1 / 67

Att leda grupper… Ett föredrag med utgångspunkt från Carolyn Webbster-Stratton och Terje Ogden

Preventions och Utvecklingsenheten. Att leda grupper… Ett föredrag med utgångspunkt från Carolyn Webbster-Stratton och Terje Ogden. Siggi Òlafsson www.prevu.goteborg.se Barn och Unga. Som Du ser mig… …sådan blir Jag. Innehåll. Bakgrund Självkännedom Bygga relationer

brina
Download Presentation

Att leda grupper… Ett föredrag med utgångspunkt från Carolyn Webbster-Stratton och Terje Ogden

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Preventions och Utvecklingsenheten Att leda grupper…Ett föredrag med utgångspunkt frånCarolyn Webbster-Stratton och Terje Ogden Siggi Òlafsson www.prevu.goteborg.se Barn och Unga Som Du ser mig… …sådan blir Jag

  2. Innehåll • Bakgrund • Självkännedom • Bygga relationer • Beröm & uppmärksamhet • Att ligga steget före • Hantera svårigheter • Att utveckla sitt ledarskap Att främja barns psykosociala hälsa och lärande

  3. Regler för dagen Aktivt lyssnande Alla har rätt och passa Inga sänkningar eller kommentarer

  4. Att förstå barns negativa beteende Används för att få uppmärksamhet Utlopp för frustration Avsaknad av utvecklingsmässig förmåga Försvar för att undvika Barnet tycker det är roligt i sig att bete sig illa För att få makt över andra Barnet här ännu inte lärt sig bättre sociala färdigheter Barnets omgivning stödjer beteendet

  5. Från intuition till kunskap Faktabaserat med dokumenterad effekt Intuitions baserad utan god teori Teori baserad med trolig effekt Kunskapsbaserad förebyggande Begreppet ”kunskapsbaserat förebyggande” arbete omfattar åtgärder med trolig och dokumenterad effekt

  6. Vanligt synsättBra metoder sprider sig själva genom sin överlägsenhet. Människor behöver bara upplysas för att idéer och metoder ska börja användas. Men i själva verket...Dåliga metoder sprids på samma sätt som bra. Utbildning leder bara ibland till förändring. Nya metoder förändras ofta under implementeringen. (så att de inte fungerar)

  7. Vilka strategier för vilka elever? Multisystemiska, indikativa åtgärder Individuellt anpassade och intensiva åtgärder Barn med högrisk för allvarliga beteendeproblem (ca1-2%) Barn med moderat risk för allvarliga beteendeproblem (5-10%) Selektiva, indikativa åtgärder Så som ART Barn med liten risk för allvarliga beteende-problem (ca 80-90%) Universella åtgärder Skolomfattande som Olweus programmet. Klasscentrerade som Livsviktigt & StegVis eller Lärarledarskap. Kan användas för alla barn/elever

  8. FHI - Lärarens ledarskap • Lärarens ledarskap i klassrummet – viktigt för att främja goda elevernas skolprestationer och förebygga problembeteenden. • Det gäller inte minst för de elever som har svårt att klara skolans mål. • Det är de okoncentrerade och utagerande eleverna som riskerar att slås ut ur skolan och hamna snett i tillvaron. • En lugn undervisningssituation är också avgörande för att de tysta och tillbakadragna eleverna, som lätt hamnar i skymundan, ska komma till sin rätt. • I dag finns relativt god kunskap för att utveckla pedagogens förhållningssätt och ledarskap. • Forster, M., Sundell, K., Melin, L., Morris, R. J., & Karlberg, M. (2005). Charlie och Komet: Stockholm: Socialtjänstförvaltningen Forsknings- och utvecklingsenheten. • Hattie, J. (2008). Visible learning: a synthesis of over 800 metaanalyses relating to achievement. London New York: Routledge.

  9. Visible Learning - John Hattie • Utbildningsforskaren John Hattie från Auckland University publicerade boken Visible Learning (2009, Routledge), ett resultat av femton års arbete av Hattie och hans forskargrupp. • Boken är den hittills största översikten av hur olika faktorer påverkar elevers studieresultat. Studien har fått ett positivt mottagande internationellt, både bland forskare och i utbildningspolitiska sammanhang. • 800 metastudier • 50 000 undersökningar • 80 miljoner elever • Rangordnar 138 faktorer med betydelse för elevprestationer

  10. Stora effekter… • Aspekter, knutna till pedagog, som betyder mest för elevernas prestationer. En effekt omkring 0,5 brukar betecknas som måttlig och effekter omkring 0,8 som stora. • Lärare använder videoinspelade undervisningssituationer för att utveckla sig själva som undervisare 0,88 • Insatser som stöd till läraren för att minska störande beteenden i klassrummet 0,8 • Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter 0,77 • Lärare är tydlig i sin undervisning 0,75 • “Ömsesidig undervisning” vilket innebär att läraren lär eleven att ställa frågor, klargöra otydligheter samt att summera. Läraren låter eleven vara lärare omväxlande med att läraren är lärare 0,74 • Feedback från lärare till elev 0,73 • Goda relationer mellan elever och lärare 0,72 • Undervisning är utspridd i tiden istället för att koncentreras till ett enda tillfälle 0,71

  11. Måttliga effekter… • Några faktorer som har en måttlig positiv effekt är • föräldraengagemang (0,51) • insatser som minskar ångest och oro (0,40) • aktiviteter utomhus (0,52) • Hatties genomgång pekar på att det inte räcker med sunt förnuft och praktisk erfarenhet för att avgöra om ett sätt att närma sig undervisning är bättre än ett annat.

  12. Låga effekter… • Några aspekter skulle kunna förväntas ha stor betydelse för elevernas prestationer: • hur stor en klass är 0,21 • hur kunnig läraren är i det ämne som undervisningen gäller 0,09 • den grundutbildning till läraren som läraren fått 0,11 • Ingen av dessa aspekter visar sig har någon nämnvärd betydelse. • Några andra välstuderade faktorer som inte förefaller ha någon praktiskt betydelse är (effektstorlek inom parentes), friskola (0,20) läxor (0,30), nivågruppering (0,12), öppen vs. traditionell undervisning (0,09), och kvarsittning (-0,09 dvs. svag negativ effekt),

  13. Andra faktorer som studeras • Individuella egenskaper/erfarenheters betydelse • När det gäller individfaktorer spelar elevernas egenskaper och erfarenheter mindre roll. Kön, kost- eller motionsvanor visar sig exempelvis ha liten betydelse. • Familjens betydelse • När det gäller familjerelaterade faktorer visar Hatties studie att familjesammansättningen spelar mindre roll för att lyckas i skolan. Däremot har föräldrars tilltro och förväntningar på sina barn stor betydelse för elevernas möjlighet att nå goda resultat. • Skolans betydelse • När det gäller vilken skolan man går i, har detta liten betydelse. Plockar man ut två elever med lika begåvning, i ett västland, har själva skolan liten effekt på elevprestationerna. Faktorer som skolstorlek, klasstorlek, programstruktur, finansiering, nivågruppering, tillgång till sommarskolor saknar i stort sett saknar effekt på elevprestationerna. • Här ska inflikas att ovanstående faktorer var och en på sitt sätt säkert kan inverka på lärarnas arbetsmiljö, men de är inte avgörande, enligt Hattie.

  14. Självkännedom • Medvetenhet • Empati • Självkontroll • Förmågan att lösa problem • Stress, neuropsykologi • Coping, stresshantering • Pedagogen som modell • Utryck dina känslor • Känslomässig vägledning • Ledarskapets kärna • Ledarskapspraxis

  15. Empati • Empati är förmågan att leva sig in i hur en annan människa känner sig och använda denna förståelse i mötet med andra. • Uppmärksamma, tolka, förstå och handla gott utifrån den empatiska förståelsen • Empatin öppnar upp för medkänsla, lyssnande och att se saker ur olika perspektiv. • För att utveckla empati behöver barn egna erfarenheter av att bli empatiskt bemötta. • Genom detta lär sig barnen förstå sina egna känslor och acceptera dem. • Barn som bemöts med respekt utvecklar en god självkänsla d.v.s. de förstår att de är värdefulla. • Självkännedom och självkänsla underlättar förståelsen för andra.

  16. Självkontroll • Självkontroll innebär att man kan hantera frustrationer och starka känslor såsom ilska och besvikelser på ett socialt acceptabelt sätt. • Pedagoger kan lära barn att trösta sig själva och slappna av också i svåra situationer. • Barnen lär sig genom att imitera och därför fungerar pedagogernas sätt att handskas med känslor och lösa problem som modell för barnen. • Barn och ungdomar utvecklas genom uppmuntran och beröm då de bemöter andra empatiskt. De sociala färdigheterna växer i och med att tänkandet utvecklas. • En betydelsefull period infaller i förskoleåldern då barnen utvecklar sin förmåga att se händelser ur andra personers synvinkel och skilja mellan avsiktligt och oavsiktligt handlande. I denna ålder lär sig barnen också konsten att tänka högt för att lotsa sig själv genom problemsituationer.

  17. Förmågan att lösa problem • Barn har en inneboende vilja att lära sig behärska olika situationer och klara sig på egen hand, men de behöver hjälp med att lära sig lösa problem. • Goda problemlösningsfärdigheter innebär att man kan hejda sig och fundera igenom hur man kan lösa dilemman. Barn behöver också öva sig i ”självprat”. • För att lösa svårigheter, som uppstår i umgänget med andra, är det bra om barnen lär sig välja lösningar som är bra för både dem själva och andra.

  18. Amygdala (Reptilhjärnan)(Neropsykologi) Amygdala utgör en del av det limbiska systemet och har en funktion vid såväl fruktan som njutning. Information från yttervärlden - syn- och hörselintryck - kopplas i thalamus om till olika områden av hjärnbarken beroende på vilken typ av stimulering det gäller. Gäller informationen yttre hot kopplas informationen vidare till amygdala där allvaret i hotet bedöms. Information når amygdala även via en kortare och snabbare bana från thalamus. Från amygdala aktiveras område i mitthjärnan, som kontrollerar försvarsreaktioner som orörlighet, flykt och försvar.

  19. Möjliga grundreaktioner • Orörlighet (passivitet, handlingsförlamad) • Flykt (flykt, undvikande) • Försvar (attack, handlingsberedskap) Här är vi människor olika, dvs vad vi går igång på och hur vi reagerar… Går att påverka, lära om… under trygga förutsättningar…

  20. Lugna ned sig tekniker • Hjälp barn till sätt att lugna ner sig själva på… • Hjälp pedagogen till sätt att lugna ner sig på… • Självprat (Peptalk) • Andas (Fokusering) • Gå undan (Låta tiden gå) • Omformulera positivt (Tankestyrning) • Fler sätt… Stopp Slappna av Tänk högt Berätta om det

  21. Systematisering Framförhållning Söker socialt stöd Söker professionell hjälp Positiv omformulering Humor Optimism Substitution Önsketänkande Accepterande/resignation Jämförelse med andra Katharsis Magi Förhandling Konstruktiv copingförmåga

  22. Destruktiv copingförmåga • Bedövning Använder droger och eller alkohol för att lugna sig • Konfrontation Går till attack • Självkritik Förebrår sig själv att inte lyckas lösa problemet • Flykt/ undvikande Flyr eller undviker genom att försvinna • Diskvalificering Diskvalificerar problemet och andra i processen • Rigiditet Fastnar, kan inte ändra strategi. Så här har vi alltid gjort • Passivitet Är overksam i förhållande till problemet

  23. Tre delar i samspel Handlingar, tankar, och känslor påverkar varandra. Vad du gör, påverkar hur du tänker och hur du känner. Hur du känner påverkar likaså dina handlingar och tankar. Hur du tänker, påverkar hur du känner och handlar. Handlingar Tankar Känslor

  24. Pedagogen som modell • Barn lär sig av att betrakta och imitera andra… • Vad vill du att barnen ska lära sig av dig? • Barn som bemöts med respekt utvecklar en god självkänsla d.v.s. de förstår att de är värdefulla. • Självkännedom och självkänsla underlättar förståelsen för andra.

  25. Medvetenhet om dina känslor! • Förstå dina tidiga signaler • Uppmärksam på dina tankar • Styr dina tankar • Minska negativa tankar • Öka positiva tankar • Visa hur du gör, tänker och känner… • Tänk högt, lär ut…

  26. Emotionell vägledning • Att ge känslomässig vägledning förutsätter att man är emotionellt medveten och har en förmåga till äkta lyssnande och problemlösning. • Att möta andra när de upplever starka känslor, ex. då hen är ledsen, arg eller rädd.

  27. Stegvis Vägledning • Uppmärksamma barnets känsla • Se denna känsla som ett tillfälle till närhet och vägledning • Lyssna med inlevelse och bekräfta barnets känslor • Hjälp barnet att sätta ord på sina känslor • Sätt gränser samtidigt som du hjälper barnet att tänka ut olika lösningar…

  28. Ledarskapets kärna • Ett gott ledarskapet kännetecknas av • Värme och tydliga gränser Dan Olweus • Kärlek och struktur John Steinberg

  29. Ledarskapspraxis Forebyggende innsatser I skolan Social- og helsedirektoratet & Utdanningsdirektoratet

  30. Bygga relationer • Vårdnadshavare • Relationen till barnet • Barnen

  31. Vårdnadshavare • Information • Basal information, hur nås ni, regler etc… • Veckobrev • Veckan som varit, bilddagbok etc.. • Gemensamma luncher, fika • Planerade gemensamma aktiviteter • Hembesök • Det mest personliga och effektivaste • Utbildningsgrupper • Organisera grupper för vårdnadshavarna

  32. Relationen till barnet • Relationen till barnet utgör grunden för möjlighet till ett gott ledarskap. • Lär känna eleven - Låt eleven lära känna dig. • Låt eleven känna att du bryr dig om dem. • Lägg ned mest tid där det behövs mest • Fokus på relationen, var nyfiken

  33. Barnen • Lär känna barnet som en individ • Positiva medelanden • Hembesök • Visa att du bryr dig • Uttalat och tydligt med värme • Lek tillsammans med barnet • Vara lekfull själv • Låt barnen leda dig • Var en uppskattande publik • Använd beskrivande kommentarer

  34. Beröm & medvetet riktad uppmärksamhet • Hur stor är sanolikheten att eleven ska få positiv respektive negativ uppmärksamhet hos dig? • Uppmärksamhet & Beröm • Positiv förväntan • Positivt synsätt

  35. Hur stor är sanolikheten att eleven ska få posetiv respektive negativ uppmärksamhet hos dig? Både positiv resp. negativ uppmärksamhet påverkar elevers beteende ”Catch the children being good” ”Negativ uppmärksamhet är bättre än ingen alls” Medveten användning av uppmärksamhet och beröm främjar prestationer och resultat.

  36. Uppmärksamhet & Beröm Kollektiv beröm Proximalt beröm Individuellt beröm Belöningar Uppskattning Självberöm Visa uppskattning Bekräfta känslan Bekräfta prestationer, insatser, hjälpsamhet Var konkret i ditt beröm, små beröm, förklara Spontan och uppriktig beröm är effektivast Bygg på kännedom om vad eleven presterar En sak i taget, beröm och korrigering separeras Beröm ofta... Beröm ofta... 80/20 principen

  37. Positiv förväntan Om man ser en pojke i ett äppelträd ska man inte misstänka att han knycker äpplen, utan att han tagit sig upp för att binda fast ett äpple som lossnat. Harry Hjörne

  38. Positivt synsätt Så som du ser mig… …sådan blir jag. Välj att se elever på ett positivt sätt...

  39. Förebygga – Att ligga steget före • Regler • Använd så få regler som möjligt… • Naturliga och Logiska Konsekvenser • Förtydliga er konsekvenstrappa! • Bestämdhet, snarare än skärpa • Struktur och förutsägbarhet • Förutsägbara rutiner och övergångar • Systematik • Effektiv gränssättning och omdirigering

  40. Gruppens regler Skolans regler Sociala regler Samhällets lagar Få regler, högst 3-5 regler på gruppnivå Skrivna som uppmaningar att följa På förhand uppgjorda konsekvenser vid regelbrott Naturliga och logiska konsekvenser Använd så få regler som möjligt… En regel som inte följs upp, urholkar regelsystemet, det smittar dessutom av sig…

  41. Naturliga och Logiska Konsekvenser Negativa konsekvenser ska… Vara konsekventa Ges på samma sätt för alla Vara lätta att för personalen att genomföra Vara relaterat till beteendet Vara rimliga

  42. Exempel… Om eleven Inte kan hantera saxen på ett säkert sätt tas den ifrån eleven. Har spillt vatten på golvet är det dennes ansvar att torka upp det. Inte följer en uppmaning får denne stanna inne på rasten för ett samtal med läraren om detta. Knuffas i kön i matsalen, får denne ställa sig längst bak i kön.

  43. Förtydliga er konsekvenstrappa! Exempel… om ett barn stör… Första gången, tecken eller ignorerande Andra gången, positiv verbal omdirigering, påminnelse om förväntat beteende Tredje gången, varning för konsekvenser (samtal) Fjärde gången, konsekvens, (samtal med pedagogen)

  44. Bestämdhet, snarare än skärpa Konsekvenser ska vara milda för att vara effektiva. Det är viktigare att en konsekvens kan genomföras än att den är ”kännbar”. Underminera inte ditt konsekvensprogram genom att bli arg, även om eleverna trotsar. Om eleven ”springer ifrån” konsekvensen, jaga inte, ta upp den vid nästa tillfälle du kan, men kom ihåg upprätthålla konsekvensen. Var rak på sak och vänlig. Om du tvekar vad som är rätt konsekvens så vänta lite…

  45. Förberedande övergångar Vägledning Schema Tydliga roller Tydliga uppgifter Tydlig början och slut Arbetsro Regler Rum Struktur och förutsägbarhet

  46. Systematik • Lektioner, dagen, börjar på samma sätt • Ex pedagogen tar i hand och har på förhand skrivit startinstruktioner på tavlan • Lektioner, dagen slutar på samma sätt • Ex lektionen slutar med att pedagogen går igenom vad som händer nästa gång och vad som ska göras i mellantiden.

  47. Effektiv gränssättning och omdirigering • Minska antalet uppmaningar • Lugn först – instruktion sedan

  48. Hantera svårigheter • Ignorera störningar • Positiva verbala omdirigeringar • Använd teckenkommunikation! • Omdirigering till positivt beteende • Problemlösning • Att framföra negativ kritik • Beteendeplan för elever • Sammanfattning + Pyramiden

  49. Ignorera störningar • Att inte se allt, kan underlätta… • Vad kan du ignorera för beteende • Vad kan du inte ignorera • Ignorera aldrig barnet • Hjälp gruppen att ignorera störningar • Lär gruppen att hjälpa till • Beskriv enkelt varför och hur de kan hjälpa till

More Related