Vuxenutbildningens historia och filosofi

1. Vuxenutbildningens historia och filosofi FÖRELÄSNING 4

2. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Gustavsson, B. 1991 Bildningens väg – tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930 Personlighetsbildning I bokens och språkets tjänst Självbildning Medborgarbildning I samhällets tjänst I sin egen tjänst tillsammans med andra

3. Vuxenutbildningens historia och filosofi BILDER FRÅN ELLEN KEYS ”STRAND”

4. Vuxenutbildningens historia och filosofi BILDER FRÅN ELLEN KEYS ”STRAND”

5. Vuxenutbildningens historia och filosofi ”Under ovan antydda mödor vid skapandet av Strand har jag ofta förvånat mig att hårt kroppsarbetande människor om aftnarna orka med läsning, föredrag, möten och dylikt. Än livligare än förr har jag beundrat den andliga hunger och den politiska vakenhet, som ger dem denna energi. Vidare har jag lärt mig inse omöjligheten att, i fråga om arbeten, som omedelbart ha med naturen att göra, lagstadga en viss arbetstid. Hade jag t.ex. ej under torkan i fjol orkat hålla på flera timmar var afton med att vattna, skulle alla planteringar varit förlorade. Exemplen kunde mångfaldigas och alla visa att för jordarbetet måste de olika årstiderna reglera arbetstiden.”

6. Folkbildningsarbete Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Ellen Key 1906. Folkbildningsarbetet. Särskildt med hänsyn till skönhetssinnets odling Fostran till självverksamhet som folkbildningsarbetets grundläggande metod och mål Den bildade ungdomen från överklassen som förverkligare av sann folkbildning Ungdom som skall verka för folket ”Ungdom som vill uttryck för vårt folklynnes ungdomliga drag, framför allt skaparlusten. Inte auktoriteter som präster och professorer som inte kan utgå ifrån folkets situation och verkliga behov” "De yppersta äro de, i ordets bästa mening, folkliga, de som inse, hvad folket behöfver, och huru detta bör gifvas, och som förstå att lämpa medlen efter målet. Detta är icke, att folkbildningen skall bli tal- och tidningsbildning utan sak- och bokbildning."

7. Folkbildningsarbete Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Ellen Key 1906. Folkbildningsarbetet. Särskildt med hänsyn till skönhetssinnets odling Sak- och bokbildning i stället förtal- och tidningsbildning Sakbildning= ta del av, studera, undersöka, kunna ta ställning till helheter och relationer mellan dem "..där all undervisning syftade icke tillen examen men till säkerhet och lust i bruketav alla bildningsmedel och hjälpmedel,från och med tidtabell, karta, ordbok, uppslagsbok till vetenskapens, litteraturenoch konsten själfva!" Kritiserar hårt tidningssuperiet som hon likställer med superiet Bokbildning = läsa, ta del av och diskutera, betydelsen av att koncentrera sig kring en bok, en författare eller ett tema - fördjupa sig och reflektera kring

8. Folkbildningsarbete Stark försvarare av folkets eget språk - beskriver verkligheten och vardagen mera nyanserat Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Ellen Key 1906. Folkbildningsarbetet. Särskildt med hänsyn till skönhetssinnets odling Stark försvarare av folkets eget språk - beskriver verkligheten och vardagen mera nyanserat "Folkbildarne borde återge folket frimodighetentill sina gamla ypperliga ord och tankesätt- och sålunda bidraga att återge dem åt språket" Folkbildningen skall utgå från det tid och rum där folket befinner sig i, bygden, dess levnadsvillkor och historia (från det lokala till det globala) Att vid sidan om ungdomen använda sig av de lokala experterna; ingeniörerna, jordägarna, husmännen, läkarna Ellen Keys folkbildningspedagogik: Välja givna teman som man fördjupar sig under en längre tid, konfrontera helheter som man försöker förstå sig på, användning av det ”egna språket”

9. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Ambjörnsson, R. 1989. Den skötsamme arbetaren De skötsamma arbetarna i Holmsund En brytningstid - det gamla ersätts av någonting nytt Från fäbodvallar till industrisamhälle - en berättelse om historisk förändring Det traditionella jord- och skogsbruket (gemensam ansträngning och resultat) De till naturen starkt anknutna livsmönstren (tid och rum) De traditionella sociala mönstren och hierarkierna ersätts av Arbete på sågverk eller stuveri (individualiserad prestation) Klocka och timlön (läsa, skriva, räkna) Nya sociala mönster, hierarkier och auktoriteter Stad kontra landsbygd

10. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Ambjörnsson, R. 1989. Den skötsamme arbetaren De skötsamma arbetarna i Holmsund Folkbildningsverksamheten - ett resultat av en samhällelig förändrings- och utvecklingsprocess - en verksamhet som på många olika sätt påverkas och utformas av samt samverkar med andra samtida fenomen, såsom väckelse-, nykterhets- och arbetarrörelsen. Begreppen skötsamhet och bildning antyder något om människans möte med världen och verkligheten. Skötsamhet - egenskaper som uthållighet, besinning, eftertänksamhet och reflexion. - att medvetet kontrollera omgivningens impulser och influenser på individen Betydelsen av dessa egenskaper accentueras framförallt under tidsperioder som kännetecknas av förändring, utveckling och osäkerhet.

11. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Ambjörnsson, R. 1989. Den skötsamme arbetaren • Bildning • en medveten process under vilken människan använder sig av yttre influenser, ´t.ex. • i form av kunskap och sin egen personlighet i syfte att utveckla och odla sin uppfattning • om sig själv och sin relation till omgivningen • Målsättning, en process och ett resultat. • 1) Nykterheten och nykterhetsrörelsen (Godtemplarrörelsen) • - det första steget i arbetarnas eget bildningsprojekt • - skapa en ny människa, odla fram en ny karaktär i motsats till det råa och • okultiverade supande arbetaren • - högläsning och diskussion under möten förstadiet till regelrätt bildningsverksamhet • studiecirkelverksamheten sin upprinnelse i bokutlåningen. • - > studiecirklarna diskuterade, reflekterade och argumenterade man kring det lästa. • Läsning blev ett led i en emancipationsprocess vars primära målsättning var • en människa som kunde argumentera och reflektera över den tillvaro av • vilken hon tidigare utgjort en oreflekterande del.

12. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Ambjörnsson, R. 1989. Den skötsamme arbetaren • 2) Arbetarrörelsen - socialism • - socialdemokratiska agitatorer informerade, lokala fackföreningar bildades, • den första blockaden och strejken organiserades –> industrialismen var på gång. • - världen och verkligheten för arbetaren var förbryllande, ständigt i förändring. • Den bildning som man kunde erhålla genom att låna böcker från logebiblioteket, • att delta i studiecirklar samt att diskutera och argumentera på de allmänna mötena • gav arbetaren förutom behövliga kunskaper också en möjlighet att reflektera • > en möjlighet att tillsammans med andra öka förståelsen om sig själva och • den omgivande verkligheten • Studiecirklar och kurser ordnades i ämnen som kulturhistoria och kommunalkunskap • Teaterföreställningar, revyer och deklamationer stod för den kulturella dimensionen • Små lokala bibliotek, läse- och studiecirklar • Föredragsverksamhet • Regelrätta kurser av olika slag • Egna tidskrifter • Kultur- och musikaftnar

13. Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Birka November 2006 Hundra år efter de skötsamma arbetarna I Holmsund? Vad säger BirkaKnepen om vår tid och synen på människan? Vilka är de värderingar och dygder som knepen återspeglar? Skötsamhet - egenskaper som uthållighet, besinning, eftertänksamhet och reflexion. - att medvetet kontrollera omgivningens impulser och influenser på individen Betydelsen av dessa egenskaper accentueras framförallt under tidsperioder som kännetecknas av förändring, utveckling och osäkerhet