Download
antibiotikaresistenta bakterier n.
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Antibiotikaresistenta bakterier PowerPoint Presentation
Download Presentation
Antibiotikaresistenta bakterier

Antibiotikaresistenta bakterier

374 Views Download Presentation
Download Presentation

Antibiotikaresistenta bakterier

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Antibiotikaresistenta bakterier Orsaker Konsekvenser Åtgärder Hanna-Sofia Andersson, Labmedicin Skåne Klinisk mikrobiologi Lund

  2. Upptäckt av antibiotika • Enorma medicinska vinster • Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner • Förutsättning för modern sjukvård • Avancerad kirurgi • Cytostatikabehandling • Transplantationer • Neonatalvård

  3. Introduktion av nya grupper av antibiotika Trimetoprim Streptograminer Oxazolidinoner Kinoloner Glycopeptider Linkosamider Kloramfenikol Tetracykliner Makrolider Karbapenemer Aminoglykosider Penicilliner Cefalosporiner Sulfa 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000

  4. Antibiotikaresistens är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling

  5. Hur sker resistensutveckling? • Bakterier förvärvar slumpmässigt resistensgen genom mutation eller via horisontell överföring från annan bakterie • Selektion av bakterie med resistensgen • Spridning av bakterie med resistensgen • Endemisk situation/herd immunity

  6. Andel resistenta stammar 50 % 5 4 10 % 3 1 2 TID

  7. Vad gynnar spridning av resistenta bakterier? • Selektion • Hög och/eller ensidig antibiotikaförbrukning • Spridning • Bristande hygienrutiner • Asymtomatiskt bärarskap • Spridningsbenägna bakteriestammar • Överbeläggning/trängsel • Hög arbetsbelastning/slarv med hygienrutiner

  8. Antibiotikaresistenta bakterier -konsekvenser • Ökad sjuklighet i bakteriella infektionssjukdomar • Ökad dödlighet • pga fördröjda eller uteblivna behandlingsresultat • Ökade kostnader • pga dyrare antibiotikabehandling, längre vårdtider och ökat behov av sjukvårdsresurser Förlorad förutsättning för modern sjukvård

  9. ResistenshotetExempel på problembakterier • MRSA • Meticillinresistenta Staphylococcus aureus • ESBL • Extended spectrum betalaktamas producerande E. coli och Klebsiella pneumoniae • VRE • Vankomycinresistenta enterokocker

  10. MRSA Meticillin Resistenta Stafylococcus aureus

  11. MRSAMeticillinResistenta Staphylococcus aureus • Förvärvat mecA genen vilken kodar för ett förändrat penicillinbindande protein PBP2a • Medför resistens mot ALLA betalaktamantibiotika • Ofta multiresistenta- förvärv av genkassett med flera resistensgener

  12. MRSAMeticillinResistenta Staphylococcus aureus • Indirekt kontaktsmitta via händer, föremål, tagställen eller kläder vanligast • Direkt kontaktsmitta (sår) Normalflora: t.ex. hud, näsa • Kan överleva länge i miljön (veckor) Risk faktorer för spridning: icke hel hud (sår, drän, katerar)

  13. Antibiotikaval vid meticillinsensitiva (MSSA) och meticillin resistenta S aureus (MRSA)

  14. Andel meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i blododlingar 2007

  15. När England och Wales förlorade slaget mot MRSA: Källa: Health Protection Agency.

  16. ESBL Extended Spectrum BetaLactamas producerande tarmbakterier

  17. ESBL igår • 80-talets början: • En eller flera mutationer i plasmidmedierade betalaktamaser vilket medfört bredare nedbrytningsprofil • 1986: första utbrottet rapporteras • Klebsiella pneumoniae>>E.coli • Främst sjukhusvårdade patienter, svårt sjuka

  18. ESBL idag • Sedan 2000-talets början: • Kraftigt ökad frekvens ESBL • Främst CTX-M typ (CefoTaximas-Munchen) • Pandemi • E.coli>>Klebsiella pneumoniae • Ofta multiresistens • Både öppen och slutenvård • Patienter utan bakomliggande sjukdom drabbas

  19. ESBL (Extended Spectrum BetaLactamase) producerande bakterier Tillhör tarmens normalflora Överförbar resistens (plasmid-buren) Indirekt kontaktsmitta Fekal-oral (mat, vatten) Överlever inte länge i miljön Riskfaktorer för spridning: Diarré, urin- eller faecesinkontinens, sår, dränage, urinkateter

  20. Antibiotikaval vid ESBL-produktionExtended Spectrum BetaLactamase = enzym som bryter ner betalaktamantibiotika • Enskilt viktigaste åtgärden är att minska användning av cefalosporiner och • kinoloner

  21. Israel – upprepade utbrott med multiresistenta tarmbakterier Initialt 1000 patienter drabbade, 400 döda Extrema åtgärder Tvättvakter – följsamhet till handhygien Påminnelsemail till läkare/ssk varje morgon om vilka patienter som bär och hur hantera resistenta bakterier Bristande följsamhet = ingen lön Yehuda Carmeli, Ekot, jan 2008

  22. VRE Vancomycin Resistenta Enterokocker

  23. Mekanism glykopeptidresistens • Glykopeptider hämmar peptidoglykan-syntesen i cellväggen • Bakterien bildar alternativa enzymer vars produkt är en byggsten (D-alanin-D-laktos) som avviker från den normala byggstenens utseende (D-alanyl-D-alanin) • De avvikande byggstenarna är ändrade i konfigurationen så att affiniteten för att binda glykopeptider är minskad

  24. VRE (Vankomycin Resistenta Enterokocker) • Indirekt kontaktsmitta via personalens händer, föremål, tagställen eller kläder vanligast Tillhör tarmens normalflora Överlever länge (veckor) i miljön Risk faktorer för spridning: Diarré, urin- eller faecesinkontinens, sår, dränage, urinkateter

  25. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

  26. PRP Penicillin Resistenta Pneumokocker och Haemophilus influensae

  27. Resistens hos pneumokocker i nasofarynxodling, Sverige 1994-2008

  28. Invasiva pneumokocker 2007, EARSS. Procent med nedsatt känslighet för penicillin

  29. Förekomst av vanliga luftvägsbakterier i näsa/svalg hos barn och personal i förskolan samt friska skolbarn (M Söderberg avhandling 1990)

  30. Korrelation mellan penicillinanvändning och förekomst av penicillinresistenta pneumokocker AT, Austria; BE, Belgium; HR, Croatia; CZ, Czech Republic; DK, Denmark; FI, Finland; FR, France; DE, Germany; HU, Hungary; IE, Ireland; IT, Italy; LU, Luxembourg; NL, The Netherlands; PL, Poland; PT, Portugal; SI, Slovenia; ES, Spain; UK, England only. H. Goossens Lancet 2005; 365: 579–87

  31. Vad göra?

  32. En svår balansgång Globala behovet av effektiva antbiotika Individens bästa Rationell antibiotika-användning Butler C et al. JAC 2001; 48:435–440

  33. Motverka riskfaktorer för resistenta bakterier • Selektion • Rationell antibiotikaanvändning • Spridning • Basala hygienrutiner i alla omvårdnadssituationer • Specifika vårdrutiner vid känd MRB=Multiresistent bakterie • Vård/isolering på enkelrum med egen toalett på ordinarie vårdavdelning eller isolering på infektionskliniken

  34. Verksamt mot rätt bakteriella agens • Når den vävnad som är infekterad • Ingen onödig resistensutveckling • Ingen onödig påverkan på normala bakteriefloran

  35. Basala hygienrutiner - Förebygger kontaktsmitta • Noggrann handhygien • Handdesinfektion med sprit • Före och efter patientkontakt • Handtvätt med tvål + handdesinfektion med sprit • Synlig/kännbar nedsmutsning • Känd/misstänkt tarmsmitta (calicivirus, Clostridium difficile) • Handskar • Skyddsrock/plastförkläde • Kortärmad arbetsdräkt • Inga ringar, armband, klockor, lösnaglar • Arbetsdräkt bytas varje dag och då synbart smutsig eller våt • Patient och besökare – noggrann handhygien Källa: SoS. Att förebygga vårdrelaterade infektioner

  36. MRB–PM MRSA, ESBL, VRE Utarbetat av: Vårdhygien, Smittskydd och infektionsklinikerna i Skåne Riktlinjer för handläggning av patienter med resistenta bakterier i slutenvård i Region Skåne Provtagning/Screening – Vem? Hur? Placering av patient Specifika vårdrutiner Vad gäller för personal

  37. www.skane.se/labmedicin/vardhygien

  38. Vad föranleder provtagning av patient för MRB? • Utlandsvård • Tidgare enbart MRSA. Nytt PM: MRB generellt • Vård på vård- eller omsorgsenhet i Sverige med känd MRB spridning • Riktad screening för aktuell MRB • Just nu (okt 2009): ENBART VRE hos patienter som vårdats i Stockholm, Halland, Västerås • Smittspårning kring nytt fall • Tidigare bärare av MRB • Ny inläggning på sjukhus

  39. Vilka patienter ska screenas för MRB efter utlandsvård? • Patient som under de senaste 6 månaderna vårdats/behandlats utomlands • på sjukhus, sjukhem eller barnhem under ett dygn eller mer • med avancerad poliklinisk behandling, tex hemodialys • för sår/hudskada, hudinfektion eller fått urinkateter insatt vid polikliniskt besök