Erfarenheter från Europeiska regionala utvecklingsfonden

1. Erfarenheter frånEuropeiska regionala utvecklingsfonden Tillväxtverket Anna Bünger, Avdelningschef Utveckling

2. Erfarenheter föregående period: • Riksrevisionen: För mycket detaljkontroll och övervakning – för små investeringar i lärande utvärdering för regional tillväxt. • ITPS: Stora investeringar i regional utveckling, små eller inga effekter på regional tillväxt kan identifieras, ”17,8 miljarder i sjön”. • Statskontoret: För många små projekt, för splittrad projektportfölj, mycket liten samverkan mellan Regionalfonden och Socialfonden. • Kommissionen: halvtidsutvärderingen utfördes för sent och hade liten påverkan på programgenomförandet, bör ersättas av ”ongoingevaluation” dvs. följeforskning i projekten och i programgenomförandet

3. Inför innevarande programperiod • Uttalad strategi att prioritera stora projekt • Samlokalisering regionalfonden och socialfonden • Nytt upplägg följeforskning: • Stödja projektet att nå de övergripande målen • Bidra till ett lärande för att förändra, förbättra och förstärka den regionala tillväxtpolitiken • Följeforskningsrapporterna ska vara kommunicerbara och pedagogiska samt ha tydliga slutsatser och rekommendationer till projektledning. • C:a160 projekt har idag projektföljeforskning i sina beslut • Ett 40 tal projektföljeforskningsrapporter har hittills levererats • De upphandlade följeforskarna består både av konsultbolag men även av universitet och högskolor c:a 50/50.

4. 2007- 2013 - mest EU-medel till entreprenörskap och innovativa miljöer

5. Vad har uppnåtts med EUs medel för strukturomvandling 2007- 2010

6. Preliminära slutsatser från projekt- och program- följeforskningsrapporterna (1) • Brister i kvalitetssäkringen – initiering, prioritering och genomförande på ett mer systematiskt sätt utifrån lärandeprocesser • Entreprenörskapsprojekten är allt för breda och i för hög utsträckning stöd till nyföretagande • Entreprenörskapsinsatser integrerade i innovationsprojekt är mer framgångsrika • Insatser för ökad innovationskapacitet framstår som mer nyskapande, additionella och framgångsrika • Borde handla mer om insatser i senare skeden i innovations-processen när dessa kan leda till kommersiella genombrott

8. En strategi i två steg • Steg 1: Tillväxtverkets positionspunkter ”vad” Inspel till Näringsdepartementet sep/okt • Steg 2: Tillväxtverkets positionspunkter ”hur/adm.” Inspel till Näringsdepartementet okt/nov/dec 8

9. Tillväxtverkets positionering inför nästa strukturfondsprogramperiod Europa 2020-strategins tre prioriteringar i fokus: Smart tillväxt - en ekonomi baserad på kunskap och innovation (smart specialisering) Hållbar tillväxt - en resurseffektiv och konkurrenskraftig tillväxt Tillväxt för alla - en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning 9 9

10. Tillväxtverkets positionspunkter • Breda innovationssatsningar • Hållbar utveckling, tillgänglighet och infrastruktur • Kapitalförsörjning och finansiering 10

11. Tillväxtverkets positionspunkter 1. Breda innovationssatsningar • Entreprenörsfrämjande i innovationsprojekt • Icke traditionella näringar • Samverkansnätverk • Strategiska långsiktiga FoU-insatser • Nationella strategiska satsningar 11

12. Tillväxtverkets positionspunkter 1. Breda innovationssatsningar Rekommendationer Öka förutsättningarna för: • Entreprenörsfrämjande som del i innovationsprojekt • Uthållig FoU(I) med kommersiell inriktning • Samverkansnätverk med kommersiellt och internationellt fokus • Nationella strategiska satsningar och breda program som kan genomföras i hela landet 12

13. Tillväxtverkets positionspunkter 2. Hållbar tillväxt, tillgänglighet och infrastruktur • Närhet till nationella och internationella marknader • Näringslivets transportbehov • Strategiska satsningar • Öka mångfald av företagare och företagsformer • Fortsatta satsningar på kluster inom energi- miljö och klimatområdet • Fortsatt möjligt satsa på tillgänglighet och infrastruktur 13

14. Tillväxtverkets positionspunkter 3. Kapitalförsörjning och finansiering • Litet problem • I tidiga utvecklingsskeden • Kvinnor, utländsk bakgrund, lands- o glesbygd • Öka förutsättningarna för kapitalförsörjning i tidiga skeden – kvinnor, utländsk bakgrund och lands- och glesbygd • Icketraditionella områden 14

15. Viktiga perspektiv • Strategiska och långsiktiga satsningar • Territoriell dimensionen • Medverkan från näringslivet • Tvärsektoriella och gränsöverskridande satsningar • Internationalisering • Horisontella aspekter 15

16. Viktiga perspektiv A. Strategiska och långsiktiga satsningar • Koordinerade strategiska och långsiktiga programskrivningar från regioner och myndigheter 16

17. Viktiga perspektiv B. Territoriell dimension • Ta hänsyn till regionernas olika förutsättningar och möjligheter i programutformningen • Insatser som stärker miljön i vilken företagen befinner sig 17

18. Viktiga perspektiv C. Medverkan från näringslivet • Insatser som verkligen når ut till och ger effekter i näringslivet • Hur statliga stöd kan länkas till de behov som finns 18

19. Viktiga perspektiv D. Tvärsektoriella och gränsöverskridande satsningar • Etablera arbetsformer som främjar samverkan mellan olika programområden • Samverkan ERUF, ESF och Axel 3 • En tydlig territoriell dimension • Kompetensförsörjning, integration och sociala frågor kopplas till regional tillväxtpolitik 19

20. Viktiga perspektiv E. Internationalisering • Främja ökad internationalisering • Samverkan ERUF andra instrument (EEN) 20

21. Viktiga perspektiv F. Horisontella aspekter - jämställdhet mellan kvinnor och män - integration och mångfald - en miljömässigt hållbar utveckling • Ökad styrning av de horisontella kriterierna i projekten • Stöd till utvecklingsansvariga under planeringsfasen • De horisontella aspekterna i programarbetet 21

22. Tack för er uppmärksamhet! Frågor eller kommentarer? 22

23. Troliga budgetposter för nästa programperiod (enl. Europa 2020) • Heading 1a: Smart growth – research, innovation, education • Heading 1b: Smart growth – infrastructures of the future • Heading 2a: Sustainable growth – energy and climate • Heading 2b: Sustainable growth – Common Agricultural Policy • Heading 3: Inclusive growth - Cohesion policy • Heading4: Citizenship • Heading5: Global Europe • Heading6: Administration

24. Regionala riskkapitalfonder Återinvestering i regionen Fonden revolverar Positiv avkastning Ökat privat och offentligt riskkapital • Kontakter med: • Aktörer • Privata medfinansiärer • Potentiella köpare (för exit) Utveckling i företagen Nya arbetstillfällen Tillväxt i företagen Nya företag Ökad efterfrågan på riskkapital Utvecklade nätverk mellan aktörer inom riskkapital och andra aktörer i regionen Fler aktiva aktörer inom privat riskkapital i regionen Långsiktig struktur för offentligt och privat riskkapital Utfall kort sikt Resultat kort/medellång sikt Effekter medellång/lång sikt

26. Läget i riskkapitalfondprojekten tom juni 2011! • Omfattar hela landet med totalsumma på 2,37 miljarder kronor varav förvaltning utgörs av ca 230 mkr och 2,1 miljarder för investering • Resultat tom juni 2011: • 1 467 inkomna förfrågningar • ca 124 gjorda investeringar för ca 786 MSEK (offentligt+privat) • www.tillvaxtverket.se/fondprojekt

27. Riskkapitalfonder • Sammanfattning av de privata medinvesterarna • Ökad finansiell styrka och delad risk är några av faktorer som attraherar privata medinvesterare • 45 procent av medinvesterarna skulle inte ha genomfört investeringen utan riskkapitalfondens deltagande • Medinvesterarna har höga förväntningar på att bidra till de finansierade företagens utveckling

28. Slutsatser och rekommendationer • - utveckling i företagen • Företagen: investeringen har bidragit till snabbare expansion, ökade möjligheter att få annan extern finansiering, bättre lönsamhet och professionalisering av styrelsearbetet • Personliga kompetenser, erfarenheter, nätverk och lokal förankring samt professionellt bemötande och effektiva processer upplevs som viktiga av företagen • Rekommendation: • Arbeta med att stärka fondernas lokala förankring och kännedom samt utveckla och effektivisera proceserna

29. Riskapitalfonder Slutsatser • Relativt god branschspridning i portföljerna och flest investeringar till små företag i tidiga skeden • Företagen upplever att investeringen har bidragit till bl.a. en snabbare expansion, ökade möjligheter att få annan extern finansiering, bättre lönsamhet och professionalisering av styrelsearbetet • Satsningen tycks ha bidragit till att locka fram mer privat riskkapital • ► Ytterst handlar det om att bilda långsiktiga riskkapitalstrukturer för offentligt och privat riskkapital

30. Nuvarandeprogramperiodföljeforskningpåtrenivåer • Programövergripandenivå– genomförandesystemet (tillsammans med ESF) samtsynteserochtematiskastudier • Programnivå – hurframskriderprogrammen? • Projektnivå – storaoch/ellerstrategiskaprojekt

31. Projektföljeforskning • Stödja projektet att nå de övergripande målen • Bidra till ett lärande för att förändra, förbättra och förstärka den regionala tillväxtpolitiken • Följeforskningsrapporterna ska vara kommunicerbara och pedagogiska samt ha tydliga slutsatser och rekommendationer till projektledning. • C:a160 projekt har idag projektföljeforskning i sina beslut • Ett 40 tal projektföljeforskningsrapporter har hittills levererats • De upphandlade följeforskarna består både av konsultbolag men även av universitet och högskolor c:a 50/50.

32. Professionalisering av följeforskar- och utvärderarrollen ( i enlighet med Kommissionen): • Kurs och läromedel i utvärdering och följeforskning (sju universitet och högskolor) • Gemensam vägledningsskrift för lärande och utvärdering av strukturfonderna • Nationellt nätverk för följeforskare och utvärderare • Följeforskningskonferenser

33. Företagens villkor & verklighet 2011 • Företagens villkor och verklighet är en av Europas största och mest omfattande enkätundersökning riktat till små och medelstora företag. • Enkäten skickades ut till 30 000 små och medelstora företag. Cirka 20 000 har svarat. • Genomförts av Nutek/Tillväxtverket 2002, 2005, 2008 och nu 2011. • Undersökningen ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som t.ex. tillväxt, internationalisering, förenkling och hållbarhet. • Stratifierat urval - vilket ger möjligheter att bryta ned resultaten på en rad faktorer som företagsledarens kön, företagets storlek, bransch och region.

34. Tillgång till externt ägarkapital som tillväxthinder fördelat på bransch Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2011.

35. Tillgång till externt ägarkapital som stort tillväxthinder för företagare med utländsk bakgrund och övriga Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2011.

36. Har företaget under de tre senaste åren ansökt om externt ägarkapital?

37. Tjänsteinnovativa företag tror mer på ökat antal anställda Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2011 Frågan som undersöks här är om företag som anser sig vara innovativa (eller inte) i introduktion av nya tjänster tror att de kommer öka antalet anställda inom de närmaste tre åren.

38. Om undersökningen • Tre temarapporter kommer att publiceras utifrån materialet: Tillväxtmöjligheter och hinder, Internationalisering och Regional utveckling. • Tidigare undersökningar har varit en viktig källa till nya regeringsuppdrag och policybeslut kring tillväxtfrågor. • Resultaten från den första temapublikationen - Tillväxtmöjligheter och hinder - kommer att presenteras den 25 oktober. • Läs mer om Företagens villkor och verklighet och resultaten från undersökningen och temapublikationerna på www.tillvaxtverket.seunder Fakta och statistik

39. Några generella iakttagelser från projektföljeforskningen • Projektlogik och målstruktur behöver förbättras • Tydligare projektavgränsning (mot ordinarie verksamhet) • Mandat-, roll- och ansvarsfördelning i projekt behöver bli tydligare • Mer aktivt ägarskap • Tydligare strategi och prioritering (aktiviteter och insatser kopplat till handlingsplaner i projekten) • Utveckla lärandestrukturer för att bättre tillvarata och upparbeta kunskaper i projekt • Det saknas i många projekt ett systematiskt uppföljningsarbete och insatser för spridning av erfarenheter och resultat