1 / 14

Utvärdering av BBIC på Södertörn

Utvärdering av BBIC på Södertörn. Inger Wolf Sandahl Regional samordnare BBIC FOU Södertörn. 33 barnavårdsutredningar varav 15 nya BBIC. Utredningsfrågor: Beskrivs barnets perspektiv och behov tydligare genom BBIC? På vilket sätt kommer barnet till tals i utredningen?

kirra
Download Presentation

Utvärdering av BBIC på Södertörn

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Utvärdering av BBIC på Södertörn Inger Wolf Sandahl Regional samordnare BBIC FOU Södertörn

  2. 33 barnavårdsutredningar varav 15 nya BBIC Utredningsfrågor: • Beskrivs barnets perspektiv och behov tydligare genom BBIC? • På vilket sätt kommer barnet till tals i utredningen? • Diskuteras ”Barnets Bästa”? • Är barn delaktiga i val av insats? • Sätts insatser in till stöd för barnet under utredningens gång? • Kan en ”röd tråd” urskiljas i handläggningsförfarandet?

  3. Beskrivs barnets perspektiv tydligare än tidigare genom BBIC? Barn beskrivs Mer neutralt och mångsidigt - inte med svepande omdömen Barnets information efterfrågas alltid Barnet får göra sin röst hörd OCH FÅR STÖD I ATT UTTRYCKA SIG

  4. Hur kommer barnet till tals i utredningen? Beskrivs barnet som subjekt eller objekt? Sammanhang? de vuxna beskriver barnet barnet citeras sällan Sällan beskrivs i vilket sammanhang barnet uttalar sig eller vid hur många tillfällen . OKLART OM Barnet får feed-back på sina önskningar/upplevelser Hjälpmedel i samtal med barn har utvecklats t ex: nallekort, ”tejping” , livslinje, nätverkskartor

  5. VAD ÄR DELAKTIGHET ENLIGT BARNKONVENTIONEN? 1. Vuxna lyssnar på barn 2. barnen får stöd i att uttrycka sina åsikter 3. Hänsyn tas till barns åsikter 4. Barn är delaktiga i beslutsprocesser 5. Barn delar makt och ansvar vid beslutsfattande

  6. Diskuteras ”Barnets bästa” utifrån barnkonventionen? Dokumentationen av barnintervjuer ger inte tillräckligt underlag för att kunna diskutera ”barnets bästa” BBIC-konceptet efterfrågar barnets information till utredningen – inte HUR BARNET BLIVIT delaktigt i utredningen Även när information finns används inte begreppet ”Barnets bästa”

  7. Hur beskrivs barnens behov? Fokus hålls nu mer på barnen och deras behov barn beskrivs inte i generella termer som t ex glada eller snälla oftare diskuteras vad som är bäst utifrån barnets behov även om föräldrarna har andra önskemål

  8. Vilka behovsområden beskrivs? Förekomst i de nya femton BBIC-utredningarna: Hälsa 14 Utbildning 15 Känslo- och beteendemässig utveckling 15 Identitet 5 Familj och sociala relationer 12 Socialt uppträdande 7 Klara sig själv 10

  9. Vad är identitet? Social och personlig identitet (definierad av andra) Självdefinierad identitet (definieras av mig själv i förhållande till andra) Självuppfattning t ex * religion * Kön * Nationalitet, språk * politisk övertygelse * ställning i familjen * Utbildning/skola * Ålder * Klass (hur jag har det jämfört med andra

  10. Vad kan beskrivas i området ”Klara sig själv”? Barnets stegvisa ”normala” kompetens: Klä på sig äta själv PERSONLIG HYGIEN KAN BE VUXNA OM HJÄLP Kunna gå själv till/från skolan vara ensam kort eller längre stund Ta ansvar för att inte skada sig Kunna leka själv och med andra barn kan uttrycka egna behov och aktiviteter kan skapa kamratkontakter tar för sig i skola/förskola

  11. Stämmer besluten om insatser för barnet med de behov som beskrivits? Kontaktfamilj/kontaktperson, fritidsaktivitet vanliga insatser Familjebehandling vanlig insats Föräldrarnas önskemål om bistånd prioriteras

  12. Sätts insatser in till stöd för barnet under utredningens gång? Barn kunde haft hjälp av insatser som ingen ansökte om t ex bistånd att betala skuld till barnomsorgen Insatser som skydd för barnet lika vanligt nu som tidigare vissa insatser kunde ha avslutats eftersom de inte följts upp och inte nått sitt syfte

  13. Kan en ”röd tråd” urskiljas i utredningen? * BBIC-strukturen hjälper att hålla ”tråden” * Att beskriva egna observationer, tankar, dilemmor och erfarenheter GÖR UTREDNINGEN MER TROVÄRDIG OCH LOGISK * Både äldre och nya utredningar är konsekventa i förhållande till beskrivet problem och insats * Nya BBIC-utredningar har tydligare röd tråd – klara utredningsfrågor och OFTARE förklaring TILL VARFÖR något område inte utreds

  14. Reflektioner? Är vi mer vana att beskriva barns och ungas problem än att beskriva deras förmågor och kompetens? VILKA REAKTIONER kan förväntas OM BARN BLIR MER DELAKTIGA I BESLUTEN INOM SOCIALTJÄNSTEN? Behöver vi stärka barnperspektivet inom socialtjänsten? Vad bör i så fall göras OCH vad bör vi tänka på?

More Related