

SEA canprovide:

  • Scoping – focus, ecosystembasedobjectives
  • Framework for a systembased holistic approach
  • Development and aggregation ofknowledge, forecasting
  • Consultations and participation
  • Alternative development – plan alternatives, scenarios
  • Itegrationof social economicevaluationofecosystem services

Jan Schmidtbauer Crona

lagkrav milj bed mning mkb
Lagkrav miljöbedömning/MKB

Dokumentfokus

I MKB identifiera, beskriva och bedöma betydande miljöpåverkan inklusive rimliga alternativ.

  • Miljöbalken 6 kap.11-19§§, MKB-förordningen 4-11§§
  • SEA-direktiv 2001/42/EG ”Om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan”
  • Internationella samråd: Esbo- konventionen och SEA-protokollet

1.Underrättelse 2.Samråd

Jan Schmidtbauer Crona

milj bed mning med utg ngspunkt i ekosystemansatsen
Miljöbedömning med utgångspunkt i ekosystemansatsen

Dokumentfokus

I MKB identifiera, beskriva och bedöma betydande miljöpåverkan inklusive rimliga alternativ.

  • Processfokus/integration
  • Miljötillståndet som utgångspunkt
  • Systematisk kunskapsuppbyggnad
  • Proaktivt förhållningssätt
  • Miljöbedömningen genererar förslag
  • Återkopplingar/iterativ process
  • Ekosystemtjänster länk mot samhällsekonomisk konsekvensanalys

+ Processfokus/integrering

Underrättelse - Samråd

+ avgränsningssamråd

Jan Schmidtbauer Crona

varf r viktigt med alternativ
Varför viktigt med alternativ?

NU KOMMER ALTERNATIVDELEN!

  • Tillföra dynamik, visa möjligheter och valsituationer – Kombinationen:

Alternativ + Konsekvensbedömning =

  • Bidra till dialog om framtiden
  • Transparens - både i och efter processen

Jan Schmidtbauer Crona

vad f r alternativ
VAD för alternativ?
  • SYFTET utgångspunkt för alternativ formulering
  • HUR kan syftet uppnås?
  • Med olika Mål?
  • Med olika Strategier?
  • Med olika Planförslag?

Jan Schmidtbauer Crona

slide26
Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014–2025Underlagsrapport – miljökonsekvensbeskrivning

Syftet med alternativ är att hitta olika lösningar på brister i transportsystemet,

exempelvis bristande måluppfyllelse enligt uppdraget. Det är, enligt miljöbalken: ”den

betydande miljöpåverkan som planens … genomförande kan antas medföra (som ska)

identifieras, beskrivas och bedömas. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller

programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och

bedömas.” (förfanm).1

Begreppet ”alternativ” behöver nödvändigtvis inte uppfattas så

att flera planalternativ måste utformas

Jan Schmidtbauer Crona

trv m lstyrd planering
TRV-Målstyrd planering

Strategiska val

Dokumentation

Avgränsningssamråd för miljöbedömning av nationell transportplan 2014-2025

Jan Schmidtbauer Crona

genomf rande av havsmilj direktivet

GES

Genomförande av havsmiljödirektivet

2012: Hur mår havsmiljön?

2012: Vart vill vi komma? (definition av god miljöstatus)

2012: Hur kommer vi dit? (delmål i form av miljökvalitetsnormer)

2014: Övervakningsprogram

2015: Vad ska vi göra? Åtgärdsprogram

2016: Påbörja åtgärder

2018: Ny bedömning av miljötillståndet

Jan Schmidtbauer Crona

alternativ i hmd tg rdsprogram
Alternativ i HMD Åtgärdsprogram
  • Nollalternativ – BAU 2050
  • Programalternativet- Uppdelat i olika teman utgående från miljökvalitetsnormer.
  • Vatten ÅP alternativdiskussion- grundläggande åtgärder resp. grundläggande + kompletterande
  • Svårighet Åtgärdsprogram havsmiljön – första gången, indirekta åtgärder, styrmedelskaraktär

Jan Schmidtbauer Crona

olika planf rslag samma syfte
Olika planförslag (samma syfte?)

Litauens havsplan som exempel

- Olika målbilder/politiska inriktningar gav två planalternativ

Jan Schmidtbauer Crona

slide31

Concept A Concept B

Jan Schmidtbauer Crona

j mf r arkitektur parallellt uppdrag
Jämför arkitektur -parallellt uppdrag
  • Syftet definierat i ett program med önskade funktioner
  • Ca tre kontor får uppgift att ”lösa” programmet
  • Skala upp till planering?
  • Organisations- och storleksproblem?- en planeringsansvarig aktör

-”Det blir för stort att göra två planer”

Jan Schmidtbauer Crona

scenarioanalys
Scenarioanalys
  • Vilka är de möjliga framtidsbilderna (framtidsalternativen)?

som planens syfte och innehåll relateras till

Ur MKB- Nationell Transportplan 2014-2025

Känslighetsanalys för klimatscenario med minus 20 procent biltrafik och oförändrad

lastbilstrafik, jämfört med dagens nivå. Resultatet om klimatscenariot skulle vara

utgångspunkt för planeringen skulle knappt 40 procent av de analyserade projekten

vara lönsamma (Nettonuvärdeskvot, NNK, ≥0,5)

Jan Schmidtbauer Crona

krav p redovisning av framtidsalternativ
Krav på redovisning av framtidsalternativ?
  • Nollalternativet- den passiva framtidsbilden

Frågan om planens kraft att påverka framtiden

-”Stark plan” - framtidscenarier som planen reagerar ”emot” försöker förändra ex. trafiköknings-scenarier/prognoser?

-”Svag plan” - framtidscenarier som planinnehållet dimensioneras efter ex. marina klimatscenarier

- Framtidsscenarier kan vara minst lika viktiga som planalternativ

Jan Schmidtbauer Crona

slutsatser
Slutsatser

Fortsätt jobba/experimentera med ALTERNATIV!

Rimliga sådana ska redovisas och de gör NYTTA!

Glöm inte DOKUMENTERA!

Jan Schmidtbauer Crona