kost och ldre n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Kost och äldre PowerPoint Presentation
Download Presentation
Kost och äldre

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 58

Kost och äldre - PowerPoint PPT Presentation


  • 341 Views
  • Uploaded on

Kost och äldre. Gerd Faxén Irving 2010 Leg dietist, med dr, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge . Äldre i Sverige idag. >1,5 miljoner (~18%) svenskar är 65 år eller äldre. 5 % är över 80 år -2 % av befolkningen är 85 år eller äldre.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Kost och äldre' - bond


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
kost och ldre

Kost och äldre

Gerd Faxén Irving 2010

Leg dietist, med dr, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

ldre i sverige idag
Äldre i Sverige idag
  • >1,5 miljoner (~18%) svenskar är 65 år eller äldre.
  • 5 % är över 80 år -2 % av befolkningen är 85 år eller äldre.

Högteknologisk vård ges i mycket högre omfattning än tidigare till äldre.

  • Antalet geriatriska sjukhusplatser har minskat med 64% mellan 1990-1997.
  • 2/3 av all äldreomsorg ges av anhöriga.

GFI 02

ldrandet
Åldrandet
  • ”Enda sättet att leva länge är att åldras”

Francois Auber (1782-1871)

  • Att leva ett långt liv utan att åldras är en utopi. Frågan är snarare hur man lever och hur man åldras.

J Lökk läkartidningen 2008 105

ldrandet p g r hela livet
Åldrandet pågår hela livet
  • Tredje och fjärde åldern
    • Tiden innan arbetslivet
    • Arbetsåren
    • Pensioneringen
    • Äldre med bristande funktioner
slide5

Medellivslängden ökar

  • Sedan mitten av 1900-talet har medellivslängden ökat
    • för kvinnor från 72-83 år
    • för män från 69 till 78 år
  • År 2050 beräknas den förväntade livslängden
      • vara 86,3 för kvinnor
      • och 83,8 år för män

Källa SCB, juni 2007

fysiologiska f r ndringar
Fysiologiska förändringar
  • Kroppscellmassan (LBM)
  • Längd
  • Vikt
  • Kroppsvatten
slide7

Med åldern förändras kroppssammansättningen

IB HESSOV Klinisk Ernaering Danmark 2005

h70 studien uppf ljning 25 r bmi
H70-studien uppföljning 25 år, BMI
  • Kvinnor 70-95 år blev 5 cm kortare och minskade ca 5 kg i vikt
  • Männen blev 4 cm kortare och minskade drygt 3 kg i vikt
    • Lägst dödlighet hade kvinnor med BMI 25-27 och män med BMI 27-29

Dey et al Eur J Clin Nutr 1999;53:905-14

vatten
Vatten
  • 90 % hos ett foster
  • 80 % hos ett barn
  • 70 % hos en vuxen
  • 60 % hos en gammal person
  • Svenska studier: 70-80 åringar
    • <60 % hos män och < 50% hos kvinnor

Steen -88

ldre l g energif rbrukare
Äldre – låg energiförbrukare
  • Lägre basalomsättning än yngre
  • Minskad fysisk aktivitet
sarkopeni ett nytt begrepp med klinisk betydelse ng 1
Sarkopeni- ett ”nytt” begrepp med klinisk betydelse (NG 1)
  • Muskelatrofi – sarkopeni (grek) eg brist på kött
  • Myntades av Irwin Rosenberg 1989

”Muskelförlust stjäl den äldres frihet”

  • Tommy Cederholm Nordisk geriatrik nr 1, feb 2008
sarkopeni orsaker
Sarkopeni - orsaker
  • Främsta orsakerna till förlust av muskelmassa och muskelstyrka:
    • Åldrande, sjukdom, inaktivitet och svält
      • ofta i kombination
    • Åldrandets sarkopeni orsakas av genetiska faktorer samt livsstil te x fysisk inaktivitet och bristfälligt näringsintag ffa protein
ldrandets sarkopeni
Åldrandets sarkopeni
  • Hälften av muskelmassan och muskelstyrkan förloras mellan tidig medelålder och sent åldrande.
  • Efter 50 års ålder förloras ca 1-2% av muskelmassan per år.
  • Mellan 50 och 70 år förloras ca 15% av muskelstyrkan/10 år
  • Efter 70 år förloras 30% av styrkan/10 år.
ldrandets sarkopeni1
Åldrandets sarkopeni
  • Det är främst snabba och starka typII-fibrerna som försvinner.

Referenser: Tommy Cederholm Nordisk geriatrik nr 1, feb 2008

Hughes VA et al Am J Clin Nutr 2002;76:473-81

optimalt proteinintag
Optimalt proteinintag?
  • Optimalt intag av protein för maximal muskelproteinsyntes bland äldre är oklart
    • Nya förslag rekommenderar 1,2-1,5g/kg/d
      • Wolfe RR et al. Clin Nutr 2008;27:675-84
    • Intag av essentiella aminosyror viktiga för maximal proteinsyntes.
      • Paddon-Jones D. Curr Opin Clin Nutr Metab Care 2009;12:86-90
framtida forskning
Framtida forskning
  • Kan tillförsel av enskilda aminosyror ha muskeluppbyggande effekter?
    • särskilt intresse för leucin (grenad essentiell aa) som bla finns i mjölkens vassleprotein

Rieu I et al J Physiol 2006;575:305-15

  • Tidpunkt för proteinintag (bättre direkt efter träning)Esmarck B et al PHysiol 2001;535:301-11
  • Framtida fokus på fysisk aktivitet tillsammans med god nutrition
kosttill gg och tr ning
Kosttillägg och träning
  • Positiva effekter av kosttillägg samtidigt med ”resistance training”
  • Enbart kosttillägg förbättrade varken muskelstyrka el fysisk funktionsförmåga.
    • 100 män, 87 år, 10 veckors träning, 3 sessions (45 min)/week.
    • Näringsdryck = 360 kcal
  • Fiatarone MA, O’ Neill EF, Ryan ND et al. Supplementation on physical frailty in very elderly people. N Engl J Med 1994;330:1769-1775.
d vitamin funktion och f rekomst
D-vitamin – Funktion och förekomst
  • Behövs för immunförsvar, fortplantning, insulinsöndring och upptag av kalcium och fosfat
  • Bildas i huden när man vistas ute (UVB-strålning)
  • Finns i bl a fet fisk
d vitaminbrist folksjukdom
D-vitaminbrist - folksjukdom
  • Prevention för benskörhetsfrakturer
  • D-vitaminbrist ökar kardiovaskulär risk
  • D-vitamin minskar risken att dö i förtid
  • Cancer, diabetes, MS, influensa
  • Viktigt med nya rekommendationer
d vitamin i livsmedel
D-vitamin i livsmedel

Feta fiskar som ål, makrill, lax, sill, strömming. Margarin, lättmjölk, mellanmjölk, ägg. (Vit D3)

Finns även i kantareller och trattkantareller! (Vit D2)

Rekommenderat intag för personer > 60 år =10 μg.

Ofta behov av supplement

vitamin d rekommenderat intag f r ldre 10 g
Vitamin D rekommenderat intag för äldre = 10 μg

Vit D μg/100g

  • Flat- och varmrökt ål 98
  • Gös 29
  • Abborre 21,4
  • Lax 16
  • Sardiner i olja 15
  • Makrill 14
  • Sill 12

Källa:Livsmedelsverket

slide23

Ägg utmärkt till frukost – aptitretare tillsammans med sill

  • ÄGGFAKTA
  • 100 % av vit B12
  • 31 % av selen
  • 14 % av vit D
  • % av folsyra
  • - dessutom proteinrikt!
  • 7-8g protein/60g
kalcium
Kalcium

Dagsbehov 800 mg

t ex

  • 2 dl mjölk 230 mg
  • 2 skivor ost 110 mg
  • 2 dl filmjölk 230 mg
  • 100 g spenat 170 mg
  • 1 st apelsin 50 mg
behandling kalcium och vit d
Behandling kalcium och vit D
  • 1 000 – 1 200 mg kalcium och 20 μg D-vitamin per dag för personer med lågt kalciumintag och D-vitaminstatus
  • Läkemedelsverket rekommenderar osteoporospatienter 10-20 mikrogram D-vitamin samt 500-1000 mg kalcium per dag, utöver kostintaget

Behandlingsrekommendation. Läkemedelsverket 2007;4:19-29

supplementering med kalcium och d vitamin
Supplementering med Kalcium och D-vitamin
  • Delvis motstridiga resultat
  • En kombination av D-vitamin och kalcium kan minska risken för frakturer främst hos äldre kvinnor

Kommentar till rapporten ”Osteoporos- prevention, diagnostik och behandling”, SBU 2003. Freyschuss B, Stockholm 2006

r d vid f rstoppning
Råd vid förstoppning
  • Öka vätskeintaget
  • Använd naturligt fiberrika livsmedel
    • Molinogröt, fullkornsgröt/-välling
    • Plommondryck
    • Rapsolja + fil
    • Produkter med lactobaciller
    • Laxermedel
pajalagr t 2 l f rdig gr t 8 10 port
Pajalagröt2 l färdig gröt = 8-10 port
  • 1 dl russin
  • 1 dl katrinplommon (hackas i små bitar)
  • 1 dl aprikoser ( ” ” ” )
  • 1 tsk salt
  • 1 dl linfrö
  • 6 dl fiberhavregryn
  • 15 dl vatten
v tska vatten
En vuxen person behöver

2-3 liter per dag eller ca

30ml/kg kroppsvikt

Vätska - vatten
friska ldre ter bra
Friska äldre äter bra
  • Genomsnittligt
  • H-70 undersökningar
  • Så länge man är frisk och har olika funktioner i behåll

(ADL, kognition etc)

undern ring f rekommer ofta
Undernäring förekommer ofta

Ca 10-60 % av akut och kroniskt sjuka patienter på sjukhus är konstaterat undernärda1 sjukdoms-relaterad malnutrition/undernäring)

Förekomst

Vårdenhet undernäring, %

Medicinskt akutintag 20-39

Medicin 8-25

Strokeenhet 16

Kirurgi 12-35

Ortopedi 38

Geriatrik 28,5-36

Hur många patienter är i riskzonen eller har ”ätproblem” utan att vara konstaterat undernärda?

Ref. 1. SoS rapport 2000:11 Näringsproblem i vård och omsorg, prevention och behandling s.114

8 vanliga d n
Disease

Depression

Dementia

Dysphagia

Dysgusea

Drugs

Dentition

Dysfunction

8 vanliga D:n
viktf rlust vid demenssjukdom
Viktförlust vid demenssjukdom
  • Personer med demenssjukdom väger mindre och har lägre BMI än kognitivt intakta äldre.
  • Upp till 50% som vårdas på institution lider av undernäring.
  • Viktförlust är vanligast hos personer med Alzheimer’s sjukdom.
  • Viktförlust inträffar redan tidigt i sjukdomen och fluktuerar under sjukdomsförloppet.
viktf rlust orsaker
Viktförlust - orsaker?
  • Förändrat ätbeteende
    • Minnesförlust, desorientering
    • Apraxi
    • Agnosi
    • Anomi – ordglömska
  • ”Sundown syndrome”
viktf rlust orsaker1
Viktförlust - orsaker?
  • Förändrat luktsinne.
    • Problem med att identifiera, känna igen
  • Inflammation
    • Förhöjda nivåer av aptitnedsättande cytokiner, t.ex. tumörnekrotisk faktor
  • läkemedelsbiverkan
tidig f rs mring av luktsinnet vid alzheimer s sjukdom
Tidig försämring av luktsinnet vid Alzheimer’s sjukdom
  • Med nära-infrarött ljus kan luktsvaret i hjärnbarken undersökas.
  • Blodflödet ökade efter exponering för vaniljdoft hos en åldersmatchad kontrollgrupp - men inte hos personer med minnesstörning el lättare form av AD.

Läkartidningen Vol 102:20;1516-1518 Lennart Wetterberg

dysfagi hur vanligt
Dysfagi - Hur vanligt?
  • Parkinsons sjukdom
    • Tugg- och sväljsvårigheter hos ca 50%
  • Demenssjukdom
    • I sent skede av AD vanligt
  • Stroke
    • 30-45% i den akuta fasen
    • ca 10% får kvarstående problem
utredning
Utredning
  • Logopedisk: Klinisk sväljbedömning. Måltidsobservation.
  • FUS (Fiberskopisk Undersökning av Sväljningen).
  • Videofluoroskopi (röntgenfilmning av sväljningsakten).
  • Kost- och vätskeregistrering.
identifiera nutritionsproblem
Identifiera nutritionsproblem
  • Vikt, längd BMI
    • (<70 år=20-25 >70 år=22-27)
  • Viktförändring
  • Ätsvårigheter
identifiera nutritionsproblem1
Identifiera nutritionsproblem
  • Vikt, längd BMI
    • (<70 år=20-25 >70 år=22-27)
  • Viktförändring
  • Ätsvårigheter
munh lsa
Munhälsa
  • Dåligt munstatus påverkar vårt matintag
    • Hur ofta, hur mycket och vad man äter (livsmedelsvalet)
  • Är en bidragande riskfaktor till undernäring, försämrat allmäntillstånd och minskat välbefinnande
munh lsa1
Munhälsa
  • Bristande munhälsa viktig orsak till viktnedgång hos bräckliga äldre
    • Sullivan et al. J Am Geriatr Soc 1993;41:725-31
  • Munhåla och tänder bör rutinmässigt bedömas på alla i samband med ankomst/inskrivning äldreboende
    • Poulsen et al. J Nutr Health Aging 2006
minimibehov per kg och dygn
Minimibehov (per kg och dygn)
  • Energi: ca 25-30 kcal
  • Protein: ca 0,8g
  • (i många situationer 1,0-1,5g)
  • Vätska 30 ml
  • Extra vitaminer och mineraler ges vid behov
cochrane database syst rev
Cochrane Database Syst Rev
  • Näringsdrycker kan förbättra intaget av energi, protein och andra näringsämnen hos sjuka äldre
    • utan att leda till minskat intag av vanlig mat
    • och bidra till viktuppgång el minska viktförlust
  • Milne AC, Potter et al 2009
slide46

Calogen studien

Medelvårdtid: 8dagar. 3x30 ml fettemulsion (Calogen)/dag, ~420 kcal

60% MUFA, 30% PUFA Energi-intag dag 2 och 8

Effekter:50% högre energiintag. • vikten stabil • bättre aptit • bra pl-fettsyraprofil

P=0.002

P=0.012

n=24

n=27

Faxén Irving&Cederholm. Clin Nutr, in press

dysfagi ny bok

Dysfagi – ny bok

Logoped Per Svensson

sv righeter att ta albert westergren studentlitteratur 2003
Svårigheter att ätaAlbert Westergren – studentlitteratur 2003

Bedömning av ätandet

  • Intagande av mat, ”intag”
  • Sväljningsprocessen, ”sväljning”
  • Energitillgång, ”energi/ork”
drycker
Drycker
  • Förtjockning med hjälp av modifierad majsstärkelse majsvälling, potatismjöl
  • Geléade drycker
  • ”Bullkaffe”
  • Kalla drycker lättare att svälja än varma
  • Kolsyrade drycker bra
    • (Bülow M, Olsson R, Ekberg O) Acta Radiologica 44 (2003) 366-372.)

GFI 2007

enteral nutrition n r peg n r sond
Enteral nutrition - När PEG när sond?
  • Sond rekommenderas vid kortvarigt bruk
  • Vid längre tids behandling rekommenderas PEG.

Två randomiserade jämförelser mellan metoderna efter 4 veckor visar att PEG säkerställer nutritionsstödet mer effektivt, med färre avbrott i matningen (Unosson M 1994, Westergren A. Svårigheter att äta. Vårdlitt 58. Studentlitteraur: Lund 2003.

en och pn total eller st d
EN och PN(total eller stöd)
  • 2006
    • ESPEN guidelines Enteral Nutrition: Geriatrics
  • 2008
    • ESPEN guidelines Parenteral Nutrition: Geriatrics
espen guidelines enteral nutrition geriatrics
ESPEN guidelinesEnteral Nutrition: Geriatrics

Rekommendation

  • Vid tidig och moderat demens rekommenderas flytande kosttillägg ibland även EN för att förhindra undernäring (grad C)
  • Till patienter med svår demens rekommenderas ej enteral nutrition (Grad C)

Clinical Nutrition (2006) 25:330-360

www.espen.org

ethical and legal aspects of en
Ethical and legal aspects of EN
  • Dementia:
    • ”Recent studies of terminal dementia has shown that tube feeding does not prolong life and causes more complications than benefits. It reminds us that loss of appetite and thirst are terminal features in this fatal condition as in other terminal illnesses at a late stage”
    • Espen guidelines on enteral nutrition.

Clinical nutrition (2006) 25:196-202

det finns inga standardl sningar varje individ r unik

Det finns inga standardlösningar Varje individ är unik

Viktigt att diskutera i teamet/vårdlaget

Det kan ta tid men är så viktigt!

munv rd
Munvård
  • Tillhör grundläggande omvårdnadsåtgärder
  • Syftet med munvård är att undvika infektioner i munhålan samt att mat och dryck skall kunna intas utan obehag
  • Viktigt för välbefinnandet
    • Albert Westergren Svårigheter att äta 2003
effekter av nutritionsbehandling
Effekter av Nutritionsbehandling
  • Förbättrat nutritionsstatus
    • Bättre ork till träning
    • Ökad muskelstyrka
    • Starkare andnings-, svalg- och diafragma-muskulatur
teamarbete
Teamarbete

Läkare

Logoped

Dietist

Sjuksköterska,undersköterska

Sjukgymnast

Arbetsterapeut

Tandläkare och tandhygienist

slide58

Vårdalinstitutet;www.vardalinstitutet.net/tematiskarum/mat och näring/speciella näringsbehov/screening instrument