unga och suicidtankar att v ga prata om det sv ra
Download
Skip this Video
Download Presentation
Unga och suicidtankar - att våga prata om det svåra

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 38

Unga och suicidtankar - att våga prata om det svåra - PowerPoint PPT Presentation


  • 164 Views
  • Uploaded on

Unga och suicidtankar - att våga prata om det svåra. Lovisa Bengtsson & Gunnar Böhm Ulricehamn, 28 november 2013 www.suicidprev.com. Tage Danielssons droppe. En droppe, droppad i livets älv, har ingen kraft att flyta själv. Det ställs ett krav på varenda droppe:

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about ' Unga och suicidtankar - att våga prata om det svåra' - ayita


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
unga och suicidtankar att v ga prata om det sv ra

Unga och suicidtankar-att våga prata om det svåra

Lovisa Bengtsson & Gunnar Böhm

Ulricehamn, 28 november 2013

www.suicidprev.com

tage danielssons droppe
Tage Danielssons droppe

En droppe, droppad i livets älv,

har ingen kraft att flyta själv.Det ställs ett krav på varenda droppe:

Hjälp till att hålla de andra oppe!

program
Program
  • Bakgrund, statistik, orsak, myter
  • Riskfaktorer och tecken
  • Film och samtal
  • Tonårstidens frågor och processer
  • Livräddande strategier. Om samtal och stöd.
  • 3 olika nivåer:
  • för din egen del
  • för en medmänniska
  • i ditt uppdrag eller yrke
v rt m l med psykisk livr ddning
Vårt mål med Psykisk Livräddning

Att alla ska:

  • Kunna tala om existentiella frågor - om liv, död, mening och suicid
  • Känna till grunderna för ångest, depression, kränkning och suicidalitet
  • Veta hur man talar med personer som har sådana problem
  • Veta vart man hänvisar dem om man inte klarar det själv
klinisk definition av suicid
Klinisk definition av suicid
  • Självdestruktiv handling
  • Självförvållad
  • Avsiktlig
  • Medveten
  • Leder till döden - självmord
  • Leder inte till döden - självmordsförsök
existentiell definition
Existentiell definition

Suicidalitet:

Att tänka på, planera och genomföra ett suicidförsök eller ett suicid är…

… en fantiserad eller genomförd flykt av en människa som är så svårt plågad av livet att hon inte längre orkar bära det.

saker som g r livet v rt att leva enligt v rldsh lsoorganisationen who
Saker som gör livet värt att leva- enligt Världshälsoorganisationen, WHO
  • Hoppfullhet/optimism
  • Förundran – att låta förundran ta plats i livet
  • Mening med livet
  • Tro som resurs
  • Frid, harmoni
  • Helhet, integration
j mf rande statistik
Jämförande statistik
  • 1960: Död genom trafikolycka 1500
  • 1960:Död genom suicid 1500
  • 2012: Död genom trafikolycka 296
  • 2012: Död genom suicid 1530

Vad talar vi mest om?

allvarligt samh llsproblem
Allvarligt samhällsproblem
  • Vanligaste dödsorsaken för unga män och kvinnor,ålder 15-24 år
  • Störst antal procentuellt: Män 80+. Kvinnor 45-64 år
  • 50% ökning suicidförsök hos unga kvinnor på 10 år
  • 3 av 4 självmordsförsök utförs av kvinnor
  • 2,5 gånger så många män som begår självmord, jämfört med kvinnor
  • Upp till 90 % av de som dör genom självmord har haft en psykisk störning vid självmordstillfället
exempel p bakomliggande faktorer
Exempel på bakomliggande faktorer
  • Ökad individualisering – ensamhet
  • Samhället påfrestar mer vårt psyke än vår kropp
  • Internetvanor och mer stillasittande vardag
  • Ökade krav på självförverkligande
  • Självansvar i tidiga åldrar, valmöjligheter
  • Fler utanför arbetsliv, skola och sammanhang
exempel p riskfaktorer
Exempel på riskfaktorer
  • Psykisk sjukdom, särskilt depression eller psykos
  • Konflikter inom familjen, separation eller skilsmässa
  • Att självmordsproblematik finns i familjen
  • Att ha låg självkänsla och bristande social förmåga
  • Tillgänglighet, t ex paracetamol
  • Att vara homo-, bi- eller transsexuell
  • Att vara utlandsadopterad
  • Att ha gjort upp en plan för självmordet
  • Att tidigare ha gjort självmordsförsök
f rst else av suicidalitet under rhundraden
Perspektiv

Religion: År 452

Moral: Upplysningen år 1750

Psykisk sjukdom:År 1800,1861,1908,1964,1994

Process

Psykologiskt olycksfall, episod

Språk: Kommunikation

Förståelse av suicidalitet under århundraden
suicid som psykiskt olycksfall

Suicid som psykiskt olycksfall

Fysiskt olycksfall:

Att överväldigas av fysiska krafter som är så starka och kommer så snabbt att man inte lyckas hantera dem.( Hollnagel 1998)

Psykiskt olycksfall:

Att överväldigas av psykiska krafter som är så starka och kommer så snabbt att man inte lyckas hantera dem. (Beskow 2005)

slide14

Tabu

När man talar om tabu i dagens samhälle menar man ofta ett ”kulturellt betingat förbud”

Det kan vara funktionellt att tänka på suicid – alla gör det då och då

Det är när det blir den enda tanken på möjlig utväg som det är farligt

r detta sant eller falskt om suicid
Är detta sant eller falskt om suicid?
  • Om någon har bestämt sig, går det inte att hindra
  • Suicidförsök är bara ett rop på hjälp
  • Väck inte den björn som sover
  • Att tala om suicid smittar
  • Den som talar om suicid, gör det inte
  • När någon blir lugn, kan man andas ut
myt det g r aldrig att hindra en person som har best mt sig
Myt: Det går aldrig att hindra en person som har bestämt sig…

… men mellan 85 och 90 procent av dem som gjort allvarliga självmordsförsök avlider inte av självmord senare i livet.

Även de mest allvarliga självmordstankar kommer och går. Många av dem som överlevt sitt självmordsförsök frågar sig efteråt: "Hur kunde jag tänka så?”

Källa: Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

depressivitet som funktion
Depressivitet som funktion
  • Människans nedärvda förmåga att känna hopplöshet, sorg, maktlöshet, stress och reagera på kris
  • Individuell sårbarhet och livshistoria avgörande för depressionens genombrott och utveckling
  • Depressivitet som normaltillstånd övergår ibland till sjukdomsförlopp
ngest fr n funktion till tillst nd
Ångest från funktion till tillstånd
  • Människans nedärvda förmåga att känna oro, rädsla, skräck och panik
  • Kan utlösas av trauma, kris eller en svår livssituation under längre tid
  • Individuell sårbarhet och vår livshistoria påverkar när och om vi får ångest
  • Oron för ångest är ångestskapande i sig
kr nkning
Kränkning
  • Av tyskans ”krank”: sjuk, krokig
  • Juridiskt: angrepp mot en persons frihet, säkerhet eller människovärde
  • Mobbning: obalans i makt - analysera maktstrukturer, stödjande klimat (Fors 2007)
  • Skuldbeläggning, skam, utanförskap, ibland suicid
  • Skam, skuld, ansvar (Larsson 2007)
hot mot sj lvk nslan
Hot mot självkänslan
  • Rädd, ångest - trygga
  • Ledsen, sorg - trösta
  • Kränkt, arg - återupprätta
samtal med en suicidal person
Samtal med en suicidal person
  • Fånga upp din rädsla
  • Våga fråga om självmordstankar
  • Glöm allt annat
  • Närma dig ämnet varsamt
  • Be personen berätta – jämbördigt möte
  • Trygga, trösta och återupprätta
  • Var uppmärksam på tecken, planer
  • Nästa steg
tecken att ta p allvar
Tecken att ta på allvar
  • Direkt språkliga:

Jag orkar inte leva. Går du så tar jag livet av mig!

  • Indirekt språkliga:

Hej då, nu ses vi nog inte mer!

  • Direkt beteende:

Samlar tabletter

  • Indirekt beteende:

Överlämnar minnesgåvor, förändrad sinnesstämning

  • Förlust av sammanhang:

Identitetskris

sj lvet i positiv utveckling
Självet i positiv utveckling
  • Självkänsla
  • Självbild
  • Självtillit
  • Självständighet
  • Självförtroende
  • Självrespekt
  • Självreflektion
  • Självförståelse

Gunnar Böhm, 2013

sj lvet i negativ utveckling
Självet i negativ utveckling
  • Självkänsla
  • Självbild
  • Självtillitsbrist
  • Osjälvständighet / falsk självständiget
  • Negativt självkritisk / självhävdande
  • Självförakt / förakt för andra
  • Självförnedring / utagerande
  • Självskadande
  • Självförnekelse
  • Självmord / suicid Gunnar Böhm, 2013
ton rstidens fr gor
Tonårstidens frågor
  • Frågan om identitet: Vem är jag? Hur skall jag vara? Vem vill och får jag vara?
  • Frågan om tillräcklighet: Är jag okej? Duger jag? Är jag accepterad? Gör jag vad som förväntas?
  • Frågan om delaktighet och gemenskap: Får jag vara med? Har jag en plats? Är jag efterfrågad? Vem vill vara med mig?

Gunnar Böhm, 2013

ton rstidens fr gor1
Tonårstidens frågor
  • Frågan om livsuppgift: Vad skall jag göra med mitt liv? Vad skall jag bli?
  • Till dessa grundfrågor knyts fler existentiella frågor om liv, död och om meningen med livet.

Gunnar Böhm, 2013

tankar i m te med ungdomar
Tankar i möte med ungdomar
  • Tillit: Skapa möten mellan två människor, vårda relationen
  • Tid: Ge tid och utrymme
  • Tålamod: Lyssna, känn in och för processen framåt
  • Tålighet: Stå ut, härbärgera ångest

Gunnar Böhm, 2013

tankar i m te med ungdomar1
Tankar i möte med ungdomar
  • Tillåtande: Av alla känslor, uttryck och tystnad
  • Tilltro: Lyssna på helheten och visa tilltro
  • Tydlighet: Tydliggör känslor, tankar, värderingar, reaktioner, KASAM
  • Trovärdig: Visa dig, ge hopp

Gunnar Böhm, 2013

tv forskare
Två forskare
  • Lägger problemet mellan sig
  • Den suicidala personen bidrar med sin djupa kunskap om sig själv och sin suicidalitet
  • Den andre bidrar med sina erfarenheter, teorier, tekniker
  • Båda är likvärdiga medarbetare; därmed lyfts den suicidala personen in i mänsklig gemenskap
  • Den suicidala personen är den viktigaste aktören inom suicidpreventionen
st d till efterlevande
Stöd till efterlevande
  • SPES – Suicidprevention och efterlevandes stöd. En organisation för personer som mist någon genom suicid
  • Låt personen berätta om sin sorg
  • Många upplever en dubbel sorg om det inte talas om personen som har avlidit
  • Sorg har olika uttryck – normalisera
  • Vanligt med skuldkänslor och självförebråelser
slide33
Sorg
  • Komplicerad sorg: 7-10 procent
  • Plötsliga dödsfall:- Ingen förberedelsetid eller möjlighet att ta farväl- Dramatiska omständigheter – starka intryck, fantasier- Traumareaktioner lång tid efter självmordet

Efterlevande vid suicid möter ofta en svår social situation. Större grad av självförebråelser och mindre socialt stöd jämfört med andra dödsfall. Göran Gyllensvärd, 2012

st d och hj lp
Stöd och hjälp

Jourhavande präst på 112

Nationella hjälplinjen: 020 - 22 00 60

Sjukvårdsrådgivningen: 11 77

Brukar – och närståendeföreningar (NSPHiG)

SPES jourtelefon: 08 - 34 58 73

Kyrkans jourtjänst: 031 - 80 06 50

Stödsajter: Självmordsupplysningen, Livlinan, Tjejzonen, Killfrågor, SHEDO, UMO, Jourhavande medmänniska

Lokal religiösa företrädare, t ex diakon, imam

slide36

Fråga:

Min mamma är bipolär, min bror har adhd och jag har add och några depressionsdiagnoser. Jag har kontakt med Bup och har en läkare som ger mig medicin. I dag berättade min mamma att jag med nästan säkerhet kommer bli bipolär när jag blir runt 20-årsåldern. DET ÄR MIN STÖRSTA RÄDSLA.

Jag vet inte hur jag ska tänka och jag vill inte berätta för någon om den rädslan. Vad tror ni kommer hända med mig? Kommer min man (om jag ens får en) tröttna på mig och göra slut pga det här? Jag vet inte vad jag ska göra. (Jag är 12år)

slide37

Fråga:

Hur ska jag orka när min mamma är svårt sjuk, min bror också, min pappa är död? Jag har blivit mobbad länge och allt sitter kvar.

Jag vill inte gå upp från sängen och leva ett sånt här liv. Det blir inte bättre. Det har varit så här i många år. Jag vill bara ge upp, jag har gjort det men jag klarade mig.

l s mer h r
Läs mer här
  • Suicidprevention i Väst www.suicidprev.com
  • Livlinan www.livlinan.org
  • Nationellt center suicidprevention www.ki.se/suicid
  • Suicidprevention och efterlevandesstöd www.spes.se
  • Selfharm and eating disorder www.shedo.org
  • Suicidforskning, Oslo www.selvmord.no
  • Folkhälsoinstitutet www.fhi.se
ad