1 / 40

Riksbanken och svensk penningpolitik

Riksbanken och svensk penningpolitik. Riksbankschef Stefan Ingves. På agendan. Så bedrivs penningpolitik i Sverige Riksbankens uppdrag, styrning och ställning Penningpolitiken i dagsläget. Penningpolitik i Sverige. Penningpolitiskt policyschema. Indikatorer. Medel

infinity
Download Presentation

Riksbanken och svensk penningpolitik

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Riksbanken och svensk penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves

  2. På agendan • Så bedrivs penningpolitik i Sverige • Riksbankens uppdrag, styrning och ställning • Penningpolitiken i dagsläget

  3. Penningpolitik i Sverige

  4. Penningpolitiskt policyschema Indikatorer • Medel • Styra dagslåneräntan genom: • Repor/Cert • Finjusteringar • Stående in- och utlåning Mål Prisstabilitet Penning- politiskt beslut

  5. Styrning av dagslåneräntan • Veckovisa repotransaktioner • Baseras på prognos över behovet av likviditet i systemet som helhet • Räntan=reporäntan • Utjämning av över- respektive underskott mellan bankerna varje dag • Finjustering av över- eller underskott netto varje dag kl. 16:00-16:40

  6. Styrning av dagslåneräntan (forts.) • Två olika penningpolitiska repotransaktioner • Utlåning via repa (tillför likviditet, utlåning mot säkerhet) • Inlåning via certifikat (drar in likviditet) • Dessutom stående faciliteter för in- och utlåning… • …med betydligt sämre ränta (+/-0,75 procentenheter)

  7. Betalningssystemet Affärensbank A Affärenskonto RIX +100 BankA +100 BankB -100 MinbankB Riksbanken Mitt konto -100

  8. Ett slutet system BankA Karolina Stefan RIX -100 +100 BankA +100 BankB -100 BankB Lars Barbro Riksbanken -100 -100

  9. Riksbanken Banker Företag och hushåll Från reporänta till bankräntor Reporänta Vanligtvis ganska stabil relation, men inte under finanskrisen Bostadsräntor, övrigabankräntoretc

  10. Hushållens genomsnittliga boränte-förväntningar och de rörliga boräntorna Anm. Genomsnitt av tre månaders rörliga listade boräntor från Nordea, SBAB, SEB och Stadshypotek. Den första förväntningsobservationen är KI:s startvärde för nuläget, och överensstämmer inte alltid med de listade boräntorna. Källa: Riksbanken

  11. Jämförelse mellan boränteförväntningarna och boräntor implicerade av Riksbankens reporäntebana Anm. Riksbankens räntebana från PPR februari. Den första förväntningsobservationen är KI:s startvärde för nuläget, och överensstämmer inte alltid med de faktiska listade boräntorna. Källa: Riksbanken

  12. Riksbankens uppdrag, styrning och ställning

  13. Riksbanken utmärks av… • Explicit inflationsmål • Självständighet • Transparens

  14. Myndighet under riksdagen

  15. Riksbankens styrning

  16. En oberoende riksbank • Efter 1999: Prisstabilitet • Fram till 1999: Penning- och valutapolitik Fullmäktige 4 år Fullmäktige 4 år Riksbankschef 5 år Direktion 6 år

  17. Riksbankens direktion Stefan Ingves Svante Öberg Karolina Ekholm Lars Nyberg Lars E.O. Svensson Barbro Wickman-Parak

  18. Riksbankens uppdrag

  19. Riksbankens uppdrag (forts.) • Ansvarar för försörjning med sedlar och mynt • Kan ge nödkrediter (”lender of last resort”)

  20. Inflationsmålet • Misslyckat försök att försvara den fasta kronkursen november 1992 • Återgång till fastkursregim framstod som orealistisk • Inflationsmål sedan 15 januari 1993 • Har preciserat i termer av KPI… • …men penningpolitiken vägleds också av olika mått på underliggande inflation

  21. Varför inflationsmål? • Penningpolitik kan påverka inflationens nivå… • …men inte tillväxt och sysselsättning på lång sikt • Teori och praktik talar för att prisstabilitet gynnsamt för långsiktig utveckling • Minskar osäkerhet och leder därmed till bättre ekonomiska beslut • Kostsamt att minska inflation när väl har stigit • Hög inflation leder till omfördelning av inkomster och förmögenheter • Ett instrument – ett mål

  22. Lägre inflation sedan inflationsmålet infördes…KPI, årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken

  23. Väl förankrade inflationsförväntningarProcent Anm. Avser penningmarknadsaktörer. Källor: Prospera Research och SCB

  24. Flexibel inflationsmålspolitik • Penningpolitiken verkar med fördröjning • Prognoser nödvändig utgångspunkt • Snabbt återförande av inflationen till målet kan resultera i stora svängningar i realekonomin • Därför siktar på måluppfyllelse inom ett par år • Om förenligt med inflationsmålet används penningpolitiken för att dämpa fluktuationer i resursutnyttjandet

  25. Riksbankens prognoser • Gamla prognosen • Ny information • Flera olika prognosmodeller och rena bedömningar • Dynamisk stokastisk allmän jämviktsmodell (RAMSES) • Olika tänkbara utvecklingsbanor – alternativa scenarier • Huvudscenariot utgör underlaget för den penningpolitiska bedömningen

  26. Prognos för reporäntan sedan 2007 • Först konstant reporänta… • …sedan marknadens förväntade reporänta • Med egen prognos tydligare hur Riksbanken ser på räntan framöver • Resonemang och avvägningar tydliggörs – effektivare penningpolitik • Lättare att utvärdera och göra jämförelser med andra prognosmakare Prognos, inte ett löfte

  27. Penningpolitiska förväntningar i Sverige, euroområdet och USAProcent 09 Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan. Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

  28. Penningpolitisk uppföljning april 2011

  29. Styrkan i svensk ekonomi håller i sig

  30. Fortsatt god tillväxt i Sverige BNP, kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

  31. Stark export och inhemsk efterfrågan Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

  32. Arbetsmarknadsläget förbättras Arbetslöshet, procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

  33. Fortsatt stark tillväxt i omvärlden BNP, årlig procentuell förändring. IMF:s aprilprognos för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (BRIC) Källor: IMF och Riksbanken

  34. Osäkerhet i världsekonomin • Naturkatastrof i Japan • Statsfinansiella problem i euroområdet • Politisk oro i Nordafrika och Mellanöstern

  35. Höga energi- och råvarupriser Brentolja, USD per fat. Terminspriser beräknade som 15-dagars genomsnitt. Källor: Intercontinental exchange och Riksbanken

  36. Låg underliggande inflation Årlig procentuell förändring, KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

  37. Stigande bostadsräntor ger hög KPI-inflation Källor: SCB och Riksbanken Årlig procentuell förändring, KPIF är KPI med fast bostadsränta.

  38. Högre inflationsförväntningar på kort sikt Årlig procentuell förändring. Inflationsförväntningar avser samtliga aktörer. Mättillfällen december 2010 resp. mars 2011. . Källor: TNS SIFO Prospera, SCB och Riksbanken

  39. En prognos inte ett löfte Reporänta, procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

  40. Styrkan i svensk ekonomi håller i sig

More Related