1 / 44

Associationer – bolag och föreningar särskilt om aktiebolag

Associationer – bolag och föreningar särskilt om aktiebolag. Bengt Domeij. Associationsrätt. Handlar om sammanslutningars interna förhållanden och förhållande till utomstående. Association är i grunden ett avtal om samverkan för ett visst ändamål. Frivillighet och ofta ekonomisk natur. Bolag.

vita
Download Presentation

Associationer – bolag och föreningar särskilt om aktiebolag

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Associationer – bolag och föreningarsärskilt om aktiebolag Bengt Domeij

  2. Associationsrätt • Handlar om sammanslutningars interna förhållanden och förhållande till utomstående. • Association är i grunden ett avtal om samverkan för ett visst ändamål. Frivillighet och ofta ekonomisk natur.

  3. Bolag • Ägarna sluter sig samman för ett gemensamt ändamål (uttryckt i bolagsordningen som verksamhetens ändamål) • Ägarna tillför resurser till bolaget och upprättar en bolagsordning som styr hur resurserna skall förvaltas. • Blir genom registrering en juridisk person med rättigheter och skyldigheter som är separata från delägarna.

  4. Grundfrågor • Hur skapas en association? • Hur beslutas i associationens angelägenheter och vilket skydd har minoriteter? • Hur kan associationen ingå bindande avtal med tredje man? • Hur är medlemmarnas ansvar för associationens plikter gentemot tredje man? • Hur ska vinst eller förlust fördelas mellan medlemmarna? • Hur kan en association upplösas?

  5. Fråga • Syskonen Anders och Birgitta har fått ärva en fastighet i lika delar. Har de ett bolag?

  6. Svar • Nej, finns inget avtal för samverkan. Deras förhållande styrs av samäganderättslagen, som kräver enighet i förvaltningsfrågor, men att varje delägare kan begära att tingsrätten utser en god man som förvaltar egendomen eller säljer den på offentlig auktion.

  7. Associationer – juridiska personer • Aktiebolag (publika och privata), registreras • Handelsbolag (kommanditbolag), registreras • Enkla bolag • Ekonomiska (registreras) och ideella föreningar (har inte ett bestämt antal medlemmar) • Stiftelser • Grundläggande skillnaden mellan bolag och föreningar är att de förstnämnda har ett bestämt antal medlemmar (är slutna).

  8. Beslutsfattande • Enighet krävs i enkla bolag • För andra associationer finns särskilda regler om beslutsfattande eftersom enighet är opraktiskt • I aktiebolag och ekonomiska samt ideella föreningar har styrelsen beslutanderätt, men i de viktigaste frågorna måste stämman fatta beslut med majoritet. • För handelsbolag kan varje enskild bolagsman fatta beslut inom ramen för handelsbolagets ändamål.

  9. Minoritetsskydd • Genom att beslut kan fattas på stämman med majoritet finns behov av minoritetsskydd. Dit hör likhetsprincipen, som betyder att det associationsrättsligt inte är tillåtet att behandla medlemmar (aktierna) i samma situation på olika sätt.

  10. Handelsbolag • Registreras i handelsregistret som ett handelsbolag (förutsättning), av två eller flera personer. Avsett för små bolag där bolagsmännen litar på varandra och alla verkar aktivt i bolaget. • Är en juridisk person och varje delägare kan ingå avtal för bolaget. • Resultatet delas lika mellan bolagsmännen.

  11. Inget krav på eget kapital men personligt betalningsansvar • Primärt och solidariskt personligt betalningsansvarighet för bolagets förpliktelser för bolagsmän. Gäller för alla fordringar som uppkom medan man var bolagsman. Upphör när man avförts ur registret. • Primärt – Borgenärer kan välja att direkt kräva bolagsmän personligen. • Solidariskt – varje bolagsman kan behöva betala hela fordran. Möjlighet till regress.

  12. Fråga • A och B driver handelsbolag som tillverkar hälsosaft. B har sagt till A att hitta en annan leverantör av socker än den vanliga. A köper ändock ett parti socker av den vanliga sockerleverantören. Sockerleverantören kräver sedan B personligen på betalning för sockret. Måste B betala?

  13. Svar • Ja. Varje bolagsman kan, om inte annat registrerats i handelsregistret, företräda bolaget och ingå bindande avtal. Vidare har bolagsmän ett primärt och solidariskt betalningsansvar vilket betyder att fordringsägare kan begära direkt betalning av bolagsmän för sina hela fordringar.

  14. NJA 1989 s. 519 • Bolagsmannen X hade smugglat in varor till Sverige som handelsbolaget sålde. Staten krävde bolagsmannen Y, eftersom han var den ende som hade tillgångar. Y hävdade att han var offer för X:s brott, men ålades ändock betalningsansvaret för skatteskulden, trots att han inte kände till smugglingen. • De personliga betalningsansvaret är problematiskt, genom att varje bolagsman själv kan ingå avtal.

  15. Handelsbolag • Ny bolagsman kräver allas samtycke. • Vid överlåtelse av ägarandel utan andras samtycke får köparen de ekonomiska rättigheterna inklusive rätt att begära likvidation, men får inte delta i förvaltningen innan samtycke från övriga. • Åtgärder som är främmande för bolagets syfte kräver samtligas samtycke.

  16. Kommanditbolag • Ett handelsbolag där vissa delägare inte har ett personligt betalningsansvar.

  17. Enkla bolag • Är inte juridiska personer, vilket betyder att alla avtal ingås med de fysiska personerna. Enkla bolaget handlar bara om det inbördes förhållandet mellan bolagsmännen. • Enighet fordras för åtgärder i bolaget. Eventuellt vinst ska som huvudregel delas lika mellan bolagsmännen.

  18. Enkla bolag • Bildas direkt genom avtalet om att utöva viss verksamhet tillsammans. • Ingen registrering. • Tredje man får aldrig någon rätt gentemot någon annan än den som de avtalat med.

  19. Fråga • Arne och Berit tippar tillsammans. Arne fyller i och lämnar in kupongen i sitt namn. När det blir en storvinst vägrar han dela med Berit. Kan Berit kräva hälften?

  20. Svar • Ja, avtal om gemensam verksamhet = enkelt bolag. Vinsten (eller förlust) ska delas lika mellan bolagsmännen såvida inget annat avtalats.

  21. Aktiebolagets historia • Under 1800-talets början behövdes personer som kunde finansiera företag utan att samtidigt vara personligt inblandade i driften. Finansiärerna var naturligtvis tveksamma till att lämna över en möjlighet till de driftsansvariga att göra finansiärerna personligen betalningsskyldiga. Lösningen var ägande utan personligt ansvar, dvs. åtskillnad mellan ägande och ledning. För att skydda tredje man, när det saknades betalningsansvar för ägarna, infördes krav på minsta aktiekapital som skulle bevaras.

  22. Dagens debatt om aktiebolaget • Drivas för maximal avkastning till ägarna eller utifrån ett ”stakeholder”-perspektiv, dvs. med hänsyn också till andra intressenter (anställda, underleverantörer, staten)? • Problemet med det senare, och t.ex. statsstöd för företag i kris, är att det skadar konkurrenterna och deras stakeholders.

  23. Aktier • I Sverige finns idag ca 300.000 aktiebolag. Den betydelsefullaste associationen. • En aktie ska vara fri att överlåta till annan. Det är dock en sanning med modifikation. I de flesta privata aktiebolag finns regler om hembudsskyldighet i bolagsordningen, dvs. rätt för aktieägare att lösa en aktie som annan aktieägare har sålt till utomstående. • Aktieägarna kan ingå aktieägaravtal där man kommer överens om hur förköpsfrågor, liksom andra frågor, skall lösas.

  24. Aktiebolag • Aktiekapital: privat 100.000 kr, publikt 500.000 kr. • Endast publika AB får vända sig till allmänheten för kapitalanskaffning. • Aktieägarna är residualfordringsägare till eventuell vinst (alla andra fordringsägare har förtur). Ägarna därmed anledning att verka för vinst, dvs. att det finns ett överskott efter att alla andra (anställda, leverantörer, etc.) har fått sina avtalsbaserade fordringar betalda.

  25. Aktiebolag • Association, men en ägare tillåts inneha alla aktier. • AB kan användas för all laglig verksamhet, även ideell. • Koncern finns när ett modebolag innehar mer än hälften av aktierna i ett dotterbolag. • Bestämmanderätt: högsta organ är bolagsstämman, strategiska frågor beslutas av styrelsen, löpande förvaltning av VD. • Högre bolagsorgan kan delegera eller dra upp ramar för underordnade organ.

  26. Bilda ett aktiebolag • ”Stiftarna” upprättar en handling, ”stiftelseurkunden”, som innehåller bolagets bolagsordning. • Stiftarna, eller en av dem, tecknar sig sedan för samtliga bolagets aktier som finns uppräknade i stiftelseurkunden och betalar dem. • Efter undertecknande inlämnar stiftarna handlingen för registrering hos Bolagsverket.

  27. Utgångspunkter • Styrelsens behörighet gäller från det datum som styrelsen har valts på en bolagsstämma. Om någon utomstående vill kontrollera hur en styrelse ser ut, kontaktas Bolagsverket. • Förbud för aktieägare att låna från bolaget • Aktieutdelningar får göras från ”fritt” men inte bundet eget kapital. Under bundet eget kapital upptas aktiekapital, uppskrivningsfond, reservfond och kapitalandelsfond. Under fritt eget kapital återfinns fria fonder, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret.

  28. Bolagsstämma • Måste hållas minst en gång varje år med aktieägare företrädda. Fastställande av resultat- och balansräkning, disposition av vinst/förlust, och fråga om ansvarsfrihet för styrelse och VD. Senast sex månader efter räkenskapsårets slut. • Bolagsstämman utser styrelsens ledamöter. • Beslut om ändringar i bolagsordningen eller nya aktier kräver extra bolagsstämma. • Varje aktie har normalt en röst, men det tillåts att aktier har mer. Rösträkning sker om någon begär det. • Vanligtvis räcker enkel majoritet, men t.ex. utgivande av nya aktier utan nuvarande ägares företräde kräver 90 % av rösterna.

  29. Styrelsen • Bolagsstämman kan fatta alla beslut rörande företaget, men beslut som inte fattas av stämman fattas av styrelsen. • Styrelsen har det primära ansvaret för bolagets organisation och förvaltning. Upprättar normalt en arbetsordning, med arbetsfördelning. • Ordföranden ansvarar för kallelse till möten med beslutsunderlag. • Beslut kräver att minst hälften av ledamöterna är närvarande och att en majoritet röstar för.

  30. Styrelsen och VD • Måste föras protokoll över styrelsemöten. • Styrelsen utser VD. • VD:s uppgift är att sköta löpande förvaltning enligt riktlinjer från styrelsen. Inom ramen för riktlinjerna får VD:n själv fatta beslut. • Varje aktie ska ge samma rätt. Men preferensaktier har företrädesrätt till utdelning.

  31. Företräde mot tredje man • Styrelsen kan avtala (teckna dess firma) genom beslut på tidigare nämnt sätt. Ej enskilda ledamöter. • Inom löpande förvaltning kan VD företräda bolaget.

  32. Fråga • VD:n har fattat nedanstående beslut, men styrelsen vill inte att bolaget ska vara ansvarigt. Är bolaget ansvarigt? • A) VD:n har köpt in råvaror men till följd av sjunkande priser vill styrelsen inte acceptera köpet. • B) VD:n har sålt en division av bolaget till ett annat företag, vilket styrelsen inte vill ska ske.

  33. Svar • A) VD:n kan ingå avtal inom den löpande förvaltningen, vilket detta torde vara. AB:t är bundet. • B) Att sälja en division är en strategisk fråga som inte omfattas av VD:s lagstadgade behörighet.

  34. Personligt ansvar • 1 kap 3 § ABL: ”I ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser”. • Många styrelseledamöter utgår ifrån att de inte blir ansvariga för bolaget skulder, även om bolaget pga stora förluster till slut måste försättas i konkurs.

  35. Kontrollbalansräkning 1 vid förlust av halva aktiekapitalet • Från det att misstanke uppstår (”när det finns skäl att anta”) att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet så har styrelsen två månader på sig att upprätta kontrollbalansräkning 1 (en vanlig balansräkning). • Misstanke uppstår genom den löpande redovisningen av försäljning, en stor kundförlust, man märker att man har kalkylerat helt fel i ett pågående arbete, etc.

  36. Kontrollbalansräkning 1 vid förlust av halva aktiekapitalet • Revisorn skall granska kontrollbalansräkningen och de värden som används. • Om det egna kapitalet överstiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, kan styrelsen låta bolaget fortsätta sin verksamhet. Visar det sig däremot att bolagets kapital till större delen är förbrukat skall styrelsen genast kalla till bolagsstämma, vilken skall avgöra om bolaget skall försättas i likvidation eller inte.

  37. Kontrollbalansräkning 2 vid förlust av halva aktiekapitalet • Inom åtta månader från den första kontrollbalansräkningen måste styrelsen lägga fram en ny kontrollbalansräkning. Även denna skall granskas av bolagets revisor och benämns kontrollbalansräkning 2. Visar denna balansräkning att full täckning finns för aktiekapitalet (eget kapital ≥ aktiekapitalet) behöver styrelsen inte göra något ytterligare utan bolagets verksamhet kan drivas vidare. Styrelsen har då också undgått personligt ansvar. • Om kontrollbalansräkning 2 däremot skulle visa på kapitalbrist och styrelsen beslutar att fortsätta verksamheten uppkommer ett personligt betalningsansvar för samtliga styrelseledamöter, vilket ansvar finns kvar till dess full täckning finns för aktiekapitalet.

  38. Exempel • Antag att det registrerade aktiekapitalet är fem miljoner, och det egna kapitalet (efter en värdering av varulager, etc) uppgår till 2 miljoner, finns en brist på 500 000 kr. • Upprättar styrelsen en kontrollbalansräkning och framlägger den för bolagsstämman, måste eget kapital inom åtta månder från stämman vara fem miljoner.

  39. Kapitalskyddets syften • 1. Befintliga borgenärer ska skyddas genom att bolaget avvecklas medan det fortfarande finns tillgångar. • 2. Eventuella nya borgenärer får en varning om att bolagets framtid är hotad. • 3. Aktieägarna blir varse situationen (inte bara ledningen inser hotet) och får rådrum för att vidta åtgärder (aktieägartillskott)

  40. Vinstdisposition • Vinst kan tas ut genom värdestegring på aktierna eller genom aktieutdelning. Ofta fördelaktigare än att ägaren tar ut lön, åtminstone lön över brytpunkten för statlig inkomstskatt. Värdestegring och aktieutdelning har båda 30 % kapitalskatt, men dessutom betalar bolaget en skatt på vinsten på c:a 28 %. • Vid lön utgår arbetsgivaravgifter/sociala avgifter och en löneskatt på c:a 30 el. 50 %.

  41. Vinstdisposition • Årsredovisning (resultat- och balansräkning) som granskas av revisor. Fastställs av ordinarie bolagsstämma, inklusive disposition av vinst, efter förslag av styrelsen. Får bara utdela årets vinst och balanserade vinster, samt så mycket att inte framtiden för företaget riskeras. • Varje aktie ska ha lika mycket. • Alternativ är återköp av egna aktier med vinstmedel.

  42. Aktieöverlåtelser • Andelar i handelsbolag eller enkla bolag är inte lämpliga för överlåtelser, däremot är det tanken med aktier. • Den enda tillåtna begränsningen beträffande fri överlåtbarhet är en hembudsskyldighet. • Ägare registreras i aktieboken.

  43. Ekonomiska föreningar • Konstituerande möte och sedan registreras. • Ska främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Medlemmarna förutsätts delta som konsumenter eller producenter (kooperativ). • Majoritetsbeslut med samtliga medlemmar på föreningsstämman. • Inget personligt betalningsansvar för medlemmar. Vinst delas i förhållande till nyttjande.

  44. Ideella föreningar • Konstituerande möte som antar styrelse, stadgar ett namn och ett ändamål. Då uppstår en juridisk person. • En näringsidkande ideell förening ska registreras, t.ex. om man tar inträde till arrangemang. • Medlemmar har inget personligt betalningsansvar.

More Related