Livsmedels verk nslighet
Download
1 / 21

Livsmedelsöverkänslighet - PowerPoint PPT Presentation


  • 110 Views
  • Uploaded on

Livsmedelsöverkänslighet. Samt kost för speciella grupper och olika dieter. Livsmedelsöverkänslighet. Olika komponenter i maten kan ge upphov till allergi eller andra överkänslighets-reaktioner. Allergi= reaktioner som har en immunologisk bakgrund.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Livsmedelsöverkänslighet' - gin


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
Livsmedels verk nslighet

Livsmedelsöverkänslighet

Samt kost för speciella grupper och olika dieter


Livsmedels verk nslighet1
Livsmedelsöverkänslighet

  • Olika komponenter i maten kan ge upphov till allergi eller andra överkänslighets-reaktioner.

  • Allergi= reaktioner som har en immunologisk bakgrund.

  • Intollerans= kan tåla ämnet i låga koncentrationer.


Allergier
Allergier

  • Allergi beror på att kroppens normala försvarsmekanismer inte fungerar som de ska mot främmande ämnen som kommer in i kroppen.

  • Livsmedelsallergier kan ge besvär i praktiskt taget alla delar av kroppen, men luftvägarna, mag-tarmkanalen och huden är de mest utsatta.


Verk nslighetsreaktioner
Överkänslighetsreaktioner

  • Överkänslighetsreaktioner kan orsakas av enzymbrist i mag-tarmkanalen, vilket leder till oförmåga att bryta ner vissa ämnen i maten.

    Laktasbrist leder till minskad förmåga att spjälka mjölksocker, s k laktosintolerans.

  • Gluten är ett protein som kan ge inflammatoriska skador på tarmslemhinnan. Det är inte klarlagt vad som orsakar skadan, men forskning talar för att det är en fråga om immunologisk reaktion.


Celiaki glutenintolerans
Celiaki- glutenintolerans

Orsakas av proteinet gluten som finns i våra fyra sädesslag havre, korn, råg, vete.

Den som en gång har drabbats av sjukdomen måste hålla livslång diet utan gluten.

Utmärkande för glutenreducerad kost är

  • Spannmål i bröd och pasta ersätts med majs, ris, hirs och bovete.

  • Samma närings- och energiinnehåll som normalkosten.


Laktosintolerans
Laktosintolerans

Vid enzymbrist av laktas bryts laktosen istället ner av tarmbakterier, vilket leder till buksmärtor, gasbildning och diarre.

Utmärkande för laktosreducerad kost är att

  • Mjölk och mjölkprodukter i begränsad mängd i matlagningen, ej som dryck.

  • Samma näringsvärde som normalkosten

  • Innehåller mer grönsaker, kött, fet fisk, ägg och hårdost än normalkosten


Kost vid obesitas fetma
Kost vid obesitas (fetma)

Utmärkande för energireducerad kost är

  • Näringstät och energifattig (mindre fett och socker- mer frukt och grönt)

  • Normalkost som innehåller 1200 kcal-1800 kcal.

  • En person som har mycket stor övervikt och ska reducera den kraftigt bör stå under läkarkontroll.


Kost vid undervikt
Kost vid undervikt

Utmärkande för kosten är

  • Extra näringsrik

  • Rikligt med proteiner, vitaminer och mineralämnen

  • Färg på maten stimulerar aptiten- mycket frukt och grönsaker

  • Sena kvällsmål ökar vikten


Kost vid olika sjukdomstillst nd
Kost vid olika sjukdomstillstånd

Det finns speciella kostråd för de personer som har någon av följande sjukdomar som exempel:

  • Diabetes

  • Mag- tarmsjukdomar

  • Hjärt-kärlsjukdomar

  • Gallbesvär

  • Förstoppning

  • Leversjukdomar

  • Ledgångsreumatism


Vad r dieter
Vad är dieter?

Ofta används begreppet diet som en beteckning på innebär att någon anpassar kosten eller utesluter saker ur den av exempelvis etiska skäl, religiösa skäl eller av hälsoskäl. Dieter kan till exempel vara fria från socker, animaliska produkter, mjölk, gluten mm.

Många dieter är en del av bantning, medan andra är tänkta att utesluta allergiska reaktioner, vara diabetesvänliga eller kompensera för ett sjukdomstillstånd.


Dieter
Dieter

Att gå på diet har blivit väldigt populärt de senaste åren. Det finns en otrolig uppsjö av olika dieter. Mer eller mindre vetenskapligt beprövade. Dietmodet kommer och går, såsom South Beach Dieten, Atkins Diet, LCHF, Nordiet, GI, ISO, viktväktarna etc.


Atkins
Atkins

  • En amerikansk diet som bygger på att man ska äta en väldigt begränsad mängd kolhydrater. De första veckorna med Atkins så ska man inte äta kolhydrater, men man får äta hur mycket kött, fisk, ägg, majonäs och ost som man vill. I den andra fasen så tillåts man äta mer grönsaker och spannmål, men kolhydrater från socker är fortfarande förbjudet


South beach dieten
South beach dieten

  • South Beach är en amerikansk diet, men sitt ursprung i just South Beach. Syftet var från början att hjälpa patienter med höga HDL-kolesterolvärden att få ner dessa värden. Samtidigt så gick många av patienterna ner i vikt förhållandevis snabbt och effektivt. Man delar in denna diet i tre faster. Under de första två veckorna får man inte äta bröd, potatis, ris, pasta, ungsbakad mat, frukt, godis, socker, glass eller dricka alkohol. Fas två kännetecknas utav att man kan börja äta kolhydrater av rätt sort igen. Under tredje fasen så kan man även äta ännu lite mer kolhydrater


LCHF

  • LCHF står för Low Carb High Fat, alltså mat med lite kolhydrater och mycket fett. Fettet skall helst vara naturligt mättat fett som finns i till exempel smör, grädde, fet fisk eller kött


Nordiet
Nordiet

  • Nordieten består bland annat av grönsaker av nordiskt ursprung, såsom gröna ärter, fet fisk som lax, strömming och sill, rapsolja samt flytande och bredbart margarin baserat på vegetabiliskt fett. Även fullkornsprodukter baserade på korn, havre och råg, samt baljväxter och bruna bönor ingår sänker det onda kolesterolet och blodtrycket, samt minskar vikten och förbättrar kroppens insulinkänslighet


GI

  • GI står för Glykemiskt Index och är ett mått på hur snabbt blodsockret stiger efter att du ätit ett livsmedel som innehåller kolhydrater. Det handlar därför om att byta ut livsmedel som får blodsockret att åka berg och dalbana mot livsmedel som håller blodsockret på en jämn nivå.


ISO

  • Isodieten är en lågkolhydratsdiet med hög kvalité som ger mer energi, mindre sötsug och effektiv viktminskning utan att tumma på hälsan. Det handlar varken om att utesluta specifika näringsämnen eller att svälta sig. Istället äter du välbalanserad, varierad och näringsrik mat utan tillsatser 5 gånger om dagen.


Viktv ktarna
Viktväktarna

  • Gå ner i vikt och även att hålla vikten på lång sikt. Vad du äter är viktigt, och ProPoints programmet hjälper dig göra smarta val så att du håller hungern borta. De fyra pelarna i vår metod förespråkar, förutom att göra smarta matval, även hälsosamma vanor, en stöttande omgivning och träning. Strävansmålet är en långsiktig förändring som du kan ha med dig hela livet ut.


Pulverdiet med flera
Pulverdiet med flera

Nedan följer ett urval av fler dieter som finns:

  • Pulverdiet

  • Monodieter

  • Anti-kolhydratdieten

  • Zondieten

  • Blodgruppsdieten

  • Fettsnål kost

  • Kalorireducerad diet/Kostplan

  • Grapefruktsdieten


F rdjupning g uppgift
FördjupningG-Uppgift

  • Beskriv de vanligaste specialkosterna (celiaki, laktosintolerans, obesitas och kost vid undervikt).

    2. Kombinera ihop råvaror till en näringsriktig måltid för en person som har celiaki, laktosintolerans, kost vid obesitas eller kost vid undervikt.


F rdjupning mvg uppgift
FördjupningMVG-uppgift

  • Välj en diet som du vill fördjupa dig i och beskriv vad dieten går ut på, för- nackdelar med dieten och hur dieten förhåller sig till SNR´s rekommendationer. Sök fakta från egen valda källor.

    2. Kombinera en matsedel för en dag så att dagsbehovet av olika näringsämnen tillgodoses vid någon specialkost eller diet. Matsedeln behöver inte vara exakt vad gäller energimängd, men du ska motivera dina livsmedelsval. Fördela dagsbehovet över måltidsordningen enligt frukost, lunch, middag och 2-3 mellanmål.