radon ett inomhusmilj problemen n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
RADON ett inomhusmiljöproblemen PowerPoint Presentation
Download Presentation
RADON ett inomhusmiljöproblemen

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 47

RADON ett inomhusmiljöproblemen - PowerPoint PPT Presentation


  • 229 Views
  • Uploaded on

RADON ett inomhusmiljöproblemen. Innehåll: Vad är radon? Varför är det farligt? Var kommer radonet ifrån? Gränsvärden Mäta med spårfilmsdetektor (Åtgärder) Tryggve Rönnqvist Gammadata Mätteknik AB. Uran i Sverige. Sönderfallskedja för Uran-238.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'RADON ett inomhusmiljöproblemen' - dillon-prince


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
radon ett inomhusmilj problemen
RADONett inomhusmiljöproblemen
  • Innehåll:
  • Vad är radon?
  • Varför är det farligt?
  • Var kommer radonet ifrån?
  • Gränsvärden
  • Mäta med spårfilmsdetektor
  • (Åtgärder)
  • Tryggve Rönnqvist
  • Gammadata Mätteknik AB
s nderfallskedja f r uran 238
Sönderfallskedja för Uran-238

Isotop Halveringstid Huvudsaklig Anmärkning strålning

Uran-238 (U) 4,5  109 År 

Torium-234 (Th) 24,1 Dygn 

Protaktinium-234 (Pa) 1,17 Min 

Uran-234 (U) 2,47  105 År 

Torium-230 (Th) 8,0  104 År 

Radium-226 (Ra) 1 620 År 

Radon-222 (Rn) 3,823 Dygn  Gas

Polonium-218 (Po) 3,05 Min 

Bly-214 (Pb) 26,8 Min , 

Vismut-214 (Bi) 19,7 Min , 

Polonium-214 (Po) 1,6  10-4 Sek 

Bly-210 (Pb) 21,3 År 

Vismut-210 (Bi) 5,01 Dygn 

Polonium-210 (Po) 138,4 Dygn 

Bly-206 (Pb) - Stabil, ej radioaktiv

Källa: Radonboken åtgärder mot radon i befintliga byggnader

Clavensjö & Åkerblom, 2003

”Kortlivade radondöttrar”

”Långlivade radondöttrar”

radonk llor
Radonkällor

Källa: Vägen till ett radonfritt boende

SSI, 1997

joniserande str lning
Joniserande strålning
  • Vissa atomkärnor har för mycket energi för att kunna vara stabila. De gör sig av med överskottsenergin genom att sända ut strålning.
  • Alfastrålning
  • Betastrålning
  • Gammastrålning
  • Röntgenstrålning
  • SI-enhet: 1 Becquerel (Bq)
  • 1 Bq = 1 sönderfall/sekund
genomtr ngningsf rm ga hos och str lning
Genomträngningsförmåga hos -, - och -strålning
  • Jämförelse av genomträngningsförmågan hos alfa- (), beta- () och gammastrålning (). Alfastrålningen stoppas till ca 90% av ett vanligt skrivpapper och betastrålningen av en tjock träskiva. Gammastrålningen däremot kräver 30 cm tjocka betongblock eller 5 cm bly för att 90% av strålningen skall absorberas i materialet.

Källa: Radonboken åtgärder mot radon i befintliga byggnader

Clavensjö & Åkerblom, 2003

enheter
Enheter
  • 1. Koncentration av radioaktivt ämne:
  • SI-enhet: 1 Becquerel (Bq)
  • 1 Bq = 1 sönderfall/sekund
  • Gas: Bq/m3, Fast ämne: Bq/kg: Flytande ämne: Bq/l
  • 2. Stråldos (mått på hur farlig strålningen är):
  • SI-enhet: 1 Sievert (Sv)
  • Vanliga årsdoser brukar vara några mSv.
  • Stråldos från material (t.ex. blåbetongvägg) brukar mätas i µSv/h.
  • Man uppskattar att en radonhalt i en bostad på ca: 100 Bq/m3 ger en årlig stråldos på ca: 2 mSv.
v ra str lk llor
Våra strålkällor
  • Cirkeldiagrammet motsvarar 4,5 mSv, vilket är den genomsnittliga stråldosen en person i Sverige årligen utsätts för.

Källa: www.ssi.se/kaernkraft/anlaeggningar/farlighet:straldos.html

risken f r lungcancer fr n radon i inomhusluft
Risken för lungcancerfrån radon i inomhusluft
  • Radon och radondöttrar följer med luften in i luftrör och lungor när vi andas. Det är alfastrålningen som avges vid sönderfallet av radondöttrarna som är skadlig och kan orsaka lungcancer. Från det att någon utsatts för radon till dess att lungcancer kan påvisas tar det 15-40 år.
h lsoeffekter av radon
Hälsoeffekter av radon
  • Radon ger en ökad risk för cancer, i huvudsak lungcancer.
  • Det finns en stark kombinationseffekt mellan rökning och radon vilket ger en hög risk för att utveckla lungcancer.
  • Antal personer i Sverige som avlider i lungcancer på grund av radon beräknas till 500 per år. Av dessa är 450 rökare.
  • Radon kan INTE ge några andra hälsoeffekter.
radonhistorik
RADONHISTORIK
  • Slutet av 1500-talet: Hög frekvens av dödliga lungsjukdomar hos gruvarbetare (bergsjuka)
  • Slutet av 1800-talet: Bergsjukan identifierades som lungcancer
  • 1920-talet: Man började koppla ihop lungcancer hos gruvarbetare med radon.
  • 1970-talet: Flera epidemiologiska undersökningar kom som påvisade mellan radon i gruvor och lungcancer hos gruvarbetare.
  • 1979 (Sverige): Radonutredning startar. Markradonproblem uppmärksammas. Provisoriska gränsvärden införs.
  • 1990-talet: Säkra riskuppskattningar mellan radon i bostäder och lungcancer tas fram genom omfattande epidemiologiska undersökningar i flera länder.
riktv rden och m l
Riktvärden och Mål
  • Rikt- och Gränsvärden
  • Bostäder: Högsta halt enligt Socialstyrelsen 200 Bq/m3
  • Skolor: Högsta halt enligt Socialstyrelsen 200 Bq/m3
  • Arbetsplatser: Högsta halt enligt Arbetsmiljöverket 400 Bq/m3
  • Nationella radonmål (riksdagens inomhusmiljöproposition)
  • Radonhalten i alla skolor och förskolor ska vara lägre än
  • 200 Bq/m3 år 2010.
  • Radonhalten i alla bostäder ska vara lägre än 200 Bq/m3 år 2020.
  • Även: samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation.
elib unders kningen 1991 1992
ELIB undersökningen1991-1992
  • Medelvärden för Sverige, radonhalt
  • Alla typer av bostäder 108 Bq/m3
  • Småhus 141
  • Flerbostadshus 75
  • Antal bostäder över
  • 200 Bq/m3 ca 500 000 st 12%
  • 400 Bq/m3 ca 150 000 st 3,7%
  • (Högst uppmätta - I ett svenskt bostadshus: 80 000 Bq/m3, Utomhus - Utomhus nära markytan: 2-20 Bq/m3, källa SSI)

Källa: SSI

radonhalter i sm hus inom olika riskomr den
Radonhalter i småhusinom olika riskområden
  • Typ av område Antal mätta Andel Procentuell andel i gruppen
    • hus mätta % 0-200 >200 >400
    • ____________________________________________________________________
  • Högriskområde 19 285 52 67 33 13
  • Normalriskområde 139 127 16 78 22 9
  • Lågriskområde 79 124 8 80 20 8

Från: Fakta och lägesrapport om radon. Betänkande av radonutredningen 2000, SOU 2001:7

svenska jordarter
Svenska jordarter

Normala halter av Radium-226 och Radon-222 uppmätta på 1 m djup.

Jordart Radium-226 Radon-222 Bq/kg* Bq/m3

Morän, normal 15 - 65 10 000 - 40 000

Morän med granitiskt material 30 - 75 20 000 - 60 000

Morän med uranrikt granitiskt material 75 - 360 40 000 - 200 000

Åsgrus 30 - 75 10 000 - 150 000

Sand, silt 6 - 75 4 000 - 50 000

Lera 25 - 100 10 000 - 120 000

Jordarter som innehåller alunskiffer 175 - 2 500 50 000 -> 1 miljon

Källa: Radonboken åtgärder mot radon i befintliga byggnader

Clavensjö & Åkerblom, 2003

*12,3 Bq radium-226 per kg är ekvivalent med 1 ppm uran

l ttbetong
Lättbetong

I småhus kan lättbetong förekomma i samtliga väggar och ibland i bjälklag.

I flerbostadshus kan lättbetong förekomma i ytterväggar och icke bärande innerväggar. Den kan också finnas som värmeisolering på bjälklag.

l ttbetong i sverige

Källa: Radonboken åtgärder mot radon i befintliga byggnader

Clavensjö & Åkerblom, 2003

Lättbetong i Sverige

Produktion av alunskifferbaserad lättbetong i Sverige.

Radiumhalten i prover tagna 1953 och 19731)

  • Fabrik Driftperiod Producerad Typ av produkt Radium i prov Gamma- mängd t o m strålning 1970 (Mm3) 1953 1973 Sv/h
  • Borensberg 1936-1968 1,56 Väggelement 1200 - 0,40-0,50
  • Yxhult N:a 1929-19592) 1,38 Bjälklag, takelement 1600 - 0,40-0,60
  • Yxhult K 1966- (Sandbaserad gasbetong) - 15
  • Yxhult S:a 1947-19752) 4,9 Arm.element block 1250 1350 0,40-0,60
  • Falköping 1930-19742) 0,69 Oarmerade produkter 1900 2300 0,50-1,00
  • Uddagården 1955-19742) 3,41 Oarmerade produkter - 2400 0,50-1,00
  • Grönhögen 1943-1972 3,96 Oarmerade produkter 670 - 0,25-0,35
  • (Öland)Skövde/Durox 1929-1968 3,0 Alla typer - 1500 0,50-0,70
  • Mätningarna har gjorts av SSI och har rapporterats i ”Information om strålningen i befintliga byggnader”. (SoS, Plv, SSI, 1979)
  • Driften har fortsatt vid fabriken ytterligare några år med tillverkning av sandbaserad gasbetong.
m tning av radon sluten sp rfilm med filter
Mätning av radonSluten spårfilm med filter
  • Funktion
  • Radongas diffunderar in i dosan genom springan mellan lock och botten. Inga radondöttrar kan komma in i dosan utifrån (filter).
  • I dosan sitter en spårfilm (plastfilm) som endast är känslig för alfastrålning.
  • Dosan är i allmänhet gjord av elektriskt ledande plast för att motverka problem med statisk elektricitet.
hur kan man m ta radon
Hur kan man mäta radon?
  • Radon sönderfaller genom att avge en alfapartikel.
  • Om en alfapartikel träffar en mätfilm orsakar den en skada som kan detekteras.

a

Mätfilm

att m ta radon med sluten sp rfilm med filter
Att mäta radon med sluten spårfilm med filter
  • Hur gör man för att mäta?
  • SSI´s metodbeskrivningar för bostäder samt arbetsplatser.
  • Metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder
  • Enfamiljsbostäder
  • Flerfamiljsbostäder
  • Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser
  • Lokaler för allmänna ändamål t.ex. kontor, skolor, etc.
  • (undantag gruvor)
m tning av radon i inomhusluft1
Mätning av radon i inomhusluft
  • Grundregler för mätningar som skall ge ett årsmedelvärde:
  • Mät där folk vistas i den luft dom andas in och under normala förhållanden
  • Mät i alla huskroppar
  • Mät under eldningssäsong (1/10-30/4)
  • Mät minst 2 månader
  • Använd minst 2 detektorer/mätpunkter
  • Avstånd till vägg minst 25 cm
  • Avstånd till tilluft, dörr, fönster, element etc minst 1,5 m
  • Avstånd till frånluft minst 0,5 m
m tning av radon i bost der
Mätning av radon i bostäder
  • Radonmätning i bostäder:
  • Mätningen utförs på samtliga våningsplan med boutrymmen i den egna bostaden (gillestuga räknas som boutrymme).
  • Minst 2 detektorer placeras i olika boutrymmen.
  • De boende skall leva normalt med avseende på vädring, inomhustemperatur eller dylikt.
m tning av radon i inomhusluft2
Mätning av radon i inomhusluft
  • Tänk dessutom på att:
  • *Skicka tillbaka detektorerna till mätlaboratoriet direkt efter det att mätningen har avslutats. Glöm inte att underteckna blanketten*
m tning av radon i flerbostadshus
Mätning av radoni flerbostadshus
  • Enligt Statens Strålskyddsinstitutbör radonmätning göras:
  • I alla lägenheter med direkt markkontakt, d.v.s. där det inte finns källare under bostaden.
  • På högre våningsplan i minst 20 % av lägenheterna.
  • I minst en lägenhet per plan på högre våningsplan.
  • I de lägenheter där byggnadsmaterialet kan antas bidra till en förhöjd radonhalt.
  • I de lägenheter som angränsar till hiss- eller ventilationsschakt eller andra utrymmen som går vertikalt genom fastigheten.
urval av l genheter
Urval av lägenheter

3lghX4portar =

12lgh/vån

Totalt:48 lgh

Ej källare

Alla lgh med markkontakt

12st

20% av resterande

20% av 36 ≈ 8 st

Totalt: 20 st

Minst en per plan (ej mark)

Källare

20% av 48 ≈ 10st

Minst en per plan

2

2

2

2

3

4

12

3

Källare

m tning av radon p arbetsplatser
Mätning av radon på arbetsplatser
  • Radonmätning på arbetsplatser (ovan jord)bör göras enligt:
  • Mätning kan utföras i två steg.
  • Det första steget, orienterande mätning, utförs under en tidsperiod som omfattar minst 2 månader.
  • Visar den orienterande mätningen radonhalter som överskrider gräns- eller riktvärden bör en uppföljande mätning utföras för att få en bättre uppskattning av radonhalten under arbetstid (på många arbetsplatser stängs ventilationen av under helger och nätter vilket leder till att radonhalten ökar).
  • Eventuellt: Kan en uppföljande mätning användas direkt behöver en orienterande mätning inte göras (undantag skolor).
  • *Varje mätpunkt skall ligga under gräns- eller riktvärdet.*
orienterande m tning p arbetsplats
Orienterande mätningpå arbetsplats
  • Radonmätning på arbetsplatser bör göras enligt:
  • Mätning bör ske i varje separat byggnad.
  • I bottenvåning med markkontakt eller plan under jord bör mätning göras i minst var femte lokal där personer vistas mer än tillfälligt.
  • I våningsplan ovan mark bör minst en mätning göras på varje plan med permanenta arbetsplatser och minst en per 500 m2.
  • I lokaler där man misstänker förhöjda radonhalter eller där en uppmätt gammastrålning överskrider 0,3 mSv/h eller det är känt att delar av byggnaden innehåller blåbetong bör mätning göras i fler lokaler än vad som anges ovan.
energideklaration
Energideklaration
  • Allmänt
  • I energideklarationen ska anges om radonmätning utförts i byggnaden. Om det finns en utförd radonmätning anges uppmätt radonhalt (högsta värdet), mätmetod och slutdatum för mätningen
  • För att mätningar ska kunna jämföras med myndigheternas gräns- och riktvärden bör långtidsmätning enligt Strålskyddsinspektionens metodbeskrivning ha gjorts.
  • Hyres- och bostadsrättshus
  • Till årsskiftet 2008/2009 ska hyres- och bostadsrättshus ha en energideklaration.
  • Egna hem
  • Vid försäljning efter den 31:a december 2008 ska en energideklaration finnas för byggnaden.
radonarbetet i sverige fr n r 2000
Radonarbetet i Sverige från år 2000.
  • 2000/2001 Statliga radonutredningen läggs fram
  • 2001 Regeringen föreslår miljömål för inomhusmiljön (inklusive radon).
  • 2002 Riksdagen antar miljömålen
  • 2003 Den bidragsberättigande radonkoncentrationen sänks från 400 Bq/m3 till 200Bq/m3.
  • 2004 Riktvärdet för radon sänks från 400 till 200Bq/m3.
  • 2004/2005 Stor ökning av mätningar i flerfamiljshus.
  • 2005/2006 Boverket startar informationskampanj.
    • Stor ökning av mätningar i privata villor genom större mätprojekt.
  • 2008/2009 Krav på energideklaration för byggnader där man skaange om radonmätning har utförts.
radonk llor1
Radonkällor

Källa: Vägen till ett radonfritt boende

SSI, 1997

l ttbetong i sverige1

Källa: Radonboken åtgärder mot radon i befintliga byggnader

Clavensjö & Åkerblom, 2003

Lättbetong i Sverige

Produktion av alunskifferbaserad lättbetong i Sverige.

Radiumhalten i prover tagna 1953 och 19731)

  • Fabrik Driftperiod Producerad Typ av produkt Radium i prov Gamma- mängd t o m strålning 1970 (Mm3) 1953 1973 Sv/h
  • Borensberg 1936-1968 1,56 Väggelement 1200 - 0,40-0,50
  • Yxhult N:a 1929-19592) 1,38 Bjälklag, takelement 1600 - 0,40-0,60
  • Yxhult K 1966- (Sandbaserad gasbetong) - 15
  • Yxhult S:a 1947-19752) 4,9 Arm.element block 1250 1350 0,40-0,60
  • Falköping 1930-19742) 0,69 Oarmerade produkter 1900 2300 0,50-1,00
  • Uddagården 1955-19742) 3,41 Oarmerade produkter - 2400 0,50-1,00
  • Grönhögen 1943-1972 3,96 Oarmerade produkter 670 - 0,25-0,35
  • (Öland)Skövde/Durox 1929-1968 3,0 Alla typer - 1500 0,50-0,70
  • Mätningarna har gjorts av SSI och har rapporterats i ”Information om strålningen i befintliga byggnader”. (SoS, Plv, SSI, 1979)
  • Driften har fortsatt vid fabriken ytterligare några år med tillverkning av sandbaserad gasbetong.
l ttbetong1
Lättbetong

I småhus kan lättbetong förekomma i samtliga väggar och ibland i bjälklag.

I flerbostadshus kan lättbetong förekomma i ytterväggar och icke bärande innerväggar. Den kan också finnas som värmeisolering på bjälklag.

f rb ttring av ventilation
Förbättring av ventilation

Spaltventil Väggventil

Många hus kan få en bättre luftväxling efter en översyn av det ventilationssystem som redan finns.

f ventilation och ft ventilation
F-ventilation och FT-ventilation

2. F-ventilation

I byggnader med mekanisk frånluftsventilation suger en fläkt ut luft från bostaden och undertryck råder året runt.

3. FT-ventilation

I byggnader med mekanisk till- och frånluftssystem drivs båda luftfläktarna av fläktar. Undertrycket inomhus är lågt vid rätt inställda flöden.

svenska jordarter1
Svenska jordarter

Normala halter av Radium-226 och Radon-222 uppmätta på 1 m djup.

Jordart Radium-226 Radon-222 Bq/kg* Bq/m3

Morän, normal 15 - 65 10 000 - 40 000

Morän med granitiskt material 30 - 75 20 000 - 60 000

Morän med uranrikt granitiskt material 75 - 360 40 000 - 200 000

Åsgrus 30 - 75 10 000 - 150 000

Sand, silt 6 - 75 4 000 - 50 000

Lera 25 - 100 10 000 - 120 000

Jordarter som innehåller alunskiffer 175 - 2 500 50 000 -> 1 miljon

Källa: Radonboken åtgärder mot radon i befintliga byggnader

Clavensjö & Åkerblom, 2003

*12,3 Bq radium-226 per kg är ekvivalent med 1 ppm uran

radonhus
Radonhus
  • Schematisk skiss över vanliga otätheteren byggnads grundkonstruktion.
  • 1. Springa mellan betonggolv och vägg
  • 2. Otätheter vid rörgenomförningar, även i skyddsrör.
  • 3. Otätheter i golvbrunnar.
  • 4. Otätheter vid lucka över rensbrunn.
  • 5. Otätheter i rör för el- och telefon-
  • ledningar.
  • 6. Sprickor i golv eller vägg pga sättningar.
  • 7. Läckage genom luft- genomsläppliga byggnads- material.

Källa: Radonboken åtgärder mot radon i befintliga byggnader

Clavensjö & Åkerblom, 2003

t tskikt
Tätskikt

Tätning av springa mellan betonggolv och vägg.

1. Eventuellt fylls springan med t.ex. silikon.

2. Spår utförs lämpligen med maskin och fylls med elastisk fogmassa.

3. Om det behövs, kan tätningen skyddas med exempelvis en plastremsa.

lufttrycksp verkande tg rder
Lufttryckspåverkande åtgärder
  • Radonsug
  • En radonsug är en anläggning som sänker lufttrycket i marken under huset så att jordluft inte sugs in. Undertryck skapas med hjälp av en fläkt som suger luft från en eller flera punkter under betonggolvet.
  • Kommentar: Fläkten bör placeras på utsidan av huset.
lufttrycksp verkande tg rder1
Lufttryckspåverkande åtgärder
  • Radonbrunn
  • Radonbrunn är i första hand avsedd att användas i luftgenomsläpplig mark, t.ex. grusåsar. Med radonbrunnen sänks lufttrycket i en stor markvolym. Hela anläggningen kan därför placeras utomhus. Den finns i olika storlekar som kan betjäna ett enstaka hus eller en mindre grupp småhus.