Hur klädde man sig i Malmö kring åren 1910

1. Hur klädde man sig i Malmö Kring årtalet 1910 Foto Axel Sjöberg/Malmö Museum Bildspel Anders Dernback 2019

2. Malmöbor Herrar med höga kragar och damer med stora hattar med vida brätten och gärna lite pälsinslag i hatten

3. Malmöbor Fröknarna Tornberg År 1912 Sigrid Anna

4. Malmöbor Marina inslag Barnen fick ofta ett mode som får tankarna att flytta sig till sjömän. Kanske var det tidens hjältar Marinens stolta gossar?

5. Malmöbor Ida Persson och Anna Strid Långa kjolar och blusar med höga kragar. Vacker översta knapp i kragen. Ännu inte fint att visa ens anklarna.

6. Malmöbor Herr Tigerhielm i hög hatt 1910 Flickor kunde även se ut som små damer och detta med att klä barnen som små vuxna varade in på 1960 talet. Cylinderhatten bland herrar var högsta mode

7. Malmöbor Hur klädde Sig den äldre Generationen 1911 Här paret Roskvist

8. Malmöbor Olivia Nilsson Med sin Bror År 1907

9. Barnflickor med sina vardagskläder år 1900

10. År 1900–1910 Tidens ledande skribent inom skönhetsområdet, Harriet Hubbard Ayer. Under det första årtiondet av 1900-talet betonades kvinnlighet och elegans med Frankrike som främsta inspirationskälla. Det fanns stora likheter med 1700-talets mode och stilen var generellt dekorativ. Trots detta blev stilen mer maskulin, med rakare kjolar och längre dräktjackor. Den franska modeskaparen Paul Poiret fann inspiration i empirstilen. Det ledde till att korsettfiguren nådde sin höjdpunkt under decenniet, och sedan gradvis försvann. Man fick dessutom en ny inställning till såväl klädsnitt som färger. Pälsen fick sitt genombrott och blev en symbol för rikedom. För att producera en pälskappa kunde det krävas trehundra skinn och drygt tusen timmars arbete.

11. Hår och hattar Håret var en viktig prydnad under den viktorianska eran. Kvinnor använde sig av locktänger. Lockigt hår tydde på en kärleksfull kvinna, till skillnad från rakt hår som tydde på skygghet och osäkerhet. Lockarnas ideal skilde sig beroende på hårfärg och tidens kvinnor använde sig dessutom av mycket löshår. Modet gick från åtstramat, krusigt hår, till fylligare håruppsättningar. Detta berodde på att man ville få halsen att verka längre. I den viktorianska tidsandan ansågs det ofint att färga håret. Istället var grått hår attraktivt, då det ansågs få kvinnor att se mjuka och unga ut. I början av 1900-talet var både vitt och grått hår fortfarande modernt samtidigt som användandet av färgmedel fortsatte att minska. Under kvällstid och i festligare sammanhang använde många kvinnor hårpuder. Blommor i håret var en trend som förblev. Prom-Möller 1911 från Malmö

12. Unga fröken Antonsson från Malmö visar upp sig och sitt mode och även sin kära lilla hund. Året är 1906. Hatten är typisk från den tiden. Axel Sjöberg tog fotot med säker skärpa, och även det Svenska kungahuset började nyttja hans tjänster. Kunglig hovfotograf.

13. År 1890–1899 (tiden före 1900) Modet präglades av timglassilhuetten. Med hjälp av stora ärmar och vida kjolar fick man midjan att se smal ut. Turnyren ersattes av den smärtsamma och deformerande korsetten, vars uppgift var att visa på kvinnlig svaghet. Genom att låta kjolen sitta åt kring midjan, kunde man också med hjälp av korsetten framhäva höfterna ytterligare. Det var moraliskt fel och ansågs lössläppt att inte bära korsett. Dessutom rådde hattmani med spektakulära och utsmyckade huvudbonader, ofta prydda med fjädrar. Familjeklenoder och tiaran visade på hög status. Kvinnor klädde sig i en smal färgskala, som blev ytterligare begränsad vid ett statsöverhuvuds eller en familjemedlems död. Vanligtvis bar unga änkor svart under längre perioder. Dels för att visa att man sörjde sin man, och dels för att hålla eventuella friare borta

14. Närmast kroppen bar kvinnor en kombination av linne och underbyxor. Utanpå satt sedan korsetten som successivt ersatte turnyren under 1890-talet. Denna framhävde timglasfiguren när bröstkorg och midja klämdes in samtidigt som bysten trycktes upp. Dessutom fick korsetten kvinnor att se svaga ut, vilket var ideal bland överklassen under sekelskiftet. Den var vanligen utsmyckad med volanger över bysten, och ibland också uppblåsbar. Under perioden var det mer viktigt att framhäva byst än höfter. Korsetterna utvecklades så småningom till det mindre och rakare, samtidigt som de blev mer ergonomiskt utformade och bättre ur ett hälsoperspektiv. Utöver korsetten fäste man också kuddar vid höfterna samt under armarna för att skapa kurvor. Ovanpå det bar man dessutom en underklänning eller ett blusskydd. Nästa plagg var ytterligare en underklänning i linne, en särk. Denna var utsmyckad med spets på puffärmarna och runt halsen. Ofta bar kvinnor strumpor i silke som hölls uppe med band som fästes i korsetten. Till sist klädde sig kvinnor ofta i många lager underkjolar för att skapa illusionen av en fyllig bakdel. Slutligen sattes klänningen på. I samband med att den viktorianska moralen upphörde, ersattes tidigare bomullsunderkläder av siden och andra material. Under den edvardianska tiden som rådde, växte intresset för underkläder. Broderier och tygkvalitet blev av stor betydelse i samband med att det erotiska uttrycket blev acceptabelt.

15. Moralen tar ett språng och man får se lite hud kring halsen, Men för den mer Mogna kvinnan gäller den höga Kragen Malmöbor Dagny Bengtsson 1916 Elin Svensson 1920

16. Malmöbor Herrskapet Svan År 1916 Skägg högsta Modet. Höga kragar håller som mode