1 / 50

Analys av kommunens ekonomiska läge 2007–2013 Munkedals kommun 2008-11-26

Analys av kommunens ekonomiska läge 2007–2013 Munkedals kommun 2008-11-26 Björn Sundström Anders Nilsson bjorn.sundstrom@skl.se anders.nilsson@skl.se. Vår grundanalys. Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? - Verksamheterna?

devika
Download Presentation

Analys av kommunens ekonomiska läge 2007–2013 Munkedals kommun 2008-11-26

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Analys av kommunens ekonomiska läge 2007–2013 Munkedals kommun 2008-11-26 Björn SundströmAnders Nilssonbjorn.sundstrom@skl.seanders.nilsson@skl.se

  2. Vår grundanalys • Nulägesanalys av ekonomin- Kommunens läge idag? - Verksamheterna? • Framtidsanalys av ekonomin- Hur ser det ut de närmaste åren? • Analys av ekonomistyrningen - Hur fungerar det idag? - Förbättringsmöjligheter? ”Vi vill skapa en gemensam bild av situationen och behovet av åtgärder.”

  3. Kommunalskatt år 2008 1 krona på skatten = ca 15,7 mkr i Munkedal (Redovisade skattesatser är ej viktade efter befolkning)

  4. Jämförbara kommuner Kommuner med liknande: • Standardkostnad samtliga delmodeller • Folkmängd • Skattekraft = Munkedal jämförbara Obs! Olika för olika verksamheterDessa kommuner avser all verksamhet

  5. Kommunens långfristiga skulder

  6. Investeringar som andel av skatter och generella statsbidrag o. utjämning

  7. Kommunens förmögenhet, eget kapital

  8. Reflektioner läget 2007 • En skattesats som är förhållandevis hög • Liten reserv – stora skulder ger höga räntekostnader – litet eget kapital • Begränsat utrymme för satsningar • Negativ soliditet i kommunen (inkl pensioner) - kommunen har levt över sina tillgångar, sett i ett historiskt perspektiv.

  9. Era finansiella mål om överskott, finansiering av investeringar och förbättrad soliditet är mycket relevanta! Se bara till att målen blir skarpa och styrande !! Kommande lågkonjunktur är en utmaning !!! Reflexioner (forts.)

  10. Verksamheterna

  11. Nyckeltal via Internet På Kommunförbundets webbplats finns databasen WebOr http://www.webor.se Här kan man: • hitta ”liknande kommuner” • studera nyckeltal på karta • jämföra kommuner och grupper av kommuner, i tidsserier för nyckeltal om bl a ekonomi, verksamhet och demografi. Databasen innehåller även färdiga analyser om bl a vård och omsorgsverksamheten (s k boxanalyser)

  12. Kommunernas årskostnad per person

  13. Avvikelser från utjämningssystemets standardkostnader (ersättning)

  14. Kostnader jämfört med struktur 2007

  15. Kostnadsutvecklingen inom grundskolan

  16. Grundskolans kostnader • = 2006 års värden beroende på att elevvård och skolmåltider inte separerats från övrigt i Munkedal år 2007

  17. Äldreomsorg - kostnadsutveckling

  18. Kostnader inom äldreomsorgen(per vårdtagare i ordinärt resp. särskilt boende,per invånare 65-w för öppen verksamhet)

  19. Servicenivå inom äldreomsorgen(%-andel 65 åringar och äldre som erhåller omsorg)

  20. Kostnadsutveckling – Individ- och familjeomsorg

  21. Socialtjänstens kostnader (per invånare)

  22. Kostnadsutvecklingen för socialtjänstens olika verksamheter i Munkedal

  23. Nettokostnader övrig verksamhet år 2006

  24. Reflektioner kring verksamheten • Kostnadsnivån är högre än standardkostnaden för samtliga kärnverksamheter, speciellt beträffande barn- och äldreomsorgen • Socialtjänstens kostnader, speciellt beträffande barn- och ungdomsvården samt missbruksvården, har ökat oroväckande mycket under senare år • För övriga verksamheter är kostnaderna inte anmärkningsvärt höga • Nettokostnadernas andel av intäkterna (skatter o bidrag) uppgår f.n. till cirka 96 procent vilket svarar upp mot god ekonomisk hushållning och ger ett överskott trots ett negativt finansnetto • God ekonomisk hushållning bör ge ett överskott på minst 2 procent efter finansnettot, helst mer beroende på att kommunen behöver resurser för erforderliga nyinvesteringar

  25. Den ekonomiska utvecklingen 2007-2013 Framtidsanalys baserad på en demografisk framskrivning

  26. Förutsättningar för kalkylen • Utgångspunkten är räkenskaperna för år 2007 • Skatteunderlaget ökar enligt vår senaste samhällsekonomiska bedömning för åren fram till 2013 • Antagande om samma löneutveckling i kommunen som på arbetsmarknaden i stort • Antagande om oförändrad servicenivå (2007) • Kostnaderna skrivs fram med de demografiska förändringarna, dvs. befolkningsutvecklingen • Utöver demografin finns ett extra pålägg på 2 procent årligen för LSS-kostnaderna fram till 2011. Om kommunens kostnadsutveckling blir lägre kommer LSS-utjämning att påverkas negativt vilket kommer påverka resultatet i samma riktning • I genomsnitt skrivs 73 procent av kostnaderna fram med löneutvecklingen och 26 procent med prisutvecklingen (KPI)

  27. Kalkylens två delar • En framskrivning av de demografiskt betingade behoven utifrån framtagna befolkningsprognoser. Beräkningen görs i fasta priser. • En beräkning av de ekonomiska resultatet. Prognosen baserar sig på den demografiska framskrivningen och SKL:s bedömning av samhällsekonomin (oktober 2008). Kommunen har bistått med uppgifter om pensioner, avskrivningar samt finansiella kostnader och intäkter. Beräkningen görs i löpande priser.

  28. Befolkningsutveckling

  29. Behovsutveckling i kommunen

  30. Verksamhetens kostnader år 2007 och 2013 (i 2007 års priser)

  31. Resultatutveckling 2007–2013

  32. Nödvändig (total) besparing för att uppnå 3 respektive 2 procents överskott inkl. finansnettot 3 procent 2 procent

  33. Slutsatser – demografiska framskrivning • Förutsättningarna att uppnå ekonomisk balans t.o.m. 2011 är goda. • Det krävs dock att kommunen förmår att anpassa verksamheten till förändringarna i befolkningens sammansättning • Fram till 2013 behöver såväl grund- som gymnasieskolan minska sina kostnader med 16-17 procent (totalt ca 20 mkr) enbart beroende på ett minskat elevunderlag • Om kommunen har ambitionen att leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning under den aktuella perioden krävs ytterligare besparingar på 20-30 mkr • Kommunen bör således planera för åtgärder som reducerar kostnaderna med ca 50 mkr under den kommande femårs-perioden

  34. Vår grundanalys Del 1: Nulägesanalys av ekonomin Kommunens ekonomiska läge idag? Verksamheter och kostnader jämfört med andra? Del 2:Framtidsanalys av ekonomin Hur ser det ut de närmaste åren? Del 3: Analys av ekonomistyrningen

  35. Tydliga idéer om vad man vill med verksamheten Se sig själva i helheten Tydliga uppdrag Tydlig finansiell målsättning som ger en långsiktigt hållbar ram för verksamheten Transparent och stödjande resursfördelningssystem Krav på ett fungerande styrsystem Löpande uppföljning som markerar ansvar och ger vägledning Tydliga signaler - Politiskt beredda att sätta ramar i linje med ekonomiska mål - Tilldelade ramar läggs till grund för verksamhetsplaneringen - Önskemål utöver ram bromsas politiskt - Budgeten skall hållas – omprioriteringar inom ram

  36. Styrsystemet – intervjuerna Några synpunkter på styrningen • By- och nämndpolitiken är fortfarande stark. • Helhetsperspektivet kan bli mycket starkare. • Demografiska förändringar har haft marginell påverkan på resursfördelningen. • Svårt att nå samsyn för strukturella förändringar av verksamheten

  37. Utvecklat styrsystemny inriktningsplanering Problemet: • Har anpassningsbehov av verksamhet och ekonomi • Starka by- och nämndsintressen, svagare helhetssyn • Finns oklarheter vid strukturbeslut • Realismen i budgetar delvis ifrågasatt • Nuvarande system skapar något av ’vi och dom’ • Nuvarande system ger inte tillräckligt stark koppling mål -resurser Förutsätter utvecklad planeringsprocess före rambeslut där verksamhetsföreträdare ges aktiv roll

  38. Är nuvarande styrsystem riggat för att hantera utmaningarna?

  39. Hur är ekonomin just nu?(enkät vid intervjudagen)3 = mycket goda 2 = goda 1 = ganska goda-1 = ganska dåliga -2 = dåliga -3 = mycket dåliga • Infrastruktur och skydd 0,8 • Kultur och fritid 0,3 • Förskola, skolbarnomsorg 1,1 • Grundskola 1,4 • Gymnasieskola 1,6 • Äldreomsorg -0,9 • Handikappomsorg -0,7 • Individ o familjeomsorg -1,0 • Kommunens företag 1,5 • Kommunen som helhet 0,5

  40. Styrsystemet – hur arbetar ni • Planerar med små marginaler • Finansiell målsättning ej helt styrande • Ni tillåter budgetavvikelser

  41. Utmaningen ligger i att ha kontroll över den ekonomiska utvecklingen. låta de finansiella målen styra. Se helheten och hantera kommande omfördelningsbehov i verksamheten. skapa incitament för verksamhetsförändringar. tydliggöra rollfördelningen mellan KF, KS och nämnder, politik och tjänstemän. skapa utrymme för politiska prioriteringar ”spara för att få råd att satsa” ”våga utvärdera verksamheternas resultat” Ekonomistyrningen kan behöva vässas

  42. Fortsätt att förädla - styrsystem • Fastställ skarpa finansiella mål • Tydliggör styrreglerna • skall ramar hållas i budgetarbetet? • vem har ansvar för vad? • vem skall fatta beslut om strukturförändringar? • Utveckla budgetmodellen • ”fasta” eller ”rörliga” budgetramar • utveckla verksamhetsdialogen vid fastställande av ram • fortsätt med styrkorten och gör dom viktiga i uppföljningen ”Fortsätt med att utveckla ert styrsystem och er budgetprocess. Lär av erfarenheter och justera efterhand.”

  43. För att lyckas krävs • Politiken är aktiv och involverad • Tendenser till ’nämnd-/bypartier’ hålls tillbaka • Politiskt mod, beredd att ifrågasätta ”heliga kor” • Sträva efter bred politisk konsensus, det underlättar • Informera invånarna om omvärldsanalysen • Verksamhetsföreträdarna ges aktiv roll • Mognad att ta helhetsansvar inom tjänstemannaorganisationen • Analyskapacitet centralt • Förtroende i organisationenTänk och agera långsiktigt !

  44. Sammanfattning i tre punkter: • Förstärk helhetsperspektivetHelheten består av kunskaperna om delarna, men helhetsperspektivet måste vara styrande. • Ta fram och förankra en gemensam omvärldsanalys av verksamhetsförut-sättningarna. • Tydliggör rollfördelningen mellan KF, KS, nämnd och förvaltning. - löpande verksamhet- smärre verksamhetsförändringar- större strukturförändringar

  45. Från Budgetfokus Hålla budget Intern förvaltning Tjänstemannamål Innevarande år o nästa år Många mål Försöker fånga allt Följa upp Prat Till Resultatfokus Vad fick vi för pengarna Medborgar-/brukarperspektiv Politikermål (inriktning) De närmaste tre åren Strategiska inriktningar Fokus på viktiga förbättringar Utvärdera Handling Att utveckla styrningen

  46. Några råd på vägen • Förändringar som sparar pengar behöver inte innebära försämrad service (något blir sämre och annat blir bättre). • Det krävs personal (med politisk sanktion) som driver förändringar. • Samförstånd om spelregler, nejsägare måste finansiera ett nej! • Ett tydligt budskap till invånare och personal! • Era styrdokument med målstyrning känns bra, gör dom viktiga i uppföljningen och sprid resultaten. • Ni äger problemen och lösningarna själva. Fortsätt att arbeta med och utveckla och förfina er styrmodell!

  47. Vår uppmaning ! Ta en öppen diskussion av de hinder ni ser för att nödvändiga åtgärder skall kunna genomföras • Inom politiken • Inom tjänstemannaorganisationen • ”I gråzonen” • Kommunikationen med invånarna/brukarna

More Related