Det svenska politiska systemet

1. Det svenska politiska systemet Välfärdsstatens logik och framväxt

2. Uppläggning • Vad är en välfärdsstat? • Vad är den svenska välfärdsstatens karaktäristiska drag? • Utvecklingen inom några politikområden

3. Statens förändrade karaktär • Medeltida statsförvaltningen (1300-1550) • Militär och merkantil statsförvaltning (1550-1800) • Infrastrukturstat (1800-1930) • Välfärdsstat (1930-)

4. Välfärdsstater: olika typer • Den liberala (individuell, frivillighet, behovsprövning, begränsad stat) • Den konservativa (kollektiv, avtalsorienterad, ”mellanstark” stat) • Den socialdemokratiska (generell, obligatorisk, stark stat)

5. Den svenska välfärdsstatens framväxt och konsolidering (1930-tal tom 1970) några centrala principer • Generell välfärdspolitik: såväl när det gäller finansiering som fördelning • Reformism: successiva reformer • Samförståndsanda mellan de politiska partierna • Samförståndsanda mellan stat och intresse- organisationer (Korporatism & förhandlings- ekonomi)

6. Socialpolitiken: centrala beslut under 1940 och 50-talet • Generella barnbidrag • Allmän sjukförsäkring • Fri sjukvård • Pensionsreformer (folkpension på 1940-talet, ATP på 1950-talet)

7. Socialförsäkringssystemen: fallet ATP • Reform av pensionssystemet: folkomröstning 1957 • Tre huvudlinjer (alla föreslog höjd folkpension): • Allmän, obligatorisk, finansiering av arbetsgivare (s) (sk) • Frivillig, men i statlig regi och med statliga bidrag (bf) • Frivillig, avtal mellan arbetsmarknadens parter (hp) (fp) • Ingen linje får egen majoritet, och (s) linje förlorar voteringen i riksdagen: nyval! • Jämnviktsriksdag, men vid ny votering lägger (fp)-ledamot ner röst: ATP-förslaget vinner

8. Näringspolitiken: inriktning • Centrala frågor: ansvarsfördelningen mellan privat och offentligt i ekonomin. (s) menar att många branscher måste rationaliseras och drivas mer effektivt (t.ex. byggbransch, försäkringsbransch etc.) • 1940-tal: Planhushållningsdebatten. (s) vill öka kontrollen över produktionskrafterna. De borgerliga värnar marknadsekonomin • Resultat: bland- och förhandlingsekonomi

9. Näringspolitiken: styrinstrument • Skattesystem som gynnar större företag • Kontinuerliga förhandlingar mellan stat och näringsliv • Staten satsar på stöd till teknisk forskning och utveckling • ”Utvecklingspar”: täta samarbeten mellan t.ex. ASEA och Vattenfall, Ericsson och Televerket • Under 1960-tal kommer en ny industripolitisk offensiv, ökad statlig kontroll över kapitalbildning och ägandet av produktionsmedlen (Stålverk 80).

10. Arbetsmarknadspolitiken: centrala principer • Saltsjöbadsandan: Centrala (nationella) intresseorganisationer förhandlar om löner (kollektivavtal) och villkor (arbetsmiljö etc.) • Rhen-Meidner-modellen • Huvudprincip: förhandling ”i skuggan av hierarki”

11. Arbetsmarknadspolitiken: styrinstrument • Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS): verktyg för en smidig arbetsmarknad. • Korporatistisk styrning av AMS: Kontrollerad av arbetarrörelsen? • 1970-talet: statlig inblandning ökar, t.ex. genom MBL

12. Den sociala bostadspolitiken: Inriktning • Bostadspolitisken utreddes under 1930-talet (Gunnar och Alva Myrdal, • Lubbe Nordströms reportage om ”Lort-Sverige” • Bostadspolitiken var starkt reglerad under det ndra världskriget… • ….och staten bibehöll stark kontroll över bostadspolitiken men med nya motiv • rationellare byggande, • billigare och bättre bostäder för flera

13. Bostadspolitiken: styrinstrument: • Reglering av kreditgivning (lånesubventioner mm) • Byggnadsnormer • Restriktioner i äganderätten (Kommunal planmonopol, expropriationsrätt etc.) • Gynnande av allmännyttan (kommunala bostadsbolag) • Bostadsbidrag

14. Sverige och andra världskriget • Huvudlinjen alliansfrihet: undvika konflikten mellan stormakterna • Relationen till Finland: Sverige icke-krigförande (ej neutrala) under finska vinterkriget • Tyskvänlighet? • 1941: Tyskland dominerar Europa, invasion av Sovjetunionen i samverkan med bland annat Finland • Tysk press på Sverige: handel och transport av trupper genom Sverige

15. Midsommarkrisen • Tyskland vill transportera en division genom Sverige till det ockuperade Norge. Kräver snabbt besked • Wigforss (s) m.fl.: avvisa krav, strikt tolkning av neutralitetspolitiken • Günther (opol.), Bagge (hp) m.fl.: ge efter för krav, realpolitisk linje • Gustav V roll: sympatier med Tyskland • Per Albin Hansson (s): får stöd för att ge efter men som en engångsföreteelse • Viktiga faktorer: idéer om neutralitetspolitik, värderingar, monarkins roll, den skicklige Per-Albin Hansson

16. Svensk neutralitetspolitik: några huvuddrag • ”alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig” • Partipolitisk enighet eller socialdemokratins hegemoni • Realpolitik eller idépolitik? Kollektiv säkerhet och FN:s roll: den moraliska neutralitetspolitiken • Den ”demokratiska gemenskapen” med väst och hotet från Ryssland: den realpolitiska (dolda) neutralitetspolitiken

17. 1940-tal tom 60-tal: kallt krig • Realpolitiskt förhållande: Sovjetunionens dominans i Europa • Idéerna roll: Bildandet av FN, Sverige sätter stor tilltro till kollektiv säkerhet • Koreakriget: svensk neutralitetspolitik sätts på prov • Svensk upprustning, tom svenska kärnvapen? • Alliansfrihet i princip, hur var det i praktiken? Spänt förhållande till Sovjetunionen

18. 1970-tal: avspänning • Kalla kriget i Europa klingar av under 1960-talet, kriget i Vietnam, Brezjnevdoktrinen • 1970-tal: Avspänningen, ”Detente” • Olof Palme och neutralitetspolitiken: kritik mot Rysslands invasion i Tjeckoslovakien och mot USA:s krig i Vietnamn • Den tredje vägens politik: mellan socialism och kapitalism?

19. 1980-tal: ubåtskris • Åter kallt krig: Afghanistan, Ronald Reagan, kärnvapenupprustning i Europa • Ökad spänning i Östersjöområdet • Rysk ubåt i Karlskrona skärgård (U 137) • Ubåtsjakt i Hårsfjärden: sovjetiska ubåtar, Nato-ubåtar eller minkar? • Ökade partipolitiska skillnader mellan (s) och (m): Olof Palme och Carl Bildt

20. Svensk modell med fläckar? • Välfärdsmodellens baksida: • Genuskontraktet bakom välfärdsstaten • Glömda grupper, steriliseringsdebatten • Neutralitetspolitiken • En ”omoralisk” neutralitetspolitik under andra världskriget? • En ”falsk” neutralitetspolitik under det kalla kriget?