1 / 25

Svensk språkhistoria

Svensk språkhistoria. Indo-europeiska språkträdet. Till svenskan från…. Odds Pojke Skola Byrå Kiosk Kloster Saga Tjej Gerilla Robot Teater Kalabalik Gevär Garderob Turist Biskop Paprika Lattjo

Download Presentation

Svensk språkhistoria

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Svensk språkhistoria

  2. Indo-europeiska språkträdet

  3. Till svenskan från… Odds Pojke Skola Byrå Kiosk Kloster Saga Tjej Gerilla Robot Teater Kalabalik Gevär Garderob Turist Biskop Paprika Lattjo Ketchup Slalom Maila Madrass Trottoar Snickare

  4. Svenska språket i perioder • Indoeuropeiska → Urgermanska → Urnordiska • Runsvenska • Äldre fornsvenska • Yngre fornsvenska • Äldre nysvenska • Yngre nysvenska • Nusvenska

  5. Frågor till varje period • Varför inleds perioden med detta årtal? • Hur skrev man? • Vilka sorts texter skrev man? • Namnge någon viktig text. Varför viktig? • Hände något speciellt som påverkade språket? • Språkliga förändringar. • Historiska faktorer av betydelse för språkets utveckling. • Lånord – från vilka språk, varför? Ge exempel. • Övrigt (t ex namn, dialekter)

  6. Runsvenska • Varför inleds perioden år 800? De urnordiska dialekterna utvecklas till olika språk. Processen är klar omkring år 800. • Hur skrev man? Runor Futharken (16 runor) Sten, trä

  7. Runsvenska • Vilken sorts texter skrev man? Runstenar, ofta till minne av en avliden. Ca 2500 runstenar • Namnge en viktig text. Rökstenen, Östergötland Världens längsta runinskrift, 760 tecken Det äldsta bevarade litterära verket. Svårtydd. Mystisk historia om kungar, nordisk mytologi.

  8. Runsvenska Språkliga förändringar Diftonger försvinner (men bevaras i gotländskan) ei → e ai → e au → ö öy → ö Öystein → Östen raisa → resa auga → öga

  9. Gripsholmsstenen

  10. Gripsholmsstenen Runor Translitterering: tula : lit : raisa : stain : þins at : sun : sin : haralt : bruþur : inkuars : þaiR furu : trikila : fiari : at : kuli : auk : a:ustarlar ni : kafu : tuu : sunar:la : a sirk:lan:ti

  11. Gripsholmsstenen Normalisering: Tola let ræisa stæin þennsa at sun sinn Harald, broður Ingvars. ÞæiR foru drængila fiarri at gulli ok austarla ærni gafu, dou sunnarla a Særklandi. Översättning: Tola lät resa stenen efter sin son Harald, Ingvars broder. De foro manligen fjärran efter guld och österut gåvo örnen föda. De dogo söderut i Särkland.

  12. Äldre fornsvenska • 1225 → • Äldre Västgötalagen (Den första texten på svenska, skriven med latinska bokstäver.) Exempel på böter • Latinska bokstäver (först latin) • Pergament (kalvskinn och bläck) • Lagtexter, rättegångsprotokoll, testamenten • Riddarromaner, helgonberättelser översattes

  13. Ur Äldre Västgötalagen Faldær · Y · vndir mylnohivl · fær · þær banæ af · bøte þrim markum · þæn ær · mylnu · a · Faldér · Y · i · brun · ællær diki · ællær af · fiskigardi · far bana af bøtæ firi þrim markum · þen ær · a · Gangær · Y · a · biornspiut · ællær ok ælgspiut · far bana af · bøte fyri · M · iij · þæn ær · a · Resir · Y · træ · vp · fældær niþær · far · Y · banæ af · bøti · firi · M · iij · þæn up resti · Stangær · þiur huggær runi · bitær · hundær far af bænæ bøte · firi · iij M ·

  14. Översättning Faller en man under ett qvarnhjul [och] får bane därav, böte tre mark den som äger qvarnen. Faller en man i brunn eller dike eller av en fiskdamm [och] får bane därav, böte tre mark den som äger [den/det]. Går en man på ett björnspjut eller älgspjut [och] får bane därav, böte tre mark den som äger [det]. Reser en man upp ett träd [och det] faller ner [och] en man får bane därav, böte tre mark den som reste upp [det]. Stångar en tjur, hugger en galt, biter en hund, [och en man] får bane därav, böte tre marker.

  15. Äldre fornsvenska • Latin, grekiska – kyrka, präst, mässa, kors, altare, penna • Krånglig grammatik Så här böjdes substantiven

  16. Ur den heliga Birgittas uppenbarelser Gwz modhir talade: Huar ölkar görs, ther ophöghir sik hwadin bradhelica oc nidhirfaller sköt. Ok the som är standa, vitande at tholik oplyptilse vardhir aff ölsins makt, bida thy til at ölit är fulkomplica giort oc nidharlagt. Än thom som näsana halla mykyt när till ölkarsins hita händir äntigia at the niusa hardhelica älla at hiärnin röris oc värkir hardhelica. Swa är oc andelica.

  17. Gud moder talade: När man brygger öl, då häver sig skummet häftigt och sjunker snart igen. Och de som står i närheten vet att denna jäsning beror på ölets inneboende kraft, och de väntar därför tills ölet är färdigbryggt och skummet har sjunkit. Men de som sticker näsan alltför nära hettan från ölkaret, dem går det så, att antingen nyser de häftigt eller också känner de yrsel i hjärnan och får svår huvudvärk. Så är det också andligen.

  18. Yngre fornsvenska • Ca 1375 → • Lågtyskan inverkar mer (pga Hansan) • Papper • Boktryckarkonst • Böjningssystemet blir mycket enklare • Tyska lånord: handel och hantverk stad, betala, straff, kök, fönster, skomakare, fru

  19. Fornsvenska ordspråk – översätt! • Medh lagh skal man land byggia. • Nöd brythir lagh. • Mange baekkia ok sma göra stora aa. • Baetra aer thaeth thrae som boghis, aen thaeth som bristir. • Skogh hawir öron, ok mark hawir öghon. • Thaen blaes ey vael at eelde, som myöl hawir i munne. • Man skall ey giffnom haeste i mun see. • Ey kombir skadhi een til by. • Man skal sla jaernith, tha thaeth aer heeth. • Baetrae aer een fughil ij haende aen fyre i skoghe. • J thysto vatne aeru orma vaerste.

  20. Äldre nysvenska • 1526 → (Nya testamentet översätts till svenska) • Gustav Vasas bibel – utveckling mot standardspråk • Tysk översättning + Mälardalsdialekten • Ville bryta kyrkans makt – reformationen Tidigare bara latin • Å, Ä, Ö finns för första gången → Politiskt: INTE dansk påverkan • Boktryckarkonsten • Starka dialekter → påverkar skriftspråket (Skrev som man talade

  21. Brev från Gustav Vasa till 16-årig son Wij lathe tig och förstå, ath wår käre husffru Katerina haffwer skicketh till tig medh förbe:te Claes Hanszonn fem skiorter etc. Szå ähr wår faderlige wilije, ath, thw them wille lathe achta, szå ath the icke förffares eller förkomme etc. Käre szon, ähr och vår faderlige wilije, ath thw granneligen wilth lathe haffwe godh acth och skötzmåll vm tijtt huffwedh, szå ath thw thätt altijd lather twätte och holle reenth etc. och elijest vdi alle motte tage tig till ware för alle farligheter, effter szom störste mecht opå ligger, szom ähr medh mykith rännende och löpende opå Ölandh och annerstedz, thär igenom thw bräcker benenn sonder opå tig etc.

  22. Yngre nysvenska • 1732 → • Olof Dahlin: Then Swänska Argus (tidsskrift) Enklare språk Kritik mot andra språks inflytande • Franska lånord 1700-tal (mode, mat, kultur) Kungen Gustav III parfym, salong, kostym, konsert, byrå, paraply

  23. Yngre nysvenska • Engelska lånord 1800-tal strejk, räls, tunnel, jobb, intervju, sport, klubb, tennis • 1801 – stavningsnormer införs Stavningen närmar sig uttalet • Ordböcker: Svensk språklära (1836) Svenska Akademiens ordbok (1874)

  24. Ur Then Swänska Argus Wårt Söta Modersmål blir dageligen {ibland} [bland] oss så misswårdat, at det är en ömkan: De Swenskas Ord och Meningar äro nu högdragnare, än at de munteligen eller skriffteligen kunna uttydas på Swenska; Derföre äro nu de Swenska så owande wid Swenskan, at de rättnu intet stapla så mycket när de tala andra Språk, som när de tala sitt Eget. […] Om hwar och en Swensk förstodo Swenska Språket af grund; så skulle wårt liufwa Foster-måhl få sin tilbörliga wördnad. Jag wet intet hwad rasande Dårskap hindrar oss derifrån: Språket är i sig sielf intet hårt som Tyskan, intet hopplåckat som Engelskan, intet upblåst som Spanskan, intet wekligt som Italienskan, intet obändigt som Pålskan, intet wildt som Ryskan, intet bräkande som Danskan etc. Det är Lent och likwäl Starkt, Rent och likwäl Rikt, Enfaldigt och likwäl Högt, Tappert och likwäl Läckert.

  25. Nusvenska • 1900 → • Talspråk och skriftspråk mer lika • Teknik, utveckling – många nya ord • Lånord från engelska, amerikanska (spec. efter 1945) rekord, match, jeans, chips • Enklare, rakare, kortare meningar • Färre dialekter ”Rikssvenska” vanligare. Flytt till tätorter, massmedia • 1906 – stor stavningsreform (godt - gott, hvad - vad, tvifvla – tvivla)

More Related