1 / 118

Mot en EvidensBaserad Praktik inom socialtjänsten

Mot en EvidensBaserad Praktik inom socialtjänsten. Lagmässig grund…. Yrkesförbundens etiska riktlinjer - EvidensBaserad Praktik. Den professionelle ska i sin verksamhet undvika att skada brukaren Arbetet ska ske i enlighet med eller relateras till vetenskap och beprövad erfarenhet.

rufina
Download Presentation

Mot en EvidensBaserad Praktik inom socialtjänsten

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Mot en EvidensBaserad Praktik inom socialtjänsten

  2. Lagmässig grund….

  3. Yrkesförbundens etiska riktlinjer - EvidensBaserad Praktik • Den professionelle ska i sin verksamhet undvika att skada brukaren • Arbetet ska ske i enlighet med eller relateras till vetenskap och beprövad erfarenhet

  4. Socialtjänsten som verksamhetsområde Vård och omsorg om äldre, Stöd och service till personer med funktionsnedsättning, Individ- och Familjeomsorg * Brukare * Socialarbetare

  5. Förebilden är EvidensBaserad Medicin Tre kunskapskällor Patienten den professionelle och vetenskaplig kunskap

  6. Socialarbetarens relation till brukaren…. Myndighetsbaserat socialt arbete ”Autority-based social work” Kunskapsbaserat socialt arbete ”Evidence-based social work”

  7. Resultat visar att…. ”…… socialtjänstens arbete i för lite utsträckning bedrivs utifrån kunskap om effekten av olika insatser, arbetssätt och metoder…” Källa: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren SoU 2008:18

  8. Utvecklingsprocessen…… • 2008:18 (SOU) Betänkade… Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren • 2009 SKL: utarbeta förslag på modell/er för hur kommunerna ska få till en struktur för sitt långsiktiga behov av stöd, samt hur landstingets motsvarande verksamheter kan involveras ….. • 2009 Idéseminarium i länet • 2010 Avsiktsförklaring • 2011 Stärka den regionala strukturen för kunskapsutveckling inom socialtjänsten

  9. Definition EvidensBaserad Praktik inom socialtjänsten(Sackett 2000) En praktik som är baserad på en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap Källa: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten , till nytta för brukaren SoU 2008:18

  10. Figur 1. Beståndsdelarna i evidensbaserad praktik. (D.Sackett) Professionens erfarenhetsbaserade kunskap Brukarens kunskap, erfarenhet och önskemål Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap Evidens-baserad praktik

  11. EvidensBaserad Praktik kräverReflekterande praktiker • Ett förhållningssätt till kunskap och process • En modell för praktikern att bli bättre på sitt arbete • En metod för ökad brukarmedverkan • Öppen redovisning - Transparens • Tolkning och sammanvägning

  12. Etiskt utgångsläge för EBP • ….de svagaste grupperna i samhället, och socialtjänstens insatser utgör några av de mest ingripande insatser som samhället förfogar över • Det är oetiskt att intervenera i människors liv om det inte finns stöd för att insatserna åtminstone inte är skadliga

  13. Vad kan det betyda att en arbetsmetod är skadlig? • Insatser för asociala ungdomar • Psykosociala insatser mot missbruk • Drogförebyggande skolprogrammet DARE/Våga • Scared straight för unga kriminella

  14. Den huvudsakliga frågan…. Är insatserna till bästa nytta för brukaren?

  15. Vetenskaplig kunskap Den för tillfället bästa tillgängliga kunskapen ….om olika insatsers effekter

  16. Evidens = Vetenskapligt stöd för insatsens effekter • Finns det ett samband mellan en viss insats och ett visst resultat (utfall)? • Resultatet visar att insatsen i genomsnitt har positiva effekter, det är ingen garanti för att insatsen hjälper alla

  17. En anledning till begreppet EvidensBaserad Praktik…? • För att betona att det inte är all kunskap som ger tillräckligt säkert stöd (evidens) för att en insats är effektiv • Evidens är inget absolut tillstånd, utan handlar om graden av tillförlitlighet…. (intern och extern validitet)

  18. Randomiserande kontrollerad studie (RCT) • Slumpmässigt urval av brukare, (experiment-respektive kontrollgrupp) • Brukarna bör i viktiga avseenden vara så lika varandra som möjligt • Statistiska analysmetoder används • Stora populationer

  19. Kvasiexperimentella studier • Kontroll – och experimentgrupp kommer inte från samma population…. • Likvärdig intervention …

  20. Kritisk granskning av evidensstudier • Resultatens giltighet i relation till den egna praktiken • Metodens tillförlitlighet i relation till studiens slutsatser • Interventionens tillförlitlighet

  21. Single case design (SCD) • Prova på en/ett par brukare • Prova att testa i ett större sammanhang • Ett sätt att kunskapsutveckla och implementera – ny kunskap i vardagen

  22. Single case design (SCD) • Skriv hur det är – baslinjedokumentation • Vi provar detta • Vad händer? – dokumentera • Vi provar något nytt – dokumentera • Jämför resultaten - dokumentera

  23. Studiers trovärdighet… i fallande skala • Randomiserat kontrollerad utvärdering (RCT) • Kvasiexperimentella medjämförelsegrupp • Före- och eftermätning utan jämförelsegrupp

  24. Bikupa…. • Är de insatser/metoder som ni använder evidensbaserade (har visat sig i genomsnitt ha positiva effekter i vetenskapliga studier)? Vet ni om de är det? • Om vissa inte är det, skulle ni kunna börja med att göra en SCD studie i samband med vissa insatser? Om inte, vilka är hindren? Går de att påverka?

  25. Forskningsstöd • Riktlinjer • Kunskapssammanställningar (SoS, SBU) • Artiklar • Läroböcker • OBS! måste översättas till den egna praktiken & brukaren

  26. Pga faktorer som… • Intern respektive extern validitet • Specifika och gemensamma faktorer • Kontextens betydelse ….. måste forskningen kompletteras med Brukaren & praktikerns perspektiv

  27. Brukarmedverkan på verksamhetsnivå

  28. Brukarnas medverkan har stor betydelse för resultatet

  29. Brukar….. -information -samverkan -representation -inflytande -delaktiget -medverkan -samråd -referens

  30. Vad är brukarmedverkan och inflytande? ”…att brukare kan påverka besluten som rör deras egna insatser eller när brukare kan påverka utformningen och styrningen av de verksamheter som ger insatserna.”

  31. Förutsättningar för medverkan och inflytande • organisationen behöver avsätta resurser för brukarinflytande • uppmärksammat maktskillnader • utbildat både brukare och personal • kontrollera att formerna för inflytande kan anpassas efter brukargruppen

  32. De största hindren • ointresserade chefer • motvillig personal • bristande praktiska resurser i form av tid, pengar och utbildning

  33. Varför ska brukaren medverka och ha inflytande? • Serviceanpassning • Effektivitet • Maktutjämning • Legitimitet • Empowerment • Demokratiskt perspektiv • Brukarens rätt att bli involverad • Möjligheter att lära nytt • Stärker socialtjänstens kvalité

  34. Några olika sätt för brukarna att vara kunskapsproducenter. • Brukarråd • Representation • Medverkan • Expert • Brukarrevision • Fokusgrupper • Dialoger

  35. Rapport som bidragit med material Metoder för brukarinflytande och medverkan Inom socialtjänst och psykiatri – en kartläggning av forskning och praktik ISBN 978-91-86885-85-4 Artikelnr 2011-12-20 Publicerad www.socialstyrelsen.se, januari 2012

  36. Individ- och familjeomsorg • Att lära av fosterbarn • Allmänna Barnhuset & FoU - utvecklar och prövar metoder för barns inflytande i barnavården • Verdandi tillsammans med en FoU-enhet utvecklat en brukarrevision, inom kunskap till praktik. • Nationell databas av brukares erfarenheter och upplevelser av insatser de har fått. Inga publikationer av dessa metoder.

  37. Intellektuella funktionsnedsättningar • Brukarrevisioner utfört av en intresseorganisation respektive en kommun • Delaktighetsmodellen avviker från de övriga eftersom den ägs och utförs av personalen.

  38. Psykisk ohälsa • Shared Decision Making, SDM, eller delat beslutsfattande – olika verktyg för brukarens deltagande i beslutsfattandet t ex guideböcker och elektroniska beslutsstöd. • Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa utbildar personal. Randomiserade studier visar på förändringar av personalens attityder gentemot personer med psykisk ohälsa. Översikter visar – viktig faktor för stärkt brukarinflytande. • Brukarinflytandesamordnare , BISAM • Brukarrevision.

  39. Äldre • För äldre personer finns det framförallt metoder för att öka inflytandet på Individnivå; • Linköpingsmetoden • Discovery Interviews eller Levnadsberättelser. • Brukar- och anhörigrevision inom demensområdet är under utveckling hos socialstyrelsen - BIKVA

  40. Goda exempel… • Göteborgsmodellen - brukare intervjuar brukare. Fokuserar på bemötande, delaktighet och inflytande. • Används inom olika former av boende och sysselsättning • Vänder sig till personer med antingen intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning och inom boenden för personer med missbruk eller psykosociala problem. 

  41. Bikupa Vilken brukargrupp kan vi inleda ett samarbete med – ska vi träffa våra egna brukare eller brukarföreträdare? Vilken metod skulle vi kunna använda oss av?

  42. Brukarrevision - Ett exempel på Brukarmedverkan Hur kan det se ut? Vilka resultat kan det ge?

  43. Skellefteå • Föreningarnas hus – drivs av fem föreningar inom psykiatriområdet.http://foreningarnashus-skea.se/om-oss/ • Har brukarrevisionsgrupp; åtta personer med egen erfarenhet som utbildats (psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, anhörig) • Gruppens uppdrag: - planera och genomföra granskningen- informera berörda (före och efter)- intervjua de boende, skriva ut texter - analysera och skriva rapport med förbättringsförslag. Vissa förslag kan vara svåra att genomföra, tar upp det vi ser utifrån vårtperspektiv, om inte annat väcker det tankar och diskussion • Samordnare finns: Birgitta Sjögren Öhlund, 0910-77 58 05, 070-295 63 78, e-post: bisam.skea@gmail.com • Rapporterna: http://foreningarnashus-skea.se/brukarrevision/

  44. Brukarrevision våren 2009: Gruppbostad för personer med psykisk ohälsa • 5 av 7 boende tackar ja till intervju. • Skelleftemodellen – grund för hur revisionen går till • Åtta personer med egen erfarenhet gör revisionen; psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, anhörig • Dessa områden ingår alltid: - miljö och trivsel- bemötande - inflytande - kunskap och kompetens - genomförandeplan + Stöd till återhämtning + Betydelsen av samtal

  45. Skellefte-modellen • Planering:- vilken typ av verksamhet? - utforma frågor- information/planering boende och boendechef • Genomförande: - intervjuar de boende, bandas. - lyssnar förutsättningslöst, utgår från det i kommande analys (inga intervjuer med personal) • Analys och återkoppling: - sammanställa intervjuer, sammanfattning godkänns- revisionsgruppen reflekterar utifrån resultat - skriva en rapport med förbättringsförslag- återkoppla till verksamheten 1.boende: alltid först till de boende själva 2.chef/beställare 3.personal: utifrån chefens/beställarens önskemål

  46. forts Skellefte-modellen • Erfarenhetsbaserad teori:Brukarrevisionsgruppen reflekterar utifrån intervjuer och egna erfarenheter, bifogas som ”personliga” till rapporten. ”det speciella med brukarrevision är att den teori som används är främst den egna erfarenheten. Det är tillåtet att ta ut svängarna och vara personlig. Brukarrevisionsgruppens egna erfarenheter, funderingar och upplevelser är en del av resultatet”. • Beställd brukarrevision = uppföljning - har förbättringsarbete skett enligt revisionens resultat?

  47. Rapport - Struktur 1. Inledning 2. Beskrivning och reflektion 3. Intervjuernas resultat 4. Förbättringsförslag i ”ska”-form

  48. Ex rapport – innehåll Miljö och trivsel Beskrivning och reflektion: • Personalutrymme - spring, entré – ej hemtrevligt, små egna rum, öppna gemensamhetsytor – kan störa, korridorlikt, husdjur finns. Intervjuernas resultat: • För små rum, andra bjuder in kompisar – upplevs som störande - känna andras ogillande, svårt vara privat, vänskap, bryter isolering, fungerar bra Förbättringsförslag: • Gemensamt akvarium för trivsel och gemensamt ansvarstagande • Få sätta sin egen prägel i högre grad utanför eget rum • Rumsavskiljare och TV på bord med hjul • Mer blommor, textilier och tavlor, boende och personal • En matta och fåtölj vid entrén

  49. Rapport – innehåll Bemötande Inledning • Samtalet är verktyget för bra bemötande. Behövs ett äkta intresse från personalens sida. Det förväntas ofta att de boende ska vara öppna om sig själva, då är det bra om även personalen kan vara personliga. I annat fall skapas hinder för en relation. Beskrivning och reflektion: • Medmänsklighet räcker långt. Rädsla och brist på förståelse skapar ofta ett dåligt bemötande. Det är bra om personalen tar tag i saker och står för det, men samtidigt tonar ner personalrollen och agerar mer som engagerade medmänniskor. Intervjuernas resultat: • Nonchalerad, ifrågasatt, olika bemötande, behandlad som barn, pratar förbi mig, inte lika värdig människa, bättre här, förtroende för en del av personalen. Förbättringsförslag: • Personalen ska lyssna aktivt och ställa frågor som kan bli hjälp till självhjälp. • Bemötande är en färskvara och ska vara en punkt på varje ”bomöte”. • Personalen ska ha kontinuerlig utbildning i bemötandefrågor ur brukarperspektiv.

  50. Rapport – innehåll Återhämtning Inledning Att återhämta sig betyder inte att man är fri från alla symtom, utan att man kan lära sig hantera dem och leva ett bra liv. Återhämtning är ofta en livslång process. Det gäller att verkligen lyssna på den enskilde, utan att lägga sina egna värderingar på vad som är återhämtning. Var och en har sin egen väg att gå. Viktigaste nyckeln är att personal har förståelse. Beskrivning och reflektion: i mångt och mycket saknas verktyg för återhämtning i gruppboendet. Det får inte bli en hopplöshetsattityd som styr utifrån inställningen att de boende har en svår problematik. Om de boende är i behov av stöd och service dygnet runt, som insatsen gruppboende står för, är det desto viktigare att personalen har en positiv inställning till att återhämtning är möjlig. Det handlar om unga människor som vill vidare med sina liv. Intervjuernas resultat:Det finns en vilja om förändring hos de vi intervjuar. De har insikt om sig själva och vill vidare med sina liv.Insikt om eget ansvar men saknar uppmuntran från personalenKänsla att inte bli trodd Förbättringsförslag:- Personalen ska uppmuntra de boende att gå framåt i sin återhämtning, se positiva tankegångar och drömmar som en möjlighet, utan egen värdering.- Personalen ska stödja personerna att gå vidare till ett mer självständigt boende.- Personalen ska ha utbildning i psykiatrisk rehabilitering/återhämtning och arbeta återhämtningsinriktat enligt punkterna i vår inledning. Kunskapen är färskvara och ska uppdateras.

More Related