1 / 30

Strategi för arbetet med de prioriterade målen

Strategi för arbetet med de prioriterade målen Underlag för diskusson i stadsdelarnas förvaltningsledningar. Budget 2014 har ett starkt fokus på social hållbarhet.

cecil
Download Presentation

Strategi för arbetet med de prioriterade målen

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Strategi för arbetet med de prioriterade målen Underlag för diskusson i stadsdelarnas förvaltningsledningar

  2. Budget 2014 har ett starkt fokus på social hållbarhet ”Den sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarheten är ömsesidigt beroende av varandra. Den ekonomiska tillväxten är inte mycket värd om den samtidigt förstör vår miljö och förändrar klimatet. Inte heller om den skapar större sociala klyftor i samhället. Hållbarhet innebär också att vi tar ett långsiktigt ekonomiskt ansvar”.

  3. Budget 2014 har ett starkt fokus på social hållbarhet Göteborg ska utvecklas till en mer solidarisk och hållbar stad, där alla har möjlighet att påverka och styra sina liv. Utgångspunkten för budgeten är en nulägesanalys gjord utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna: ”den sociala, den ekologiska och den ekonomiska dimensionen”

  4. Budget 2014: Analys utifrån den sociala dimensionen ..”människors levnadsförutsättningar och framtidsutsikter mycket olika mellan stadsdelarna. Vi kan se att både klass/socioekonomiska förutsättningar och kön spelar roll och att det finns stora ekonomiska, utbildningsmässiga, sociala och hälsomässiga skillnader. Det skiljer exempelvis upp emot sju år i genomsnittlig livslängd mellan stadens olika delar, vilket inte är acceptabelt, och den relativa barnfattigdomen är fortsatt hög i några stadsdelar”.

  5. Prioriterade mål som Social resursförvaltning är processägare för 2014. • Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader • Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska • Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem

  6. Bakgrund till målen

  7. Orättvisa skillnader Förväntad medellivslängd • 42 för kvinnor i Zimbabwe och 86 i Japan. Det finns ingen biologisk förklaring – WHO • 63 år för män i Ryssland och 80 år i Sverige WHO • VGR har gjort en beräkning av ojämlikhet i hälsa ger upphov till 1600 dödsfall motsvarande 27 000 levnadsår Skillnader som inte kan förklaras av arv, av individuella val eller av livsstil. Det finns strukturella orsaker som är påverkbara och därför orättvisa. Dess kallas hälsans bestämningsfaktorer.

  8. Varför ska vi utjämna skillnader i hälsa? Det vore djupt omoraliskt att inte genast vidta åtgärder för att minska ojämlikheten i hälsa när orsakerna är kända och påverkbara och det kan ske med rimliga insatser. Michael Marmot, WHO-kommissionen Closing the Gap ”Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala”. Michael Marmot, WHO-kommissionen Closing the Gap Michael Marmot

  9. Skillnader i Göteborg 9% 40% Barnfattigdom 70% 95% Behörighet, yrkesprogram 56% 81% Förvärvsarbetande 63% 84% Valdeltagande 9% 21% Rökning 75 år 81 år Medellivslängd män Källa: Göteborgs Stad, Statistik

  10. Är det möjligt att skapa förändringar för människor i en stor stad?

  11. Case Study Birmingham Brighter Futures • Syftade till att förbättra livet för alla stadens barn och ungdomar; • Fokuserade på att förbättra barns fysiska hälsa, läskunnighet, räkneförmåga, sociala och emotionella förmågor, social kompetens och praktiska färdigheter. • Särskilda program inriktade på de första levnadsåren: Family Nurse Partnership (FNP), Incredible Years Parenting Programme, Promoting Alternative Thinking Strategies (PATHS), Triple P Parenting Programme.

  12. Percent 5 year olds achieving ‘good development score’,* Birmingham LA, West Midlands & England % *personlig, social och emotionell utveckling, kommunikation, språk och skrivkunnighet Källa: Department for Education: preliminary data Hämtatfrånföreläsningav Michael Marmot

  13. Prioriterade mål som Social resursförvaltning är processägare för. Strategi och struktur Sociala dimensionen Ekologiska dimensionen Ekonomiska dimensionen

  14. Några utgångspunkter för vår strategi som processägare • Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv • Angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser – globalt, nationellt och lokalt • Utveckla och använd metoder för att mäta och följa ojämlikheten i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor som är tränade att se hälsans sociala bestämningsfaktorer

  15. SKL – samling för social hållbarhet

  16. Malmökommissionen Övergripande rekommendationer: • Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnader i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika • Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning Kommissionens arbete har utmynnat i: • Vetenskapligt underbyggda förslag för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö. • Förslag på hur man mäter ojämlikhet i hälsa och följer upp mål • Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar, demokrati och delaktighet

  17. Fokusområden • Ge varje barn en god start i livet. 2. Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren. 3. Skapa förutsättningar för arbete. 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen. Detta lägger också grunden för att förebyggande och preventiva insatser blir mer effektiva

  18. Strategi för ett socialt hållbart Göteborg • Vad säger forskningen? Ett introduktions-material tas fram om hälsa och social hållbarhet. • Rapport ”Closing the gap – Göteborgsrapporten”. Befintlig och ny statistik som analyseras och aggregeras • Stödja utvecklingen av kunskapsbaserade aktiviteter på stadsdelsnivå utifrån de fyra fokusområdena. • Sprida kunskap och erfarenheter

  19. Vad säger forskningen? Ett introduktionsmaterial tas fram om hälsa och social hållbarhet. • Sammanfattningar och intervjuer som introducerar och lotsar läsaren in i frågorna om social hållbarhet och hälsoskillnader. • Material publiceras i slutet av 2013 på webben och i skrift i början av 2014. • Regionala seminarier om kunskapsläget

  20. Rapport ”Closing the gap – Göteborgsrapporten”. Befintlig och ny statistik som analyseras och aggregeras • Arbetsnamn: ”Closing the gap – Göteborgsrapporten”. En första rapport om välfärdsläget tas fram. Beskrivning av faktorer som har stor betydelse för att påverka skillnader i hälsa. Projektledare har anställts och arbetet med rapporten pågår. • Presentation av en första rapport om välfärdsläget samt förslag på åtgärder i början av 2014. En huvudrapport i september 2014 • Underlag till stöd för arbetet med budget 2015. April-maj • Konferenser våren 2014. Målgrupper bl.a. förvaltningsledningar och FoB.

  21. Mellanområden i stadsdelarna i Göteborg 3 4 3 3 3 3 2 3 3 3

  22. ”Closing the gap – Göteborgsrapporten”. * OBS! Detta är inte samma som genomsnittet för Göteborg, utan ett medel av samtliga som fått enkäter och svarat i Göteborg

  23. Stödja utvecklingen av kunskapsbaserade aktiviteter på stadsdelsnivå utifrån de fyra fokusområdena. • Genomgång och analys av förvaltningarnas uppföljningsrapporter för att utveckla SRF´s stöd i arbetet med målen. • Utbildningsstöd – metodstöd ingår i Social utvecklings ordinarie uppdrag. • Kunskapsspridning – Benchmarking av både ordinarie verksamhet och projekt. Fattigdomsprojektet på Hisingen och Frölunda Future är exempel.

  24. Sprida kunskap och erfarenheter • Utbildnings och konferensaktiviteter • Implementering av webb-plattformenwww.socialhallbarhet.se som är en mötesplats för samtal, fördjupning och stödmodeller i arbetet för social hållbarhet. • Plattformen är en plats för nätverksbyggande där du kan skapa ditt eget medlemskonto men en databas med konkreta verktyg för dig i det dagliga arbetet.

  25. Utgångspunkter processägarskapet kommer att förhålla oss till? • Stadens nya folkhälsoprogram • Stadens arbete med ett program och handlingsplan för mänskliga rättigheter • Sdn, fackförvaltningar – mål och inriktning • VGR – dokument för jämlik hälsa • Framtiden - integrationsmålet

  26. Processägarskapet nuvarande organisationsstruktur • Ledningsgrupp för social hållbarhet • SDD • Ordinarie 10-grupp • Konferens • Välfärds rapport • Veten skapligt underlag • Stöd SDF • Kunskaps spridning • Referensgruppen PRIO stödjer processägaren i att omsätta strategin i konkreta aktiviteter, bistå med sakkunskap. Ger koppling till kärnverksamheterna • PRIO grupp inom SRF koordinerar arbetet. Vc S2020, SOCU samt utredningsledare (projektledare).

  27. Ledningsgrupp för social hållbarhet • SDD • Ordinarie 10-grupp • SDD-gruppen tar nu ett tydligare grepp i arbetet med den sociala dimensionen och med att ta fram en social målbild. • SDD-gruppen kommer vara ledningsgrupp för SRF`s processägarskap. • SDD-gruppen går tillbaka till sina respektive förvaltningsledningar för återkoppling och diskussion. • Syftet är att stadsdelarnas ledningar ska bli medskapande i styrning och ledning av arbetet med de prioriterade målen

  28. Målet är att även övriga förvaltningar och bolag ska involveras i det fortsatta arbetet med målen. Nu lägger vi en första grund med stadsdelarna som bas. • I arbetet med att återkoppla resultaten från CTG-Göteborgsrapporten kan konferenser och workshops vara en modell. Här skulle även fackförvaltningar och bolagen vara en målgrupp • Ett förslag är att gå vidare med att skapa arbetsgrupper utifrån de fyra fokusområdena som ska ta fram konkreta förslag på åtgärder. I dessa arbetsgrupper är det önskvärt med en bredare förankring utöver SDF.

  29. Processägarskapet alternativ organisationsstruktur för diskussion • Ledningsgrupp för social hållbarhet • SDD • Ordinarie 10-grupp Kartläggning: Closing the gap – Göteborgsrapporten Arbetsgrupp: Projektledare, samhällsanalys och statistik, MR, SDF (ULF) m.m. • PRIO grupp inom SRF koordinerar arbetet. Vc S2020, SOCU utredningsledare samt projektledare nulägesrapport Arbetsgrupp: Ge barn en god start i livet Arbetsgrupp: Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren Arbetsgrupp: Skapa förutsätt-ningar för arbete Arbetsgrupp: Skapa hälso-främjande och hållbara miljöer och samhällen. Handlingsplaner/Strategiska planer

  30. En målbild för social hållbarhet? Staden där vi läser för våra barn

More Related