Läkemedelsbehandling av ADHD
Download
1 / 52

Rekommendationer efter workshop maj 2008 - PowerPoint PPT Presentation


  • 94 Views
  • Uploaded on

Läkemedelsbehandling av ADHD Attention Deficit Hyperactivity Disorder Uppmärksamhetsstörning/Hyperaktivitet. Rekommendationer efter workshop maj 2008. Huvudbudskap. Läkemedelsbehandling av ADHD ska ses som en del i ett behandlingsprogram, då stödåtgärder visat sig vara otillräckliga

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Rekommendationer efter workshop maj 2008' - alexis-chen


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
Rekommendationer efter workshop maj 2008

Läkemedelsbehandling av ADHDAttention Deficit Hyperactivity DisorderUppmärksamhetsstörning/Hyperaktivitet

Rekommendationer efter workshop maj 2008


Huvudbudskap
Huvudbudskap

  • Läkemedelsbehandling av ADHD ska ses som en del i ett behandlingsprogram, då stödåtgärder visat sig vara otillräckliga

  • Individuellt anpassade behandlingsmål ska beskrivas innan läkemedelsbehandlingen påbörjas

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Huvudbudskap1
Huvudbudskap

  • Innan läkemedelsbehandling inleds bör

  • Förutsättningarna för god följsamhet till behandlingen och behovet av stöd eller hjälpmedel beaktas

  • Patient, och i förekommande fall, anhöriga och andra viktiga närstående, utbildas och informeras om läkemedelsbehandlingen

  • Skattning avseende tillståndets svårighetsgrad genomföras

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Huvudbudskap2
Huvudbudskap

  • Korttidsbehandling

  • För behandling av okomplicerad ADHD är metylfenidat förstahandspreparat

  • Atomoxetin kan övervägas som förstahandspreparat under vissa omständigheter, såsom vid missbruk/risk för missbruk eller annan felaktig användning i familjen alternativt i närmiljön, svåra tics eller allvarlig sömnstörning

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Huvudbudskap3
Huvudbudskap

  • Långtidsbehandling

  • Endast en mindre del av patienterna fullföljer behandlingen i långtidsstudier. Effekt- och säkerhetsdata är därför mindre övertygande

  • Läkemedelsbehandlingens effekt och säkerhet bör regelbundet utvärderas

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Rekommendationerna baseras p
Rekommendationerna baseras på

  • Dokumentation som utgjort grunden för läkemedlens godkännande. Produktresuméer

  • Litteraturgenomgångar (säkerhet, effekt vuxna, långtidseffekt barn, se bakgrundsdokument)

  • Säkerhetsdata från en pågående europeisk utredning av metylfenidat

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Rekommendationerna baseras p1
Rekommendationerna baseras på

  • Expertgruppens samlade erfarenhet av behandling av barn och vuxna med ADHD

  • SBUs inventering av det vetenskapliga underlaget för behandling av ADHD hos flickor

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Bakgrund l kemedelsbehandling adhd
Bakgrund läkemedelsbehandling ADHD

  • 2002 – Concerta (metylfenidat) godkändes som första läkemedel för behandling av ADHD i Sverige

  • Läkemedelsverket utfärdade föreskrifter (LVFS 2002:7) om att narkotikaklassade läkemedel för behandling av ADHD hos barn och ungdomar endast skulle få utlämnas från apotek om det förskrivits av läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri eller barn- och ungdomsneurologi med habilitering

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Bakgrund adhd forts
Bakgrund ADHD, forts.

  • Dispenser har beviljats av Läkemedelsverket till läkare med annan specialistkompetens, företrädesvis specialister i allmänpsykiatri och pediatrik

  • 1 dec 2008 utvidgas förskrivningsrätt och omfattar nu läkare med specialistkompetens inom samtliga psykiatriska specialiteter, det vill säga barn- och ungdomspsykiatri, allmän psykiatri och rättspsykiatri samt därutöver specialistkompetenta inom barn- och ungdomsneurologi med habilitering (LVFS 2002:7)

  • Dispens kan undantagsvis beviljas av Läkemedelsverket för läkare med annan specialistkompetens

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Adhd l kemedel p marknaden
ADHD-läkemedel på marknaden

  • Metylfenidat - ett flertal olika preparat

  • Atomoxetin

  • Möjlighet finns att ansöka om licens för förskrivning av amfetamin och dexamfetamin

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


F rskrivningsm nstret
Förskrivningsmönstret

  • Under tiden 1 juli 2005 till 31 december 2007 expedierades recept på metylfenidat eller atomoxetin till totalt 25 087 individer

  • Metylfenidat dominerade som förstahandsläkemedel

  • Cirka 10 % av patienterna hämtade endast ut ett recept under tidsperioden

  • ( Källa: Läkemedelsregistret)

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


F rskrivningsm nstret forts
Förskrivningsmönstret, forts.

  • ADHD-läkemedel kombineras i viss utsträckning. Vanligaste kombinationen är metylfenidat och atomoxetin

  • Även CS-läkemedel och SSRI kombineras i relativt hög utsträckning. Cirka 12 procent av behandlingspopulationen behandlas med ett CS-läkemedel och ett SSRI

  • ( Källa: Läkemedelsregistret)

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Behandling
Behandling

  • Alla patienter med ADHD behöver inte behandlas med läkemedel

  • Läkemedelsbehandling av ADHD ska ses som en del i ett behandlingsprogram, då stödåtgärder visat sig vara otillräckliga

  • Individuellt anpassade behandlingsmål skall beskrivas innan läkemedelsbehandlingen påbörjas

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Utredning inf r l kemedelsbehandling
Utredning inför läkemedelsbehandling

  • Efter att beslut om läkemedelsbehandling tagits bör

  • Förutsättningarna för god följsamhet till behandlingen bedömas och behovet av stöd eller hjälpmedel undersökas

  • Patient, anhöriga och andra viktiga närstående informeras och utbildas om läkemedelsbehandlingen

  • • Ett skattningsformulär över symtomens svårighetsgrad fyllas i, till exempel SNAP IV för individer under 18 år och ASRS via självskattning för vuxna

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Utredning inf r l kemedelsbehandling1
Utredning inför läkemedelsbehandling

Anamnes och status beträffande

(a) Tidigare psykosepisoder, ångest, mani/hypomani, depression och suicidalitet

(b) Narkotika- och alkoholmissbruk

(c) Kramper/epilepsi

(d) Kardiovaskulär och cerebrovaskulär sjuklighet, inkluderande bl.a. blodtrycks- och pulsmätning samt släkthistoria (plötslig död/ventrikulär arytmi)

(e) Längd och vikt

(f) Tics

Vid positiva fynd under (a)–(f) bör man ta ställning till behov av ytterligare utredning

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Farmakologisk behandling barn
Farmakologisk behandling, barn

  • Vid korttidsbehandling av okomplicerad ADHD

  • Mest erfarenhet finns av behandling med metylfenidat som betraktas som förstahandsalternativ

  • Atomoxetin kan övervägas som förstahandspreparat

  • vid missbruk/ risk för missbruk eller annan felaktig användning, vid svåra tics eller allvarlig sömnstörning

  • Kliniska långtidsstudier där metylfenidat jämförs med atomoxetin saknas

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Farmakologisk behandling barn forts
Farmakologisk behandling, barn forts.

  • Långtidsstudier på metylfenidat och atomoxetin visar att behandlingsavbrott är mycket vanliga oftast pga. bristande effekt. Hälften av de barn som påbörjat medicinering för ADHD har avslutat den efter två år

  • Amfetaminläkemedel bör vara sista-hands läkemedel och eftersom det är dexamfetamin som har klinisk effekt bör detta väljas i förstahand

  • Amfetamin och dexamfetamin kan endast förskrivas på licens (innan licens söks bör metylfenidat ha prövats)

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Farmakologisk behandling barn forts1
Farmakologisk behandling, barn forts.

  • Val av läkemedel, beredningsform och dosering påverkas av symtombilden och problemens svårighetsgrad, som kan växla över dygnet

  • Patientens och dennes familjs önskemål om val av läkemedel bör vägas in i bedömningen

  • Kombination av olika ADHD-läkemedel rekommenderas inte

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Farmakologisk behandling barn forts2
Farmakologisk behandling, barn forts.

  • Vissa psykiska störningar och symtom förekommer relativt ofta samtidigt som ADHD

  • Trotssyndrom (OppositionalDefiantDisorder,ODD)

  • Uppförandestörning (ConductDisorder,CD)

  • Depression, ångest och tvångssyndrom (ObsessiveCompulsive Disorder OCD)

  • Sömnstörningar och tics

  • Dessa patienter bör skötas av läkare med särskild erfarenhet inom området

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Farmakologisk behandling barn forts3
Farmakologisk behandling, barn forts.

  • Fluoxetin i kombination med metylfenidat bör användas i första hand då depression förekommer i kombination med ADHD

  • Ett alternativ är att pröva enbart atomoxetin

  • Omega-3 fettsyrors effekt vid ADHD kan inte anses fastställd

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Farmakologisk behandling vuxna
Farmakologisk behandling, vuxna

  • Inget läkemedel till vuxna med ADHD finns godkänt i Sverige

  • Concerta och Strattera (atomoxetin) är godkänt i USA till vuxna med ADHD

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Farmakologisk behandling vuxna forts
Farmakologisk behandling, vuxna forts.

  • Det finns vetenskapligt stöd för kliniskt relevant och statistiskt signifikant effekt av korttidsbehandling, företrädesvis veckor upp till en till två månader, med centralstimulantia (metylfenidat/amfetamin) vid behandling av vuxna patienter med ADHD utan samtidigt alkohol- eller narkotikamissbruk eller beroende

  • Studierna inkluderar patienter i åldrar upp till 65 års ålder

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Farmakologisk behandling vuxna forts1
Farmakologisk behandling, vuxna forts.

  • Mest erfarenhet finns av att inleda behandling med metylfenidat som finns i kort-, medium- och långverkande beredningar

  • Doser som använts i studier på vuxna är 10–80 mg/dag

  • Det kan vara motiverat att börja med en låg ingångsdos som successivt trappas upp. Den slutliga doseringen är individuell och enstaka patienter kan behöva högre doser

  • I den amerikanska produktinformationen för Concerta anges att den totala dygnsdosen till vuxna inte bör överstiga 72 mg

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Farmakologisk behandling vuxna forts2
Farmakologisk behandling, vuxna forts.

  • Stöd finns för korttidsbehandling (tio veckor) med atomoxetin hos patienter utan samtidigt alkohol- eller narkotikamissbruk eller beroende

  • Några direkta jämförande studier på vuxna mellan atomoxetin och centralstimulantia finns inte

  • Rekommenderad måldos av Strattera till vuxna enligt den amerikanska produktresumén är 80 mg

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Farmakologisk behandling vuxna forts3
Farmakologisk behandling, vuxna forts.

  • Kontrollerade långtidsdata saknas för både centralstimulantia och atomoxetin

  • Biverkningar eller brist på effekt är vanlig orsak till behandlingsavbrott

  • Modafinil och bupropion har visats sig ha effekt i några mycket små studier men dessa studier är inte tillräckliga

  • Kontrollerade kliniska effektstudier av Omega-3 på vuxna saknas

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Farmakologisk behandling vuxna forts4
Farmakologisk behandling, vuxna forts.

  • Det vetenskapliga stödet för korttidsbehandling av patienter med samtidigt alkohol- och narkotikamissbruk är begränsat. Långtidsdata saknas

  • Patienter med komplicerande samsjuklighet, till exempel pågående missbruk, bipolär sjukdom, utvecklingsstörning eller autismspektrumtillstånd bör behandlas av läkare med särskild erfarenhet av denna patientgrupp

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Uppf ljning av behandling
Uppföljning av behandling

  • Läkemedelsbehandlingens effekt bör regelbundet utvärderas gentemot uppsatta behandlingsmål

  • Skattningsformulären utgör ett värdefullt stöd såväl för den initiala bedömningen liksom för titrering av optimal dos och för långtidsuppföljningen

  • Täta kontakter med sjukvården, minst 1 gång i veckan, rekommenderas vid behandlingens inledning

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Uppf ljning av behandling forts
Uppföljning av behandling forts.

  • Monitorera tecken på cerebrovaskulära symtom

  • Cerebral vaskulit kan förekomma som biverkan (t.ex. huvudvärk, domningar, svaghet, koordinationsrubbningar m.m.)

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Uppf ljning av behandling forts1
Uppföljning av behandling forts.

  • Tillväxt, psykiskt och kardiovaskulärt status bör

  • regelbundet utvärderas:

  • blodtryck och puls ska tas vid varje dosjustering och därefter var tredje månad

  • aptiten bör följas regelbundet medan längd och vikt initialt mäts i samband med dosjusteringar och därefter var sjätte månad och en tillväxtkurva ska alltid upprättas

  • utvärdering av nytillkomna eller förvärrade psykiska symtom följs minst var sjätte månad.

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Uppf ljning av behandling forts2
Uppföljning av behandling forts.

  • Vid varje återbesök bedöms uppkomst av eller förvärring av depression samt suicidtankar och suicidrisk samt behov av tätare kontakt

  • Alla patienter bör monitoreras beträffande felanvändning eller missbruk av CS-lm

  • Ompröva (eventuellt med utsättning) behandlingen varje år för att se om patienten behöver fortsatt terapi

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Uppf ljning av behandling forts3
Uppföljning av behandling forts.

Alla behandlingsinsatser inklusive läkemedel skall följas upp, helst över lång tid, i register eller i annan strukturerad form

Ett sätt är att registrera i kvalitetsregister, till exempel det nationella kvalitetsregistret för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD, det så kallade BUSA-registret

Anmälan till registret sker via mail till busa@kpvcentrum.se

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


S kerhetsaspekter vid behandling med centralstimulerande l kemedel med fokus p metylfenidat
Säkerhetsaspekter vid behandling med centralstimulerande läkemedel (med fokus på metylfenidat)

  • Vanligaste biverkningarna för CS-lm som metylfenidat är hos såväl barn som vuxna nedsatt aptit, sömnsvårigheter, huvudvärk, buksmärtor, muntorrhet och humörsvängningar

  • Säkerhetsprofilen på kort sikt är förhållandevis väl undersökt

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Rekommendationer efter workshop maj 2008

Säkerhetsaspekter vid behandling med centralstimulerande läkemedel (med fokus på metylfenidat)

  • Kardiovaskulära effekter

  • Blodtrycket ökar i genomsnitt med omkring 3–4 mm Hg och puls med omkring 6 slag/min, med liknande effekter för både barn och vuxna

  • Försiktighet är tillrådlig vid behandling av patienter med hypertoni. Blodtryck och puls bör kontrolleras regelbundet

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Rekommendationer efter workshop maj 2008

Säkerhetsaspekter vid behandling med centralstimulerande läkemedel (med fokus på metylfenidat)

  • Kardiovaskulära effekter

  • Metylfenidat är kontraindicerat hos patienter med svår angina pectoris, hjärtarytmi och allvarlig hypertoni, aterosklerotisk hjärtsjukdom, tidigare hjärtinfarkt, hjärtsvikt, känd cerbrovaskulär sjukdom (vaskulära sjukdomar såsom vaskulit, cerebrala aneurysm, stroke), eller hög risk för cerebrovaskulär sjukdom

  • Metylfenidatbehandling av barn med medfödda hjärtfel bör ske i samråd med barnkardiolog

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Rekommendationer efter workshop maj 2008

Säkerhetsaspekter vid behandling med centralstimulerande läkemedel (med fokus på metylfenidat)

Längd- och viktutveckling

Flera studier har påvisat en negativ effekt på längdtillväxt och viktökning hos barn som behandlas med metylfenidat. Effekten förefaller vara dosberoende och avtar med tiden

Metylfenidat ger inte upphov till uppenbar kortvuxenhet eller undervikt på gruppnivå

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Rekommendationer efter workshop maj 2008

Säkerhetsaspekter vid behandling med centralstimulerande läkemedel (med fokus på metylfenidat)

  • Effekter på kramptröskeln

  • ADHD anges vara omkring tre till fem gånger vanligare hos barn med epilepsi

  • Studier tyder på att metylfenidat kan användas hos barn med välkontrollerad epilepsi

  • Studier tyder också på att risken för utveckling av kramper hos barn utan epilepsi inte är förhöjd

  • Behandling med metylfenidat till barn med aktiv krampsjukdom bör göras med försiktighet och behandling bör inte inledas förrän epilepsin är under god kontroll

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Rekommendationer efter workshop maj 2008

Säkerhetsaspekter vid behandling med centralstimulerande läkemedel (med fokus på metylfenidat)

  • Psykiska biverkningar

  • Sömnstörningar förekommer ofta vid behandling med CS-lm

  • Psykotiska symtom, självmordstankar/självmordsförsök och aggressivitet har i sällsynta fall rapporterats i samband med behandling med metylfenidat

  • Nedstämdhet, irritation och humörsvängningar förekommer ofta i inledningen av behandlingen

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Rekommendationer efter workshop maj 2008

Säkerhetsaspekter vid behandling med centralstimulerande läkemedel (med fokus på metylfenidat)

  • Tics och dyskinesier

  • Dyskinesier har rapporterats som biverkan av CS-lm

  • Förekomsten av samtidig ADHD hos barn med Tourettes syndrom anges i olika epidemiologiska studier vara mellan 21 och 90 %

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Rekommendationer efter workshop maj 2008

Säkerhetsaspekter vid behandling med centralstimulerande läkemedel (med fokus på metylfenidat)

  • Utsättningssymtom under pågående behandling

  • Då läkemedelskoncentrationen

  • sjunker mellan doseringstillfällena förekommer symtom som påminner om reboundfenomen

  • Symtom som till exempel oro och affektlabilitet kan ibland vara mycket uttalade, både vid behandling med såväl korttidsverkande läkemedel som med depotläkemedel

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Rekommendationer efter workshop maj 2008

Säkerhetsaspekter vid behandling med centralstimulerande läkemedel (med fokus på metylfenidat)

  • Missbruk

  • Risken för missbruk måste värderas före och under behandling

  • Flera studier visar en minskad risk för framtida substansmissbruk hos barn som behandlats med metylfenidat

  • Tidigare missbruk hos vuxna tycks inte utgöra en riskfaktor för utveckling av missbruk

  • Metylfenidat bör dock ges med försiktighet till patienter med missbruk av alkohol eller narkotika i anamnesen. Dessa patienter bör skötas av läkare med särskild erfarenhet inom området

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Rekommendationer efter workshop maj 2008

Säkerhetsaspekter vid behandling med centralstimulerande läkemedel (med fokus på metylfenidat)

  • Interaktioner

  • Alkohol kan förvärra de oönskade CNS-effekterna av psykoaktiva läkemedel som metylfenidat

  • Vid samtidig behandling med antiepileptika bör koncentrationsbestämning av använda läkemedel genomföras före och efter insatt behandling med metylfenidat

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Rekommendationer efter workshop maj 2008

Säkerhetsaspekter vid behandling med centralstimulerande läkemedel (med fokus på metylfenidat)

  • Bilkörning

  • ADHD har i studier satts i samband med en försämrad förmåga att köra bil

  • Vägverkets nya föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. ( VVFS 2008:158) ger vägledning

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Rekommendationer efter workshop maj 2008

Säkerhetsaspekter vid behandling med centralstimulerande läkemedel (med fokus på metylfenidat)

  • Graviditet och amning

  • Djurstudier har visat att metylfenidat har embryotoxiska effekter. Studierna ger viss misstanke om missbildande effekter av metylfenidat, men data är otillräckliga för säkra slutsatser

  • Data från behandling av gravida kvinnor är för begränsade för att möjliggöra en riskbedömning

  • Erfarenhet från människa visar att amfetamin kan vara skadligt för fostret

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


Rekommendationer efter workshop maj 2008

Säkerhetsaspekter vid behandling med centralstimulerande läkemedel (med fokus på metylfenidat)

  • Graviditet och amning, forts.

  • Riskerna med obehandlad ADHD hos den gravida kvinnan måste vägas mot de teratogena riskerna för barnet om den gravida kvinnan behandlas med läkemedel

  • Effektiva metoder för antikonception bör diskuteras vid förskrivning av CS-lm till fertil kvinna

  • Amning bör undvikas eftersom man saknar kunskap om utsöndringen i bröstmjölk

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


S kerhetsaspekter atomoxetin
Säkerhetsaspekter – atomoxetin läkemedel

  • Vanligaste biverkningarna

  • Nedsatt aptit och illamående samt huvudvärk både hos barn och vuxna

  • Yrsel, trötthet, gastrointestinala symtom och humörsvängningar hos barn

  • Muntorrhet, dysmenorré, erektions- och ejakulationsstörningar, förstoppning, sömnproblem och miktionssvårigheter hos vuxna

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


S kerhetsaspekter atomoxetin forts
Säkerhetsaspekter – atomoxetin, forts. läkemedel

  • Psykiska biverkningar

  • Självmordstankar och självmordsförsök, hypomani/mani och aggressivitet har rapporterats

  • Risken för sömnstörningar samt psykos förefaller dock vara ett mindre problem för atomoxetin än för CS-lm

  • Sedering kan utgöra ett problem dagtid

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


S kerhetsaspekter atomoxetin forts1
Säkerhetsaspekter – atomoxetin, forts. läkemedel

  • Effekter på kramptröskeln

  • Fallrapporter om kramper har förekommit vid behandling med atomoxetin, varför samma försiktighet som för metylfenidat bör iakttas

  • Innan behandling med atomoxetin inleds bör epilepsin vara under god kontroll

  • Försiktighet rekommenderas vid samtidig behandling med andra läkemedel som sänker kramptröskeln

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


S kerhetsaspekter atomoxetin forts2
Säkerhetsaspekter – atomoxetin, forts. läkemedel

  • Tics och dyskinesier

  • Inget samband mellan tics och atomoxetin

  • Leverpåverkan

  • Enstaka fall av allvarlig leverpåverkan har rapporterats för atomoxetin

  • Missbruk

  • Atomoxetin har i sig inte satts i samband med någon

  • missbruksrisk

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


S kerhetsaspekter atomoxetin forts3
Säkerhetsaspekter – atomoxetin, forts. läkemedel

  • Graviditet och amning

  • Data från behandling av gravida kvinnor saknas

  • Atomoxetin ska inte användas under graviditet såvida inte den eventuella nyttan bedöms överväga riskerna för fostret

  • Det är okänt om atomoxetin passerar över till modersmjölk men substansens farmakokinetik gör att det bedöms föreligga en risk för ammade barn

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


S kerhetsaspekter atomoxetin forts4
Säkerhetsaspekter – atomoxetin, forts. läkemedel

  • Bilkörning

  • ADHD har i studier satts i samband med en försämrad förmåga att köra bil

  • Vägverkets nya föreskrifter ger vägledning om medicinska krav för innehav av körkort m.m. ( VVFS 2008:158) ger vägledning

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


S kerhetsaspekter atomoxetin forts5
Säkerhetsaspekter – atomoxetin, forts. läkemedel

Läkemedelsinteraktioner

Atomoxetinmetaboliseras huvudsakligen via CYP2D6. Långsamma metaboliserare kan behöva en lägre startdos och långsammare upptitrering av dosen

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer


S kerhetsaspekter atomoxetin forts6
Säkerhetsaspekter – atomoxetin, forts. läkemedel

Läkemedelsinteraktioner

Risk för QT-förlängning när atomoxetin ges tillsammans med andra läkemedel som förlänger QT-tiden (t.ex. neuroleptika, antiarytmika klass IA och III, moxifloxacin, erytromycin, metadon, meflokin, tricykliska antidepressiva, litium och cisaprid), läkemedel som orsakar störningar i elektrolytbalansen (t.ex. tiaziddiuretika) och läkemedel som hämmar CYP2D6, till exempel SSRI (paroxetin och fluoxetin) samt terbenafin

Läkemedelsbehandling av ADHD - rekommendationer