Insatser och åtgärder för att förbättra kroppsuppfattningen

1. Insatserochåtgärderförattförbättrakroppsuppfattningen

2. Målen med dennamodul Att ge information om • Vad/vem åtgärderna riktar sig till • Ramverken som styr åtgärderna • Aktiviteter för att uppmuntra • Resurser som kompletterar åtgärderna

3. Vad/vemriktar sig åtgärderna till? Offentligpolitik Individerochgrupper Åtgärder som syftar till att förändra attityder och beteenden på en individnivå. Dessa används ofta i grupper som löper risk för missnöje med utseendet T.ex. insatser i skolan, i små grupper eller i hela klassar • Åtgärder som syftar till att underlätta förändringar i den fysiska och sociala miljön, som kan vara bidragande till missnöje med utseende • T.ex. genom att påverka lagar om vilka bilder som får användas i reklam för skönhetsprodukter

4. Hur man reducerarriskerna: Inramningavinnehållochingripande • Riskfaktormodellen • Det mest accepterade teoretiska ramverket för att förbättra kroppsuppfattningen • Siktar in sig på sociokulturella och individuella faktorer som ökar risken att utveckla missnöje med utseendet • Baseras på teorin att om du minskar närvaron av inflytelserika riskfaktorer, är det mindre sannolikt att missnöje med utseendet uppstår • Till exempel siktar man in sig på kända riskfaktorer, såsom • Internaliseringen av utseendeideal • Olämpliga jämförelser av utseendet med kamrater

5. Vanligastrategiervidåtgärder

6. 1. Media Literacy: Kunskapom media KlickapåbildenhärovanföratttittapåDovefilmen ‘Onslaught’ http://vimeo.com/4097693

7. Varförfokuserapå media? • Att blir utsatt för medias bilder om det manliga och kvinnliga “idealet” påverkar kroppsuppfattningen negativt på kort och på lång sikt (Levine & Murnen, 2009) • Medias bilder är överallt – det är lättare att förändra våra reaktioner på dem än att förbjuda eller förändra bilderna • Unga människor med bättre kunskap om media (högre “media literacy”) är mindre missnöjda med sin kropp (McLean, Paxton & Wertheim, 2013)

8. Kunskapom media/”Media literacy” • Det finns ännu inte någon svensk term för den engelska termen “Media literacy” • “Media literacy” är “förmågan att inhämta, analysera, utvärdera och skapa media i olika former” (Center for Media Literacy, 2011) • Vårt mål är att förse unga människor med förmågan att dekonstruera och kritisera de bilder och budskap de ser i media, för att minska påverkan från media.

9. “Media Literacy”: Media Smart • Det mest effektiva åtgärdsprogrammet inom “Media literacy” som har testats i skolmiljöer är Media Smart (Australian version) • Australiensiskt material som består av åtta 50 minuter långa klassrumslektioner. • Aktiviteterna fokuserar på mediekunskap (media literacy), aktivism och opinionsbildning, inklusive en utforskning av medias stereotypa bild av kvinnor och män i reklam, kunskap om retuschering och hur man skriver protestbrev till industrin. • Nya studier visar att detta åtgärdsprogram är effektivt när det gäller att minska 13-åriga flickors och pojkars oro över, och övervärdering av, kroppsvikt och kroppsform, bantning, missnöje med kroppen och depression (Wilksch & Wade, 2009). http://sparky.socsci.flinders.edu.au/researchonline/projects/5

10. Hur man förbättrar “media literacy”: en varning! Om du funderar på att börja använda åtgärder som ska förbättra media kunskaperna … Innan du börjar: • Det är lockande att visa en massa bilder på idealkroppar för yrkeseleverna/studenterna när man ska demonstrera hur media gestaltar män och kvinnor • Men – vi vet att om man blir utsatt för dessa bilder så ökar missnöjet med utseendet • Börja alltid med att introducera hur man ser på bilder och budskap med kritiska ögon – innan du visar några bilder

11. “Media Literacy”: Övningsförslag • Sätt igång en diskussion om stereotyperna som porträtteras i media: • Be eleverna/studenterna att brainstorma om hur kvinnor/män typiskt ser ut i media (t.ex. nyhetsuppläsare; hallåor). Varför valdes dessa människor? Är detta något som de själva tycker är attraktivt? • Och människor med missbildningar? Hur gestaltas de? Vilka karaktärer spelar de?

12. “Media Literacy”: Övningar • Media knep – Titta på Doves videoklipp ‘Evolution’ för att ta reda på vad som händer under en fotosession http://youtu.be/hibyAJOSW8U • Diskutera om detta var vad man förväntade sig? Eller manipulerar de bilden mer än vad studenterna trodde?

13. “Media Literacy”: Övningar • “PhotoshopFakes”- använd före/efter-bilder av män och kvinnor och fråga studenterna vilka delar av bilden som har ändrats. • Börja med ansikten/hår och fortsätt till hela kroppsbilder. [Försök undvika att visa eleverna/studenterna för många bilder som representerar det smala/muskulösa idealet]. • Diskussion om varför bilderna har photoshoppats • Avsluta med en debatt: känner vi oss bekväma med det här? Vad kan följderna bli? Ska detta vara tillåtet?

14. Före- ochefterbilder

15. “Media Literacy”: Resurser • Svenskretuscheringssidahttp://demo.fb.se/e/girlpower/retouch/ • Centrum för Media Literacy (USA) http://www.medialit.org/ • Ungakvinnorochkroppuppfattningi den digitalaeranhttp://www.qvwc.org.au/programs/past-programs/positive-body-image/

16. 2. Om jämnårigaspåverkan

17. Varförsikta in sig påjämnåriga? • Jämnåriga är det viktigaste sociala sammanhanget för ungdomar • Forskning av Helfert & Warschburger (2011) och Paxton, Schutz, Wertheim & Muir (1999) har visat att de följande tre sakerna är riskfaktorer för missnöje med utseende • Att göra jämförelser av utseendet tillsammans med jämnåriga • Prata om utseende med jämnåriga • Att bli retad av jämnåriga p.g.a. utseendet

18. Socialajämförelser • Påverkar unga människor negativ när de jämför sina kroppar med andra jämnåriga, och känner sig missnöjda om de tycker att den andra personen är attraktivare • Ofta fungerar inte jämförelserna eftersom den andra personen är längre/kortare/har en annan genuppsättning • Vi måste försöka uppmuntra unga människor att inte jämföra sitt utseende med jämnåriga

19. Attbliretadpågrundavutseendet • Påverkar självfallet mottagarens kroppsuppfattning negativt • Att bli retad “sekundärt” (d.v.s. att se andra bli retade över sin vikt) påverkar en också negativt eftersom det etablerar gruppnormer och standardutseenden • Vi måste anstränga oss för att stoppa retning på samhälls-, grupp- och individnivå

20. Konversationeromutseende • Skapar och bibehåller gruppnormer och förväntningar om utseende, förmedlar utseendets betydelse och formar beteenden för att förändra vikt och kroppsform. • Vi måste göra ungdomar medvetna om påverkan av dessa konversationer så att de kan kontrollera dem.

21. Ett exempel på åtgärder hos jämnåriga: Konversationer om utseende • Introducera konceptet “utseendeprat” (t.ex. kommentarer om en persons kroppsform, kroppsstorlek, ansikte, kläder, hudfärg och missbildningar) • Be eleverna/studenterna att brainstorma om de potentiella negativa konsekvenserna av dessa konversationer på deras egen fysiska, sociala och emotionella hälsa och andras välmående • Skapa olika scenarion (scener) för vanligt “utseendeprat” i grupper och byt sedan scenarierna med en annan grupp • Välj ett scenario och be eleverna/studenterna skriva “ett alternativt slut” • Efter att ha gått igenom alla scenarion och slut, brainstorma fram en lista över “saker vi kan göra” för att minska utseendeprat

22. Alternativa slut: Vad kan du göra för att hindra utseendeprat? • Led in konversationen på ett annat ämne • Ignorera utseendepratet utan att ignorera personen • Framhäv kvaliteter som inte berör utseendet • Försök att inte rikta uppmärksamhet mot kroppsstorlek eller någon annan del av utseendet • Avfärda inte personens oro, ge uppmuntran utan att ge dig in i utseendeprat-cirkeln • Fokusera på hälsoprat, inte utseendeprat • T.ex. “hälsosam mat” snarare än “diet” • Kom ihåg att det är okej för människor ha självförtroende när det gäller sin kropp, och att det inte betyder att de skryter eller är kaxiga • (Från Happy Being Me, Richardson & Paxton, 2010 )

23. Förslagpå extra övningar • Uppmuntra eleverna/studenterna att identifiera och diskutera exempel på utseenderelaterad diskriminering och hur dagens samhälle främjar attraktiva människor. • Uppmuntra eleverna/studenterna att undersöka diskriminerings-lagarna i ditt land. Ingår utseendediskriminering? Tycker de att lagarna bör ändras? • Fråga om någon har upplevt utseenderelaterad diskriminering eller mobbning i verkligheten? Berätta om situationerna och välj en eller två och utveckla “alternativa slut”. • Skapa en lista med “saker vi kan göra” för att förhindra utseendediskriminering. • Och de som blir retade för sitt utseende? Kan något göras för att minska den negativa påverkan? Kan de göra något själv? Vad kan “åskådare” göra?

24. Evidensbaseradeåtgärderhosjämnåriga • Happy Being Me har varit det mest lyckade åtgärdsprogrammet bland tonårstjejer (Richardson & Paxton, 2010). • Detta program har upprepats med andra åldersgrupper och grupper med män och kvinnor i både Australien och Storbritannien, med lovande resultat (Diedrichs et al., 2012). • Man kan få tillstånd att använda (och få tillgång till) materialet genom att kontakta Professor Susan Paxton: susan.paxton@latrobe.edu.au

25. Åtgärdsprogramförjämnåriga: Övrigaresurser • Y’s Girl Laddanerpåhttp://www.ywca.net/Page/What-We-Do/Ys-Girl

26. 3. Kognitivdissonans

27. Hurfungerarkognitivdissonans-metoder? • ‘Internalisering’ inträffar när människor anammar samhällets utseendeideal som något som de ska sträva efter. • Internalisering av de smala och muskulösa idealen för kvinnor och män är en av de största riskfaktorerna för att utveckla missnöje med kroppen (Thompson & Stice, 2001). • Åtgärder med kognitiv dissonans försöker minska internaliseringen av det smala idealet.

28. Vadärkognitivdissonans? • “Kognitiv dissonans” (Festinger, 1957) syftar på obehaget som uppstår när det finns en motsägelse (“dissonans”) mellan en individs tankar och beteenden. • Denna obehagskänsla motiverar personen att förändra antingen sina attityder eller sitt beteende för att minska motsägelsen (Stice et al., 2008).

29. Vadärkognitivdissonans? • Till exempel: Många tjejer bantar eftersom de har internaliserat tanken att smalhet är idealet som de måste jobba för och eftersom det tror att detta kommer göra dem populärare • En kognitiv dissonans-metod uppmuntrar tjejer att utmana sambandet mellan smalhet och popularitet • Om åtgärden lyckas så kommer bantandet motsäga deras nya attityd (att det inte finns något samband mellan smalhet och popularitet), och då slutar de banta

30. Beläggförkognitivdissonans • Det finns en stor mängd belägg som stödjer framgången med denna metod hos äldre ungdomar och unga kvinnor. • Forskningen har fokuserat på två åtgärdsprogram, The Body Project och ReflectionsBody Image Program (referenser kommer senare) • Denna metod har varit effektiv när det gäller kvinnor och grupper med kvinnliga gymnasieelever och universitetsstudenter (Stice et al., 2008; Halliwell & Diedrichs, i tryck).

31. Övningbaseradpå den kognitivadissonans-metoden • Diskutera de nuvarande utseendeidealen för män och kvinnor så som de framställs i media (filmer, TV, magasin o.s.v.). • Varför försöker människor uppnå dessa ideal? Är deras föreställningar – att om man uppnår dessa ideal så kommer livet att bli annorlunda – riktiga? • Vad är priset för de som ser dessa bilder att uppnå dessa “ideal”? Fundera över det fysiska, sociala, emotionella och finansiella priset …

32. Kognitivdissonans: Resurser • The Body Project • Eric Stice • Köpbokeni en (internet)bokhandel • Köptillgång online via http://www.bodyprojectsupport.org/ • Succeed Body Image Program • Kontakta Succeed www.succeedfoundation.org/work/sbip

33. UPPMUNTRA SJÄLVFÖRTROENDE OM KROPPEN I DITT DAGLIGA YRKESLIV • Identifiera situationer i ditt arbete när kroppsuppfattning kan vara ett problem för dina elever/studenter – eller kanske för dig själv? Hur kan du initiera enkla åtgärder för att motverka detta? • Till exempel: studenter är ofta nervösa innan de ska hålla i en presentation inför klassen, eftersom de oroar sig över vad folk ska tänka när de ser på dem • Lösning: Uppmuntra studenterna att öva med en självsäker hållning och ett självsäkert kroppsspråk; gör några övningar för att bryta isen så att det skapas ett förtroende i gruppen innan man genomför presentationerna o.s.v.

34. UPPMUNTRA SJÄLVFÖRTROENDE OM KROPPEN I DITT DAGLIGA YRKESLIV • Fundera på att engagera dig i social aktivism (till exempel insatser för att påverka förhållningssätt och vanor på ditt arbete, i din stad och i ditt land) om hur oro över utseendet påverkar dina yrkeselever negativt • Fundera på att kämpa för obligatorisk utbildning för alla yrkeslärare och yrkesvägledare om utseendeproblems påverkan

35. SAKER DU BÖR UNDVIKA • Undvik gästföreläsare, bilder, artiklar och böcker som handlar om personer som återhämtat sig från ätstörningar • Dessa förbättrar inte kroppsuppfattningen eller ‘”avskräcker” människor från att utveckla ätstörningar. De kan istället glorifiera störda ät beteenden och göra dessa attraktiva för sårbara unga människor. • Undvik uppgifter som handlar om ätstörningar • Dessa ämnen väljs ofta av mottagliga unga människor och kan ge dem tillgång till information som skapar eller ger näring åt en ätstörning. • Be inte studenter dokumentera vad de äter/föra matdagbok. • Detta beteende förknippas med strikt kontroll över matvanorna. Det finns belägg för att denna typ av bantning är ineffektiv. • Väg inte studenterna på lektionstid och genomför inga konditionstest. • Detta skapar förlägenhet, konkurrens (vilket kan leda till bantning för att förbättra resultatet) och jämförelser av utseendet.

36. SAMMANFATTNING • Målen för åtgärderna som ska främja positiv kroppsuppfattning är både offentlig politik, individer och grupper • Ramverken som styr åtgärderna fokuserar på kända riskfaktorer • Åtgärderna siktar in sig på “media literacy”, att minska påverkan från jämnåriga och att skapa kognitiv dissonans för att minska internaliseringen av de smala och muskulösa idealen • Speciella övningar kan uppmuntra utseenderelaterat självförtroende, och vi har gett er resurser

37. Referenser • Centrum förMedia Literacy. (2011). Media Literacy - A definition and more. Tillgängligpå: http://www.medialit.org/media-literacy-definition-and-more • Diedrichs, P. C., Bird, E., & Halliwell, E. (2012). "Happy Being Me" in Britain: The evaluation of a school-based disordered eating and neagtive body image intervention with pre-adolescent girls and boys.ArtiklenharpresenteratspåInternational Conference on Eating Disorders, Austin, Texas. • Festinger, L. (1957). A theory of cognitive dissonance. Stanford: Stanford University Press. • Halliwell, E., & Diedrichs, P. C. (I tryck). Effectiveness of a Dissonance Eating Disorder Prevention Program among 12 and 13 year old British Girls. Health Psychology • Helfert, S., & Warschburger, P. (2013). The face of appearance-related social pressure: Gender, age and body mass variations in peer and parental pressure during adolescence. Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health, 7, 16-27. • Levine, M., & Murnen, S. K. (2009). "Everybody knows that mass media are/are not [pick one] a cause of eating disorders": A critical review of evidence for a causal link between media, negative body image, and disordered eating in females. Journal of Social and Clinical Psychology, 28, 9-42. • McLean, S. A., Paxton, S. J., & Wertheim, E. H. (2013). Mediators of the relationship between media literacy and body dissatisfaction in early adolescent girls: Implications for prevention. Body Image, 10(3), 282-289. • Paxton, S., Schutz, H. K., Wertheim, E. H., & Muir, S. L. (1999). Friendship clique and peer influences on body image concerns, dietary restraint, extreme weight loss behaviors, and binge eating in adolescent girls. Journal of Abnormal Psychology, 108, 255-266. • Richardson, S. M., & Paxton, S. J. (2010). An evaluation of a body image intervention based on risk factors for body dissatisfaction: A controlled study with adolescent girls. International Journal of Eating Disorders, 43(2), 112-122. • Stice, E., Shaw, H., Becker, C. B., & Rohde, P. (2008). Dissonance-based interventions for the prevention of eating disorders: Using persuasion principles to promote health. Preventive Science, 9, 114-128. • Thompson, J. K., & Stice, E. (2001). Thin-ideal internalization: Mounting evidence for a new risk factor for body-image disturbance and eating pathology. Current Directions in Psychological Science, 10(5), 181-183.