slide1 l.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Meteorolog Tomas Fyrby SMHI Arlanda PowerPoint Presentation
Download Presentation
Meteorolog Tomas Fyrby SMHI Arlanda

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 20

Meteorolog Tomas Fyrby SMHI Arlanda - PowerPoint PPT Presentation


  • 390 Views
  • Uploaded on

SIKT Atmosfärens processer som orsakar nedsatt sikt. Meteorolog Tomas Fyrby SMHI Arlanda. Skavsta 2009-12-06. LUFT – En blandning av gaser. O 2 (Syre). N (Kväve). Ar (Argon). Vattenånga !. Andra gaser. Partiklar. O 3 (Ozon). CO 2 (Koldioxid). Vattnets olika tillstånd.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Meteorolog Tomas Fyrby SMHI Arlanda' - betty_james


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
slide1

SIKT

Atmosfärens processer som orsakar

nedsatt sikt

Meteorolog Tomas Fyrby SMHI Arlanda

Skavsta 2009-12-06

slide2

LUFT – En blandning av gaser

O2 (Syre)

N (Kväve)

Ar (Argon)

Vattenånga !

Andra gaser

Partiklar

O3 (Ozon)

CO2 (Koldioxid)

vattnets olika tillst nd
Vattnets olika tillstånd

sublimation

Latent värme

tillförs

avdunstning

smältning

VATTEN

VATTENÅNGA

IS

fysning

kondensation

Latent värme

frigörs

deposition

m ttnad
Mättnad
  • Luft innehåller vattenånga ( 0 -4 %)
  • Absolut fuktighet [ g vattenånga / m3 luft ]
  • Omättad luft: innehåller mindre vattenånga än den har möjlighet att kunna ha.
  • Mättad luft: innehåller så mycket vattenånga som den har möjlighet att kunna ha.
  • Varm luft har egenskapen att kunna innehålla mer vattenånga än vad kall luft har.
slide5

Mättnad

(Absolut fuktighet)

g/m3

relativ fuktighet and daggpunktstemperatur
Relativ fuktighet and daggpunktstemperatur
  • Den relativa fuktigheten är ett mått på luftens mättnadsgrad:

RH =

  • Daggpunktstemperaturen, Td ,är den temperatur som luften måste avkylas till (utan tillförsel eller borttagande av fukt) för att nå mättnad.
  • Skillnaden mellan temperatur och daggpunktstemperatur ger oss en enkel bild om luftens mättnadsgrad:

liten skillnad => fuktig luft (nära mättnad)‏

stor skillnad => torr luft

processen fr n vatten nga till molndroppe
Processen från vattenånga till molndroppe
  • Först och främst krävs mättad luft, detta nås genom att:
      • Tillföra fukt till luften
      • Luften avkyls
      • Blanda av två luftmassor

(vanligtvis genom avkylning)

  • Därefter behövs någonting i luften

som vattnet/vattenångan skall

fästa på, en kondensationskärna.

bildning dis och dimma
Bildning dis och dimma
  • Dimma är detsamma som moln med markkontakt.
  • Skillnaden mellan dimma och fuktdis är sikt under respektive över 1000 m.

- Dimma: 0 – 1000 m sikt

- Fuktdis: 1– 10 km (internationellt 1-5 km)

  • Ibland skiljer man på vätande och icke vätande dimma, beroende på storleken på dropparna.

Icke vätande: 5-10 μm radie

Vätande: ca 20 μm radie

  • Dimmor har olika namn efter vilket sätt de bildas t.ex:
  • Strålningsdimma
  • Advektionsdimma
  • Orografisk dimma
  • Blandningsdimma
  • Front dimma
str lningsdimma
Strålningsdimma

Sker ofta kvälls- eller nattetid då utstrålningen från marken sänker temperaturen.

Stjärnklart och svaga vindar

Värmeutstrålning

Omättad men fuktig luft

Mättad luft

Värmeutstrålning

T = 10 °C Td= 8 °C

T = 6 °C Td= 6 °C

advektionsdimma
Advektionsdimma

Bildas p.g.a. luften avkyls underifrån av ett kallare underlag

Luften blir efterhand mättad och advektionsdimma bildas

Vår

Relativt varm och fuktig

luft strömmar ut över kallt hav

Vinter

Relativt varm och fuktig luft strömmar från öppet hav

till kallt (ofta snöbelagd landyta)

sj r k blandningsdimma
Sjörök (blandningsdimma)
  • Kalluft drar ut över öppet (varmt) vatten
  • Labil skiktning över vattenytan
  • Varm fuktig luft blandas med kall torr luft
  • Kondensation och den s.k. röken bildas
bildning av moln
Bildning av moln

Sker oftast genom att luften avkyls adiabatiskt, d.v.s. luften hävs av någon av följande anledningar:

  • Konvektion
  • Konvergens
  • Frontbetvingad hävning
  • Topografisk hävning

+8°C

Lägre tryck

Allmänna gaslagen:

+10°C

Densitet ρ = massa m / volym V

+12°C

Högt tryck

torr och fuktadiabatiskt temperaturavtagande
Torr- och fuktadiabatiskt temperaturavtagande
  • Torradiabatiskt temperaturavtagande (DALR): ~3°C/1000 ft
  • Luften blir mättad och börjar kondensera vid kondensationsnivån
  • Fuktadiabatiskt temperaturavtagande (SALR): ~1-2°C/1000 ft

Det fuktadiabatiska temperaturavtagande är mindre än det torradiabatiska

p.g.a. när vattenånga kondenserar frigörs värme som tillförs till luften.

SALR = DALR + Latent värme från kondensation av vattenånga

SALR

DALR

Kondensationsnivån

När T = Td

0°C

15°C

konvektiva respektive stratiforma moln
Konvektiva respektive stratiforma moln

Atmosfärens skiktningen (temperaturavtagande med höjden) avgör vilka slags moln som bildas.

Labil skiktning: Konvektiva moln ( t.ex. kalluftmassa, soliga vår- eller sommardagar

eller kalluft som drar ut över varmt hav)

Stabil skiktning: Stratiforma moln ( t.ex. varmluftmassa, fronter)

Skiktning

Stabil skiktning

Labil skiktning

höjd

Temperatur

slide15

16

16 C

20

18 C

24

20 C

09-09-24

bildning konvektiva moln
Bildning konvektiva moln

Luft med högre temperatur har lägre densitet (allmänna gaslagen ρ = p /(K*T) )

Detta leder till att luft som (av någon anledning) är varmare än sin omgivning vill stiga.

Oftast sker detta soliga dagar då marken värms upp av solstrålningen (termik).

molnens inneh ll
Molnens innehåll

Iskristaller

-5°C

Underkylda molndroppar

Molndroppar

+5°C

fr n moln till nederb rd
Från moln till nederbörd

mättat

Omättat för molndropparna

Mättat för iskristallerna

omättat