H gre kvalitet i skolan

1. H�gre kvalitet iskolan Bertil �stberg Utbildningsdepartementet 2009-10-01

2. Utg�ngspunkten� Alliansens 143-punktsprogram och familjepolitisk �verenskommelse N�gra �enklare� propositioner som fanns i �byr�l�dan� �Snabba� f�r�ndringar (meritpo�ng�) Utredningar 2008-09 Propositioner 2009- Genomf�rande 2010-

3. F�rskolan

4. Detta vill vi med f�rskolan �kat pedagogiskt uppdrag �kad tillg�nglighet: en f�rskola f�r alla oavsett bakgrund Mer valfrihet f�r f�r�ldrarna

5. �versyn av f�rskolans l�roplan Tydligare m�l Uppm�rksamma barns spr�kutveckling och matematiska utveckling Uppf�ljning och utv�rdering, t.ex. pedagogisk dokumentation F�rskoll�rare i varje f�rskola med �vergripande pedagogiskt ansvar Skolverkets f�rslag till ny l�roplan bereds. Beslut 2010 om ny l�roplan

6. F�rskolelyftet Utbildningssatsning 2009-2011 p� 600 mnkr Fortbildning av: f�rskoll�rare barnsk�tare chefer, pedagogiska ledare m fl Forskarskola Ungef�r samma uppl�gg som l�rarlyftet, dvs kommunen f�r betala en del

7. Rektorsutbildning Nytt uppl�gg Mer �n f�rdubblade resurser �ppen f�r f�rskolechefer

8. Ny f�rskoll�rarutbildning L�rarutbildningsutredningen �r ute p� remiss F�rskoll�rarutbildning blir mer specialiserad och f�r en tydlig identitet Fler f�rskoll�rare utbildas Inf�rs 2011

9. F�rskolan i den nya skollagen Kvalitet, likv�rdighet och valfrihet fr�n f�rskola till vuxenutbildning F�rskolan blir en egen skolform Precisering av personalens ansvar F�rskolechefer ska finnas F�rskoll�rare ska finnas p� f�rskolor

10. Allm�n f�rskola fr�n 3 �rs �lder Kommunerna blir skyldiga att erbjuda avgiftsfri allm�n f�rskola f�r barn fr�n 3 �rs �lder Proposition jan 2009 G�ller fr�n h�sten 2010 220 mnkr 2010 och d�refter 440 mnkr �rligen till kommunerna

11. Barnomsorgspeng Etableringsfrihet f�r pedagogisk omsorg, dvs familjedaghem, flerfamiljssystem mm Barnomsorgspeng f�r k�p av enskild f�rskoleverksamhet och i andra kommuner Dela pengen, t ex mellan allm�n f�rskola och frist�ende familjedaghem R�tt att �verklaga med f�rvaltningsbesv�r (f�r f�rskolor i prop nu, f�r pedagogisk omsorg senare)

12. Peng till egna barn, dock ej till fler �n andras barn Kommunal informationsskyldighet om alternativ och m�jlighet att starta verksamhet Proposition jan 2009 Tr�der i kraft 1 juli 2009 135 mnkr f�r 2009, fr.o.m. 2010 utg�r 220 miljoner kronor �rligen till kommunerna

13. Grundskolan och gymnasieskolan � nul�get

14. Utg�ngsl�get� Sverige under medel i matte (�k 4 o 8) Medelm�ttiga i naturvetenskap B�ttre i l�sning Men kunskaperna sjunker N�stan alla b�rjar i gymnasiet men alltf�r f� g�r ut Social bakgrund betyder relativt mycket f�r studieframg�ng

15. Andel elever som ej n�tt m�len i n�got �mne i grundskolan 2006/07

16. M�luppfyllelse i grundskolan Allt f�rre n�r m�len i matte: flickor fr�n 4,8% 1998 till 7,2% 2008. pojkar fr�n 5,8 % till 7,7%. Andelen beh�riga till gymnasieskolan v�ren 2008 var 88,9 procent, vilket var den l�gsta andelen sedan 1998 d� det nuvarande betygssystemet inf�rdes Av eleverna med svensk bakgrund var 91 procent beh�riga till gymnasieskolan och 76,6 procent av eleverna med utl�ndsk bakgrund.

17. Andel beh�riga elever till gymnasieskolan, f�rdelat p� f�r�ldrars utbildningsbakgrund 2008

18. Problem med gymnasieskolan Alltf�r m�nga avbryter sina gymnasiestudier Gymnasieskolan f�rbereder d�ligt f�r h�gskolestudier Gymnasieskolan erbjuder inte en tillr�ckligt bra yrkesutbildning 25% arbetsl�shet bland ungdomar febr 2009 (men 19% febr 2008)

19. M�nga misslyckas i gymnasieskolan Av de elever som b�rjade i gymnasieskolan h�sten 2002 hade efter fem �r endast tv� av tre erh�llit grundl�ggande h�gskolebeh�righet, Totalt sett saknade var fj�rde nyb�rjarelev slutbetyg efter fem �r Av de elever som p�b�rjade ett individuellt program h�sten 2002 fick 19 procent ett slutbetyg inom fyra �r. Denna andel �kade till 23�procent efter ett femte �r.

20. Andel elever som inte n�tt programmets m�l inom tre �r

21. Andel elever som inte n�tt programmets m�l inom tre �r

22. Allt fler saknar gymnasieutbildning- var tredje 20-�ring har inte klarat gymnasiet

23. IV �r gymnasiets st�rsta program

24. Antal elever p� individuella program f�rdelade p� bakgrund

25. Allt f�rre l�ser f�rdjupningskurser i spr�k

26. Vi vill ha en skola i v�rldsklass!

27. McKinsey Vad �r det som g�r att vissa l�nder �r framg�ngsrika? Varf�r lyckas vissa reformer? Varf�r misslyckas de flesta reformerna? Studien bygger bl a p� en analys av de 10 b�sta skolsystemen enligt PISA och p� en granskning av n�gra l�nder som f�rb�ttras kraftigt. Totalt 25 skolsystem.

28. I framg�ngsrika skolsystem: Sv�rt att komma in p� l�rarutbildning Bra l�rarutbildning, bra introduktion, bra fortbildning R�tt insatser f�r varje elev

29. The nine characteristics of high-performing school systems (enligt Michel Barber) Standards and Accountability Globally-benchmarked standards Good, transparent data Every child on the agenda always in order to challenge inequality Human Capital Recruit great people and train them well Continuous improvement of pedagogical skills and knowledge Great leadership at school level Structure and Organisation Effective, enabling central department and agencies Capacity to manage change and engage communities at every level Operational responsibility and budgets significantly devolved to school level

30. �tg�rder inom tre omr�den L�rare och skolledare- h�gre kompetens Inspektion, utv�rdering, betyg, skriftliga omd�men, nationella prov� Tydligare styrdokument (kursplaner, skollag �)

31. H�gre l�rarkompetens Ny l�rarutbildning Fortbildning genom l�rarlyftet Fler beh�riga l�rare (idag sker 50% av undervisningen av �obeh�riga�) Karri�rv�gar f�r l�rare, forskarskola (s�rskilt kvalificerade l�rare, lektorer..) Introduktion, prov�r, legitimation Speciall�rare

32. Ny l�rarutbildning Utredningen �r ute p� remiss Inf�rs h�sten 2011

33. Utredningens f�rslag Grundl�rare f�rskoll�rare F-3 4-6 fritidshem 3-4 �rs utbildning �mnesl�rare allm �mnen 7-9 allm �mnen gymn yrkes�mnen praktiska och estetiska �mnen 4-5 �r (yrkesl�rare 3 term)

34. Gemensam utbildningsvetenskaplig k�rna (60 hp) F�rst�rkta �mneskunskaper F�rb�ttrad VFU Satsning p� utbildningsvetenskaplig forskning �kad koncentration av utbildningarna L�mplighetsprov? Prop till riksdagen i nov/dec 2009. Informationskampanj 2011-12

35. Obeh�riga l�rare Grundskolan: 85% har l�rarexamen Endast h�lften av l�rarna i grundskolan har utbildning p� r�tt niv� i det �mne de undervisar i TIMMS, 60% i �k 4 har l�rare utan utbildning i matte Gymnasieskolan 74 % har l�rarexamen (80% 2000/01) Endast en tredjedel har utbildning p� r�tt niv� i det �mne de undervisar i

36. VAL � satsning f�r att anst�llda l�rare ska bli beh�riga. Ny satsning fr�n 2010 med m�jlighet att l�sa upp till 120 hp L�rarlyftet - satsning f�r �kad �reell beh�righet� Sk�rpta regler f�r beh�righet och legitimation

37. L�rarlyftet 3,6 mdkr under 4 �r: Fortbildning f�r l�rare Obeh�riga l�rare Forskarutbildning

38. Fortbildning Staten st�r f�r utbildningen och st�rre delen av ers�ttningen f�r inkomstbortfall Kommunen/friskolan svarar f�r 30% av ers�ttning f�r inkomstbortfall Utnyttjandet har �kat kraftigt. 2008 ca 500 mnkr. 2009???

39. Forskarskolor Studier till lic-examen En dag i veckan i skolan, fyra p� universitet 2,5 �rs utbildning 100 mnkr per �r

40. Speciall�rare Inriktad p� st�d till enskilda elever St�d i svenska och matte Bedrivs sedan 2008 p� 9 l�ros�ten Omfattar drygt 540 hel�rsplatser (fullt utbyggd 2011) Speciall�rare f�r specialskolan och s�rskolan?

41. Uppf�ljning, utv�rdering, information Skolinspektionen: f�rdubblade resurser fokusering p� kunskapsresultat, s�rskilda kvalitetsgranskningar, t ex matematik, nyanl�nda elever, studieavbrott i gymn.skolan inte stanna utanf�r klassrummen.

42. Rektorer har en nyckelroll f�r att kvalitetsarbetet ska fungera. Vara pedagogiska ledare. Ny rektorsutbildning � obligatorisk. M�l i �k 3, 6 och 9 samt nationella prov ger helt nya m�jligheter att f�rverkliga en resultatstyrd skola 900 mnkr i l�sa-skriva-r�kna satsning f�r att flera ska n� m�len i �k 3 Betyg fr�n �k 6, fler betygssteg Skriftliga omd�men varje termin till alla elever

45. Kursplaner och l�roplan, Prop om kursplanestruktur, m�l mm 2008 samlad l�roplan kursplaner med �mnesinneh�ll kunskapskrav f�r godtagbara kunskaper resp f�r olika betygssteg m�l (tydliga och begripliga) i �k 3, 6 och 9 Skolverket har f�tt i uppdrag att utarbeta f�rslag till nya kursplaner. Nya kursplaner och betyg fr�n 2011-

46. Ny skollag Skickades ut p� remiss i juni 2009. Omfattar alla skolformer F�rskolan blir en egen skolform I huvudsak gemensam reglering f�r kommunala och frist�ende skolor Lagr�dsremiss i slutet av 2009, prop och riksdagsbeslut v�ren 2010 Tr�der i kraft 2011

47. N�gra nya f�rslag i skollagen �kad valfrihet f�r elever med funktionsneds�ttning Rtt att �verklaga �tg�rdsprogram Reglerad elevh�lsa Tydliga krav p� utredning f�r s�rskola och f�r�ldraveto Sanktionstrappa mot huvudm�n (anm�rkning, f�rel�ggande � vite, �terkallelse, verksamhetsf�rbud)

48. Lika villkor R�tt att �verklaga kommunens beslut om skolpeng och ers�ttning f�r elever med behov av s�rskilt st�d

49. Lite av varje MNT V�rdegrund Entrepren�rsskap Utv�rdering av skolan och metoder i skolan J�mst�lldhet Mobbning G�mda barn Skolk i betygen

50. H�gre krav i nyagymnasieskolan

51. Varf�r reformera gymnasieskolan? F�r m�nga elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha n�tt m�len. Det lokala friutrymmet har, alltf�r ofta,anv�nts f�r att s�nka krav. Eleverna �r inte tillr�ckligt v�l f�rbereddaf�r fortsatta studier och f�r yrkeslivet.

52. Tolv yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anl�ggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet V�rd- och omsorgsprogrammet

53. Sex h�gskolef�rberedande program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samh�llsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet

55. Gemensamma �mnen

56. Programstruktur

57. Alternativa kurser Flera kurser ska finnas i matematik Alla kurser i matematik ger grundl�ggande beh�righet Skolverket ska �verv�ga om alternativa kurser beh�vs i andra �mnen

58. Programgemensamma kurser Obligatoriska p� respektive program Inte alltf�r omfattande men tillr�ckliga f�r att ge programmet en tydlig identitet Fastst�lls av regeringen (p� f�rslag av Skolverket)

59. Inriktning Ska omfatta minst 300 gp Ha en tydlig identitet p� programmet Utg� fr�n utredningens f�rslag Beakta: teknikdel. synpunkter v�rd- och omsorgsprogrammet Regeringen beslutar om inriktningar (2010)

60. Programf�rdjupning Skolverket beslutar vilka kurser som f�r erbjudas inom programf�rdjupningen Karakt�rs�mnen p� yrkesprogram som motsvarar krav fr�n branscherna, bl a mot olika yrkesutg�ngar Kurser som har betydelse f�r fortsatta h�gskolestudier Tillr�ckligt stort utbud av kurser f�r att m�jligg�ra anpassning till lokala behov

61. forts. programf�rdjupning F�rdjupning i entrepren�rskap Kurser som ger s�rskild beh�righet p� vissa yrkesprogram (t ex p� v�rd- och omsorgsprogrammet f�r att kunna bli sjuksk�terska)

62. Individuellt val 200 gp Skolor ska erbjuda: kurser som ger grundl�ggande beh�righet idrott estetiska kurser ? D�rut�ver avg�r huvudmannen vilka kurser som erbjuds (av de som �r godk�na av Skolverket)

63. Valfriheten stramas upp Elevernas individuella val minskarfr�n 300 till 200 po�ng. Lokala kurser avskaffas. Lokala inriktningar och specialutformade program avskaffas.

64. M�jlighet att starta nya kurser och �s�rskilda varianter� Om kursen eller den s�rskilda varianten �r kvalitetss�krad och godk�nd av Skolverket. Om huvudmannen, tillsammans med arbetsliv eller h�gskolan, kan visa ett lokalt behov. Om behovet av avsteg �r st�rre �n vad som rimligtvis kan tillgodoses inom ramen f�r de fastslagna nationella inriktningarna.

65. S�rskild variant Omfattar inriktning och programf�rdjupning Tidsbest�mda Skolverket best�mmer kostnaden och godk�nner Ska vara del av program behovet av avsteg �r st�rre �n vad somrimligtvis kan tillgodoses inom ramen f�r programmet

66. Riksrekrytering F�r avvika fr�n nationella program vad g�ller struktur, inneh�ll och examensm�l Kostnad fastst�lls av Skolverket Begr�nsat behov av riksrekryterande utbildning i framtiden Tidsbest�mda

67. Gymnasial l�rlingsutbildning Huvuddelen av yrkeskurserna ska bedrivas p� en arbetsplats. Samma beh�righetskrav och examensm�l som f�r yrkesprogram. Fortsatt utredning om anst�llning vid arbetsplatsen.

68. N�ringslivet f�r inflytande �ver yrkesprogrammen Nationella och lokala programr�d ska skapas. Bred representation: branscher, fack och myndigheter. De nationella r�den ska s�kerst�lla kvaliteten p� yrkesprogrammen, visa n�ringslivets utbildningsbehov och hj�lpa Skolverket att ta fram styrdokument. De lokala r�den ska fungera som samverkansorganmellan kommunen och avn�marna.

69. Examen �terinf�rs En yrkesexamen. En h�gskolef�rberedande examen.

70. Krav f�r yrkesexamen Betyg fr�n ett nationellt program, minst 2�500 p. Minst 90 procent G. L�gst G i svenska, engelska och matematik, samt p� gymnasiearbetet. G i de viktigaste yrkeskurserna.

71. Krav f�r h�gskole-f�rberedande examen Betyg fr�n ett nationellt program, minst 2 500 p.Av dessa ska minst 90 procent vara G. L�gst G i 300 p svenska,200 p engelska och 100 p matematik, samt p� gymnasiearbetet.

72. H�gre krav till h�gskolan Motsvarar h�gskolef�rberedande examen, eller en kompletterad yrkesexamen. Elever med yrkesexamen ska ha r�tt att l�sa in de kurser i svenska och engelska som kr�vs f�r h�gskolef�rberedande examen under studietiden eller senare inom gymnasial vuxenutbildning Kunna l�sa vissa kurser f�r s�rskild beh�righet p� vissa yrkesprogram

73. Beh�righetskrav till gymnasiet H�gskolef�rberedande program: G i svenska, engelska och matematik. G i minst ytterligare nio �mnen. Yrkesprogrammen (f�rslag ute p� remiss): G i sv, ma och eng G i minst fem andra �mnen Engelskaventil

74. Fj�rde tekniskt �r? Bereds

75. Tidplan Riksdagsbeslut h�sten 2009. Regeringsbeslut om inriktningar, examensm�l och f�rordning under v�ren 2010 efter f�rslag fr�n Skolverket. Skolverksbeslut om kursplaner och betygskriterier 2010. Skolstart f�r eleverna ht 2011.

76. �tta viktigaste f�r�ndringarna H�gre beh�righetskrav till gymnasiet. Mer tid f�r yrkes�mnen, mindre f�r allm�nteori, p� yrkesprogrammen. Valfriheten stramas upp. Yrkesexamen och h�gskolef�rberedande examen inf�rs. L�rlingsutbildning inf�rs. Historia blir obligatoriskt. Sk�rpta krav f�r grundl�ggande h�gskolebeh�righet. N�ringslivet ges inflytande �ver yrkesutbildningen.

77. IV-programmet avskaffas

78. M�luppfyllelse i grundskolan Allt f�rre n�r m�len i matte: flickor fr�n 4,8% 1998 till 7,2% 2008. pojkar fr�n 5,8 % till 7,7%. Andelen beh�riga till gymnasieskolan v�ren 2008 var 88,9 procent, vilket var den l�gsta andelen sedan 1998 d� det nuvarande betygssystemet inf�rdes Av eleverna med svensk bakgrund var 91 procent beh�riga till gymnasieskolan och 76,6 procent av eleverna med utl�ndsk bakgrund.

79. IV idag � f� g�r ut Av de elever som p�b�rjade ett individuellt program h�sten 2002 fick 19 procent ett slutbetyg inom fyra �r. Denna andel �kade till 23�procent efter ett femte �r. Endast 14% av de som b�rjade IV 2002 fick slutbetyg som gav grundl�ggande h�gskolebeh�righet 44 procent av eleverna hoppade av efter ett �r.

80. Allt fler elever g�r IV-programmet

81. IV �r gymnasiets st�rsta program

82. IV-programmets id� �Ett individuellt program skall f�rst och fr�mst f�rbereda eleven f�r studier p� ett nationellt program eller ett specialutformat program.� - Skollagen, 4 kap. 4�

84. Brister med IV F�r f� elever fullf�ljer sin utbildning Orealistiskt med syfte att alla elever ska bli beh�riga till nationellt program F�r m�nga beh�riga elever p� IV

85. Mycket heterogen elevgrupp Elever som �r beh�riga eller mycket n�ra beh�righet till ett nationellt program. Skoltr�tta elever. Elever som nyligen invandrat till Sverige. Elever med stor social problematik.

86. 5 s�rskilda program i gymnasieskolan ers�tter IV Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Spr�kintroduktion

98. Preparandutbildning F�r elever som p� h�gst ett �r vill uppn� beh�righet till yrkes- eller h�gskolef�rberedande program R�tt f�r eleven att delta Program i gymnasieskolan men kan av kommunen f�rl�ggas till grundskola Ska erbjudas av kommunen Kan erbjudas av frist�ende skola som d� har r�tt till ers�ttning p� lika villkor

99. Hemkommunen �r skyldig att betala till annan kommun som tar emot elev i preparandutbildning Preparandutbildning ska inneh�lla de �mnen som kr�vs f�r beh�righet Kan �ven inneh�lla andra grundskole�mnen som eleven inte �r godk�nd i Kan �ven inneh�lla gymnasiekurser F�r inte inneh�lla grundskolekurser som eleven �r godk�nd i men pr�vning f�r h�gre betyg �r alltid m�jlig

100. Programinriktat individuellt val F�r obeh�riga elever med god studief�rm�ga Godk�nd i sv och ma eller eng och Godk�nd i fyra andra �mnen eller G i sv, ma och eng samt tre andra �mnen Ca 5 000 elever F�r erbjudas av hemkommun Kan ordnas av frist�ende skola (eller annan kommun) som har r�tt till ers�ttning p� lika villkor

101. Inriktas mot ett nationellt yrkesprogram och eleven antas till detta n�r beh�righet uppn�s R�tt till st�dundervisning f�r att uppn� beh�righet

102. Yrkesintroduktion Yrkesinriktad utbildning som ger m�jlighet att etablera sig p� arbetsmarknaden eller att studera p� nationellt program Hemkommunen ska erbjuda yrkesintroduktion Kan anordnas av frist�ende skolor men man m�ste komma �verens om ers�ttningen Kan inneh�lla nationella kurser men �ven annan yrkesutbildning B�r inneh�lla arbetsplatsf�rlagt l�rande eller praktik

103. Individuellt alternativ F�r obeh�riga med stora kunskapsbrister eller svag motivation Kan inneh�lla kurser fr�n grundskolan och gymn. Andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens utveckling s�som motivationsinsatser och praktik H�g grad av individualisering Ska erbjudas av hemkommunen Kan anordnas av frist�ende skolor men man m�ste komma �verens om ers�ttningen

104. Spr�kintroduktion F�r nyligen anl�nda invandrarungdomar Tyngdpunkten i det svenska spr�ket Hemkommunen ska erbjuda Kan anordnas av frist�ende skolor men man m�ste komma �verens om ers�ttningen

105. Inga beh�riga elever p� s�rskilda program, men Elev som �r beh�rig till yrkesprogram f�r g� preparandutbildning f�r att bli beh�rig till h�gskolef�rberedande program Elev som g�r p� nationellt program och har uppenbara sv�righeter att f�lja undervisningen f�r, om det finns synnerliga sk�l, �verg� till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ

106. IV-programmet avskaffas