Download
kost och ldre n.
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Kost och äldre PowerPoint Presentation
Download Presentation
Kost och äldre

Kost och äldre

411 Views Download Presentation
Download Presentation

Kost och äldre

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Kost och äldre Gerd Faxén Irving 2010 Leg dietist, med dr, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

  2. Äldre i Sverige idag • >1,5 miljoner (~18%) svenskar är 65 år eller äldre. • 5 % är över 80 år -2 % av befolkningen är 85 år eller äldre. Högteknologisk vård ges i mycket högre omfattning än tidigare till äldre. • Antalet geriatriska sjukhusplatser har minskat med 64% mellan 1990-1997. • 2/3 av all äldreomsorg ges av anhöriga. GFI 02

  3. Åldrandet • ”Enda sättet att leva länge är att åldras” Francois Auber (1782-1871) • Att leva ett långt liv utan att åldras är en utopi. Frågan är snarare hur man lever och hur man åldras. J Lökk läkartidningen 2008 105

  4. Åldrandet pågår hela livet • Tredje och fjärde åldern • Tiden innan arbetslivet • Arbetsåren • Pensioneringen • Äldre med bristande funktioner

  5. Medellivslängden ökar • Sedan mitten av 1900-talet har medellivslängden ökat • för kvinnor från 72-83 år • för män från 69 till 78 år • År 2050 beräknas den förväntade livslängden • vara 86,3 för kvinnor • och 83,8 år för män Källa SCB, juni 2007

  6. Fysiologiska förändringar • Kroppscellmassan (LBM) • Längd • Vikt • Kroppsvatten

  7. Med åldern förändras kroppssammansättningen IB HESSOV Klinisk Ernaering Danmark 2005

  8. H70-studien uppföljning 25 år, BMI • Kvinnor 70-95 år blev 5 cm kortare och minskade ca 5 kg i vikt • Männen blev 4 cm kortare och minskade drygt 3 kg i vikt • Lägst dödlighet hade kvinnor med BMI 25-27 och män med BMI 27-29 Dey et al Eur J Clin Nutr 1999;53:905-14

  9. Vatten • 90 % hos ett foster • 80 % hos ett barn • 70 % hos en vuxen • 60 % hos en gammal person • Svenska studier: 70-80 åringar • <60 % hos män och < 50% hos kvinnor Steen -88

  10. Äldre – låg energiförbrukare • Lägre basalomsättning än yngre • Minskad fysisk aktivitet

  11. Sarkopeni- ett ”nytt” begrepp med klinisk betydelse (NG 1) • Muskelatrofi – sarkopeni (grek) eg brist på kött • Myntades av Irwin Rosenberg 1989 ”Muskelförlust stjäl den äldres frihet” • Tommy Cederholm Nordisk geriatrik nr 1, feb 2008

  12. Sarkopeni - orsaker • Främsta orsakerna till förlust av muskelmassa och muskelstyrka: • Åldrande, sjukdom, inaktivitet och svält • ofta i kombination • Åldrandets sarkopeni orsakas av genetiska faktorer samt livsstil te x fysisk inaktivitet och bristfälligt näringsintag ffa protein

  13. Åldrandets sarkopeni • Hälften av muskelmassan och muskelstyrkan förloras mellan tidig medelålder och sent åldrande. • Efter 50 års ålder förloras ca 1-2% av muskelmassan per år. • Mellan 50 och 70 år förloras ca 15% av muskelstyrkan/10 år • Efter 70 år förloras 30% av styrkan/10 år.

  14. Åldrandets sarkopeni • Det är främst snabba och starka typII-fibrerna som försvinner. Referenser: Tommy Cederholm Nordisk geriatrik nr 1, feb 2008 Hughes VA et al Am J Clin Nutr 2002;76:473-81

  15. Optimalt proteinintag? • Optimalt intag av protein för maximal muskelproteinsyntes bland äldre är oklart • Nya förslag rekommenderar 1,2-1,5g/kg/d • Wolfe RR et al. Clin Nutr 2008;27:675-84 • Intag av essentiella aminosyror viktiga för maximal proteinsyntes. • Paddon-Jones D. Curr Opin Clin Nutr Metab Care 2009;12:86-90

  16. Framtida forskning • Kan tillförsel av enskilda aminosyror ha muskeluppbyggande effekter? • särskilt intresse för leucin (grenad essentiell aa) som bla finns i mjölkens vassleprotein Rieu I et al J Physiol 2006;575:305-15 • Tidpunkt för proteinintag (bättre direkt efter träning)Esmarck B et al PHysiol 2001;535:301-11 • Framtida fokus på fysisk aktivitet tillsammans med god nutrition

  17. Kosttillägg och träning • Positiva effekter av kosttillägg samtidigt med ”resistance training” • Enbart kosttillägg förbättrade varken muskelstyrka el fysisk funktionsförmåga. • 100 män, 87 år, 10 veckors träning, 3 sessions (45 min)/week. • Näringsdryck = 360 kcal • Fiatarone MA, O’ Neill EF, Ryan ND et al. Supplementation on physical frailty in very elderly people. N Engl J Med 1994;330:1769-1775.

  18. Proteininnehåll i olika livsmedel

  19. D-vitamin – Funktion och förekomst • Behövs för immunförsvar, fortplantning, insulinsöndring och upptag av kalcium och fosfat • Bildas i huden när man vistas ute (UVB-strålning) • Finns i bl a fet fisk

  20. D-vitaminbrist - folksjukdom • Prevention för benskörhetsfrakturer • D-vitaminbrist ökar kardiovaskulär risk • D-vitamin minskar risken att dö i förtid • Cancer, diabetes, MS, influensa • Viktigt med nya rekommendationer

  21. D-vitamin i livsmedel Feta fiskar som ål, makrill, lax, sill, strömming. Margarin, lättmjölk, mellanmjölk, ägg. (Vit D3) Finns även i kantareller och trattkantareller! (Vit D2) Rekommenderat intag för personer > 60 år =10 μg. Ofta behov av supplement

  22. Vitamin D rekommenderat intag för äldre = 10 μg Vit D μg/100g • Flat- och varmrökt ål 98 • Gös 29 • Abborre 21,4 • Lax 16 • Sardiner i olja 15 • Makrill 14 • Sill 12 Källa:Livsmedelsverket

  23. Ägg utmärkt till frukost – aptitretare tillsammans med sill • ÄGGFAKTA • 100 % av vit B12 • 31 % av selen • 14 % av vit D • % av folsyra • - dessutom proteinrikt! • 7-8g protein/60g

  24. Kalcium Dagsbehov 800 mg t ex • 2 dl mjölk 230 mg • 2 skivor ost 110 mg • 2 dl filmjölk 230 mg • 100 g spenat 170 mg • 1 st apelsin 50 mg

  25. Behandling kalcium och vit D • 1 000 – 1 200 mg kalcium och 20 μg D-vitamin per dag för personer med lågt kalciumintag och D-vitaminstatus • Läkemedelsverket rekommenderar osteoporospatienter 10-20 mikrogram D-vitamin samt 500-1000 mg kalcium per dag, utöver kostintaget Behandlingsrekommendation. Läkemedelsverket 2007;4:19-29

  26. Supplementering med Kalcium och D-vitamin • Delvis motstridiga resultat • En kombination av D-vitamin och kalcium kan minska risken för frakturer främst hos äldre kvinnor Kommentar till rapporten ”Osteoporos- prevention, diagnostik och behandling”, SBU 2003. Freyschuss B, Stockholm 2006

  27. Råd vid förstoppning • Öka vätskeintaget • Använd naturligt fiberrika livsmedel • Molinogröt, fullkornsgröt/-välling • Plommondryck • Rapsolja + fil • Produkter med lactobaciller • Laxermedel

  28. Pajalagröt2 l färdig gröt = 8-10 port • 1 dl russin • 1 dl katrinplommon (hackas i små bitar) • 1 dl aprikoser ( ” ” ” ) • 1 tsk salt • 1 dl linfrö • 6 dl fiberhavregryn • 15 dl vatten

  29. En vuxen person behöver 2-3 liter per dag eller ca 30ml/kg kroppsvikt Vätska - vatten

  30. Friska äldre äter bra • Genomsnittligt • H-70 undersökningar • Så länge man är frisk och har olika funktioner i behåll (ADL, kognition etc)

  31. Undernäring förekommer ofta Ca 10-60 % av akut och kroniskt sjuka patienter på sjukhus är konstaterat undernärda1 sjukdoms-relaterad malnutrition/undernäring) Förekomst Vårdenhet undernäring, % Medicinskt akutintag 20-39 Medicin 8-25 Strokeenhet 16 Kirurgi 12-35 Ortopedi 38 Geriatrik 28,5-36 Hur många patienter är i riskzonen eller har ”ätproblem” utan att vara konstaterat undernärda? Ref. 1. SoS rapport 2000:11 Näringsproblem i vård och omsorg, prevention och behandling s.114

  32. Disease Depression Dementia Dysphagia Dysgusea Drugs Dentition Dysfunction 8 vanliga D:n

  33. Viktförlust vid demenssjukdom • Personer med demenssjukdom väger mindre och har lägre BMI än kognitivt intakta äldre. • Upp till 50% som vårdas på institution lider av undernäring. • Viktförlust är vanligast hos personer med Alzheimer’s sjukdom. • Viktförlust inträffar redan tidigt i sjukdomen och fluktuerar under sjukdomsförloppet.

  34. Viktförlust - orsaker? • Förändrat ätbeteende • Minnesförlust, desorientering • Apraxi • Agnosi • Anomi – ordglömska • ”Sundown syndrome”

  35. Viktförlust - orsaker? • Förändrat luktsinne. • Problem med att identifiera, känna igen • Inflammation • Förhöjda nivåer av aptitnedsättande cytokiner, t.ex. tumörnekrotisk faktor • läkemedelsbiverkan

  36. Tidig försämring av luktsinnet vid Alzheimer’s sjukdom • Med nära-infrarött ljus kan luktsvaret i hjärnbarken undersökas. • Blodflödet ökade efter exponering för vaniljdoft hos en åldersmatchad kontrollgrupp - men inte hos personer med minnesstörning el lättare form av AD. Läkartidningen Vol 102:20;1516-1518 Lennart Wetterberg

  37. Dysfagi - Hur vanligt? • Parkinsons sjukdom • Tugg- och sväljsvårigheter hos ca 50% • Demenssjukdom • I sent skede av AD vanligt • Stroke • 30-45% i den akuta fasen • ca 10% får kvarstående problem

  38. Utredning • Logopedisk: Klinisk sväljbedömning. Måltidsobservation. • FUS (Fiberskopisk Undersökning av Sväljningen). • Videofluoroskopi (röntgenfilmning av sväljningsakten). • Kost- och vätskeregistrering.

  39. Identifiera nutritionsproblem • Vikt, längd BMI • (<70 år=20-25 >70 år=22-27) • Viktförändring • Ätsvårigheter

  40. Identifiera nutritionsproblem • Vikt, längd BMI • (<70 år=20-25 >70 år=22-27) • Viktförändring • Ätsvårigheter

  41. Munhälsa • Dåligt munstatus påverkar vårt matintag • Hur ofta, hur mycket och vad man äter (livsmedelsvalet) • Är en bidragande riskfaktor till undernäring, försämrat allmäntillstånd och minskat välbefinnande

  42. Munhälsa • Bristande munhälsa viktig orsak till viktnedgång hos bräckliga äldre • Sullivan et al. J Am Geriatr Soc 1993;41:725-31 • Munhåla och tänder bör rutinmässigt bedömas på alla i samband med ankomst/inskrivning äldreboende • Poulsen et al. J Nutr Health Aging 2006

  43. Minimibehov (per kg och dygn) • Energi: ca 25-30 kcal • Protein: ca 0,8g • (i många situationer 1,0-1,5g) • Vätska 30 ml • Extra vitaminer och mineraler ges vid behov

  44. Cochrane Database Syst Rev • Näringsdrycker kan förbättra intaget av energi, protein och andra näringsämnen hos sjuka äldre • utan att leda till minskat intag av vanlig mat • och bidra till viktuppgång el minska viktförlust • Milne AC, Potter et al 2009

  45. Calogen studien Medelvårdtid: 8dagar. 3x30 ml fettemulsion (Calogen)/dag, ~420 kcal 60% MUFA, 30% PUFA Energi-intag dag 2 och 8 Effekter:50% högre energiintag. • vikten stabil • bättre aptit • bra pl-fettsyraprofil P=0.002 P=0.012 n=24 n=27 Faxén Irving&Cederholm. Clin Nutr, in press

  46. Dysfagi – ny bok Logoped Per Svensson

  47. Svårigheter att ätaAlbert Westergren – studentlitteratur 2003 Bedömning av ätandet • Intagande av mat, ”intag” • Sväljningsprocessen, ”sväljning” • Energitillgång, ”energi/ork”

  48. Drycker • Förtjockning med hjälp av modifierad majsstärkelse majsvälling, potatismjöl • Geléade drycker • ”Bullkaffe” • Kalla drycker lättare att svälja än varma • Kolsyrade drycker bra • (Bülow M, Olsson R, Ekberg O) Acta Radiologica 44 (2003) 366-372.) GFI 2007

  49. Enteral nutrition - När PEG när sond? • Sond rekommenderas vid kortvarigt bruk • Vid längre tids behandling rekommenderas PEG. Två randomiserade jämförelser mellan metoderna efter 4 veckor visar att PEG säkerställer nutritionsstödet mer effektivt, med färre avbrott i matningen (Unosson M 1994, Westergren A. Svårigheter att äta. Vårdlitt 58. Studentlitteraur: Lund 2003.