Människans fysiologi

1. Människans fysiologi VT-08

2. Människans fysiologi • Fysiologin handlar om hur olika celler och organ fungerar • Hunger, törst, hjärtmuskelaktivitet, andning etc. – SJÄLVKLARHETER • Inom NV – vad händer i kroppen egentligen? • Varför ökar puls vid ansträngning? • Varför kissar vi mer en vinterdag? • Vart tar allt blod vägen? • Varför blir vi sjuka?

3. Upplägg • Celler & vävnader – olika typer av vävnader • Matspjälkning – hur vår föda bryts ner & hur systemet är uppbyggt • Respiration – andning & gasutbyte • Cirkulation – blodomloppet • Vattenbalansen • Immunförsvaret

4. Organismernas behov • Behoven likartade för tillväxt överlevnad och fortplantning • Cellen behöver för uppbyggnad • Fett • Proteiner • Cellen behöver för energi (cellandning) • Socker • Syre

5. Encelliga • Encelliga – består endast av en cell (ej synlig) vars organeller fyller samma funktioner rörelse etc som olika celltyper (lunga, reproduktion,) • Flercelliga – har specialiserade celler för tillverkning av hormoner, proteiner, upptag av syre, göra sig av med avfall etc.

6. Flercelliga - Människan • Flercellig organism • Våra celler är differentierade till särskilda organ. • Cellerna kan vara specialiserade på t.ex. • Tillv. av hormoner, proteiner etc. • Upptag av näring & syre • Transport • O.s.v.

7. Flercelliga - Människan • Flercelliga måste transportera ämnen till cellerna • Hålla den inre miljön konstant • För mkt salt – törstig • För varmt – svettning • Matspjälkningskanalen & luftvägarna – upptag av föda & syre • Blodomloppet – transport av näring & syre till cellerna samt avfallsprod. Kväverester, koldioxid & vatten

8. Vävnaders.130 • Cellerna bygger upp vävnader som i sin tur bygger upp organ som kan ingå i ett organsystem

9. Vävnader • De olika celltyperna ordnas i 4 olika typer av vävnader • Epitelvävnad • Muskelvävnad • Nervvävnad • Stödjevävnad

10. Epitelvävnad • Tätt packade celler ger skydd mot mikroorganismer, mekaniska skador & vätskeförluster

11. Huden (epitelvävnad) • Största organet • Överhud • Döda celler s.k. hornlager • Läderhud • Blodkärl, nerver, svettkörtlar m.m. • Underhud • Fett

12. Nervvävnad • Nervceller som är specialiserade på att ta emot & skicka vidare elektriska impulser

13. Nervsystemet - översikt • Består av: Hjärna, ryggmärg & nerver. • Ryggmärg – nerver som leder info till hjärnan • Nerver – kan vara upp till 1 m och har kontakt med muskler

14. Muskelvävnad • Ca 40 – 50 % av människans vikt • 3 typer

15. Skelettmuskelvävnad • Över 600 st i kroppen • Viljestyrd men inte uthållig • Kan bilda mjölksyra • Styrs av nervsystemet

16. Stödjevävnad • Stöd & förbindelse mellan organ & vävnader. Brosk, fett & ben är exempel på denna vävnad

17. Förklara för varandra! • Epitelvävnad – exempel på epitelvävnader samt dess funktion • Nervvävnad – funktioner? • Muskelvävnad – vilka 3 typer av muskelvävnader finns det? Var i kroppen finner vi dessa? Vad skiljer dem åt? • Stödjevävnad – exempel på stödjevävnader samt dess funktion

18. Respirationssystemet Andning och Gasutbyte s.139 - 145 • Mat = Energirika organiska föreningar • Dessa energirika föreningar bryts ner till sockermolekyler som används i cellandningen

19. Cellandningen • Cellerna behöver O2 för att arbeta (+ socker) • Cellerna behöver göra sig av med CO2 + H2O

20. Lungorna - Anatomi

21. Luftstrupe – Anatomi • Luftstrupen är ca 10 cm lång • Dess vägg är uppbyggd av broskringar samt glattmuskulatur & bindväv • Epitelvävnaden producerar slem • På vävnaden finns även cilier

22. Bronker – Anatomi • Består av 2 rör • Förlängning av luftstrupe • Samma uppbyggnad som luftstrupen

23. Bronkioler – Anatomi • Yttersta förgreningen av bronkerna • Samma uppbyggnad som luftstrupe & bronker

24. Alveoler • Slutstation för inandningsluften • Dess väggar är ytterst tunna • Omges av kapillärer • Här sker gasutbytet genom diffusion • O2 från luft – blod • CO2 från blod – luft

25. Andning • 1. Vid inandningen lyfts revbenen och mellangärdet sänks. Brösthålans volym ökar. Luft sugs in i lungorna genom undertryck och når så småningom lungblåsorna.2. När man andas ut slappnar de muskler av som utvidgat brösthålan. På grund av att lungvävnaden är töjbar pressas luften passivt ut ur lungorna.

26. Dead-space • Luftstrupen ca 10 cm lång • Ett normalt andetag – ca 500 ml luft • Ca 350 ml når alveolerna • En förlängning av ”luftstrupen” innebär en förlängning av Dead-space

27. Reglering av andning • Andningsrytmen regleras av nervsystemet som är kopplat till andningscentrum i hjärnan • Andningscentrum är känsligt för förändringar i surhetsgraden i blodet • Lågt PH i blodet – ökad andningsfrekvens • Ökad muskelaktivitet ger ökad mängd koldioxid i blodet som reagerar med vatten i blodet & bildar kolsyra (syra = lågt PH)

28. Fridykning • Hyperventilation förlänger andhållningstiden -genom att koldioxiden, som är den faktor som skapar andnöd, vädras ut ur kroppen. Tyvärr kan syrgas inte laddas upp i kroppen i motsvarande grad. • Detta leder till att man efter hyperventilation kan förlora medvetandet på grund av syrgasbrist utan att känna andnöd.

29. Transport av O2 & CO2 • Syre transporteras i blodet via HB • Varje röd blodkropp innehåller ca 250 miljoner HB-molekyler • Kan binda 4 syremolekyler

30. Transport av O2 & CO2 • Koldioxiden transporteras i huvudsak löst i blodet • Kolmonoxid däremot binds till HB • Konsekvens? Syreupptaget minskas eftersom platsen i HB – molekylen är upptagen

31. Rökning • Tjära från cigaretten binds till vävnaden • En cigg förlamar cilierna i luftvägarna i flera timmar • Konsekvens: Främmande ämnen blir kvar i luftvägarna vilket orsakar inflammationer

32. Sjukdomar till följd av rökning • Lunginflammation – Bakterie/virus infektion (feber & ont vid andning) • Emfysem – Cilier dör & skadliga partiklar attackerar alveolerna som spricker. Effektiviteten minskas i och med ytminskning & väggförtjockning • KOL – förträngning av luftvägarna. Drabbar oftare kvinnor än män & leder så småningom till emfysem

33. Emfysem

34. Cirkulationsfysiologi

35. Blodomloppets funktion • Transport av: • syre • näring • hormoner • restprodukter såsom urinämnen & koldioxid

36. Hjärtats funktion • Hjärtat fungerar endast som en pump som driver blodströmmen runt i kroppen =

37. Blodkärlssystemet • Blodkärlssystemet består av: • Hjärta • Blodkärl • Blod

38. Blodomloppet • Blodet pumpas från hjärtats vänstra kammare • Syrerikt blod leds vidare via rörsystemet artärerna ut till cellerna • Aorta • Mindre artärer • Syrefattigt blod går till hjärtats högra förmak via venerna

39. Blodomloppet

40. Artärer

41. Artärer • Artärer utgår från hjärtat & förgrenar sig i mindre blodkärl • Syrerikt blod • Tjocka kärl med glatt muskulatur. • Elastiska

42. Vener

43. Vener • Vener leder det syrefattiga blodet till hjärtat, och vidare till lungorna för att syresättas på nytt. • Tunna kärl, knappt något muskelskikt. • Ej elastiska • Innehåller även venklaffar

44. Kapillärer • Mellan de minsta artärerna och venerna finns ett nät av mycket små blodkärl som kallas kapillärer. • Kapillärerna har en mycket tunn väg. • Kapillärerna tar upp koldioxid och andra avfallsprodukter som bildas vid cellernas ämnesomsättning.

45. Kapillärer

46. Sammanfattning blodkärl • Blodkärl • Artär • Blod ut, tjocka & elastiska • Vener • Blod in, tunna & elastiska (muskelpumpen) • Kapillärer • utbytet av näringsämnen, avfallsprodukter, syre och koldioxid mellan kapillären och cellerna sker här, • Minst, mkt tunna (lättpasserade genom bla diffussion)

47. Blodtryck • Blodtryck = tryck som blodet utövar på kärlväggarna • Trycket är högst då hjärtat sammandras, s.k. systoliska trycket och som lägst när hjärtat vilar, s.k. diastoliskt tryck

48. Blodtryck • Det systoliska respektive diastoliska trycket beror på elasticiteten i artärväggarna • Lite elasticitet i kärlväggarna = högt blodtryck

49. Blodtryck • Påverkbart? • I viss mån, mestadels beror det på ärftliga faktorer men fett och rökning täpper till kärlen. • Ökar med ålder.

50. Blodet