1 / 25

Trender inom beläggningsbranschen i Norden

Trender inom beläggningsbranschen i Norden. Utskott Beläggningar. Svenska utskottet. BELÄGGNINGSTRENDER . NVF´s utskott, Beläggningar, valde ämnet Beläggningstrender till sitt huvudämne, som skall presenteras på förbundsutskottsmötet i Mariehamn (Åland) i juni 2013.

derora
Download Presentation

Trender inom beläggningsbranschen i Norden

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Trender inom beläggningsbranschen i Norden Utskott Beläggningar Svenska utskottet

  2. BELÄGGNINGSTRENDER NVF´s utskott, Beläggningar, valde ämnet Beläggningstrender till sitt huvudämne, som skall presenteras på förbundsutskottsmötet i Mariehamn (Åland) i juni 2013. Med huvudämnet vill utskottet göra en sammanfattning över de förändringar (trender),som sker inom beläggningsbranschen. Med hjälp av huvudämnet får utskottet en status-rapport på den utveckling, som sker. Beläggningsutskottet hoppas, att det genom detta huvudämne får en platform till grund för kommande arbetsuppgifter under kongressperioden 2012-2016.

  3. Arbetsgrupp Henrik Sjöholm, Skanska Niklas Göransson, Vectura Åke Sandin, Göteborg Stad Sven Fahlström, Nynäs Mats Wendel, Trafikverket Björn Kalman, VTI Håkan Hakeröd, NCC MansourAhadi, Svevia

  4. Mångfald bindemedel Utskott Beläggningar Fler Färre 2002 2012 2022

  5. Pen.bitumen Utskott Beläggningar Hårdare Mjukare 2002 2012 2022

  6. Alternativa bitumen Utskott Beläggningar Fler Färre 2002 2012 2022 Utveckling alternativa bitumen

  7. Statligt vägnät Värmebeläggning Utskott Beläggningar Kommunalt vägnät + Wirtgen-group _ 2002 2012 2022

  8. Tunnskikt (TSK) Utskott Beläggningar + _ 2002 2012 2022

  9. Ytbehandling (Statliga vägnätet) Utskott Beläggningar + _ 2002 2012 2022

  10. Indränkning Utskott Beläggningar + _ 2002 2012 2022

  11. Bindlager Utskott Beläggningar + _ 2002 2012 2022

  12. Stenstorlek Statligt vägnät Utskott Beläggningar Kommunalt vägnät + _ 2002 2012 2022

  13. Återvinning i verk Utskott Beläggningar + _ 2002 2012 2022 -

  14. MJOG/MJAG Utskott Beläggningar + _ 2002 2012 2022 Ca 0,7 miljoner ton, ca 10%

  15. Statligt huvudvägnät Entreprenadform Utskott Beläggningar Statligt övrigt Total med funktionskrav Utförande 2002 2012 2022

  16. Provning av färdig beläggning Utskott Beläggningar Receptprovning Funktionella egenskaper Vägytekrav med mätbil + _ 2002 2012 2022 -

  17. Fokusområden Slitage Utskott Beläggningar Buller Partiklar + Aftonbladet _ + 2002 2022 2012

  18. Kallteknik Utskott Beläggningar + _ 2002 2012 2022 -

  19. WAM (Lågtempererad asfalt 120-140C) Utskott Beläggningar + _ 2002 2012 2022 -

  20. Upphandling och kontraktsformer Dåtid: Av tradition en stor mängd utförande entreprenader. Totalentreprenader på pilotprojekt. Nutid: Utförandeentreprenader dominerar som entreprenadform. Totalentreprenader har ökat, särskilt vid nybyggnad. På underhållsentreprenader är nivån ca 15% Framtid: Uttalad strategi från Trafikverket att öka mängden totalentreprenader och vara mer renodlad i sin beställarroll. Innovation och innovativa beläggningar ”Upphandling som främjar utveckling och införande av nya lösningar, innovationer. Innovationsupphandling innefattar dels upphandling som sker på ett sådant att den inte utesluter nya lösningar, så kallad innovationsvänlig upphandling, dels upphandling av innovation, det vill säga upphandling av framtagande av nya lösningar som ännu inte finns på marknaden.” Innovationsvänlig upphandling tar hänsyn till innovationer medan innovationsupphandling syftar till en innovation.

  21. Lagstiftning / frivillig innovativ verksamhet Dåtid: Lagstiftning och regler var nationellt utvecklade. Extern kontroll att regler efterföljs. Många frihetsgrader för innovatörer/väghållare att pröva nya idéer. Många ”buskförsök”. Nutid: Mer av harmoniserade lagar och regler i Europa. Intern egenkontroll. Få ”buskförsök”. Färre frihetsgrader för innovatörer. Central utveckling. LOU har drivit på förändring. Framtid: Än mer av harmonisering av lagar och regler. Egenkontroll helt dominerande. Först hårdare styrning av medel till innovationer (bevisa nyttan för satsade pengar). Större möjligheter för mindre företag/vägverk att erhålla utvecklingspengar från Europa.

  22. HSE, hälsa, säkerhet och miljö (lagstiftning) Dåtid: Förhållandevis lite, framförallt säkerhet mer än hälsa och miljö. Nutid: Mera. Allt mer fokus på hållbar utveckling. Hårdare kontroll pga REACH. Mer fokus och krav gällande säkerhet på arbetsplatser och påverkan av produkter. Framtid: Bara. Hållbar utveckling är huvudfokus.

  23. LCA/LCC/LCI Dåtid: Forskningsområde, lågt intresse Nutid: Många har sina projekt / sin variant. Större intresse. Mycket fokus men svårt att definiera vad som ska ingå och effekten av det. Framtid: Standardisering - vardag. Inte svaret på alla frågor. Mindre intresse men verktyget finns i verktygslådan. Fortsatt utveckling genom många mindre beställarkrav som gemensamt driver på. Fler beställarkrav på att redovisa effekter på miljö (enligt standardiserade principer)

  24. IT och automation Dåtid: Nutid: Sverige är en liten marknad för tillverkare, följer med i den (bristande) utveckling som sker globalt. Utveckling inom logistik och tillverkning. Framtid:Finns en potential utveckling. Konservativ bransch.

  25. Business-klimat ekonomi, lönsamhet, upphandlingsklimat , otillåtet samarbete Dåtid: Statliga entreprenörer. Nutid: Marknaden har gått från att vara nationell till att vara nordisk. Privatisering av statliga aktörer. Framtid:De komplexa utmaningar som finns i framtiden kräver ett samarbete.

More Related