1 / 33

Kostnad Per Brukare inom funktionshinder Örebro kommun Utfall 2011

Kostnad Per Brukare inom funktionshinder Örebro kommun Utfall 2011. Andreas Johansson Ensolution AB Email: andreas.johansson@ensolution.se Mbl 0709-90 00 30. Metod. Verksamhetssystem Brukare Beslut Volym Enhet Period. Standardinsatser - Hemtjänst (# h) - Särskilt boende (# dygn)

jetta
Download Presentation

Kostnad Per Brukare inom funktionshinder Örebro kommun Utfall 2011

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Kostnad Per Brukareinom funktionshinderÖrebro kommunUtfall 2011 Andreas Johansson Ensolution AB Email: andreas.johansson@ensolution.se Mbl 0709-90 00 30

  2. Metod • Verksamhetssystem • Brukare • Beslut • Volym • Enhet • Period • Standardinsatser • - Hemtjänst (# h) • - Särskilt boende (# dygn) • Dagverksamhet (# dagar) • - • osv. • - Gruppboende (# dygn) • - Personlig assistent (# h) • - Daglig verksamhet (# dagar) • - • osv. • Ekonomisystem • Ansvar • Verksamhet • Aktivitet • Konto • Utfall Kostnad per brukare Enhetskostnad

  3. Analysmodell Brukarmixanalys(Uppdelat på LSS och ordinärt/särskilt boende) KOSTNAD PER BRUKARE Räkenskapssammandrag Individrapportering Benchmarking Indikatorer Nyckeltal Analys av produktivitet (Insatsjämförelse beläggning) Konsumtionsanalys(Medelkostnad per invånare och åldersgrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp) Resultatanalys(Kostnad per resultat, KPB kombinerat med resultat)

  4. KPB funktionshinderBrukarmix

  5. Brukarmix, funktionshindrade (SoL + LSS) Örebro ökar antalet ytterfall och får fler brukare över 1 miljon kronor Tendens till ökad vårdtyngd

  6. Ytterfall inom LSS extern jämförelse Jämförelse med andel brukare över 1 miljon per år med andra kommuner, utfall 2011 I jämförelsen ingår inte insatser enligt SoL Örebro 2010: 10,5 % Örebro 2009: 11,0 % Ökande andel ytterfall

  7. Mest resurskrävande brukare, LSS

  8. Kategorisering Endast en preliminär kategorisering – flertalet nya brukare sker med insatser (kan höra hemma i 1400/2400 i ökad utsträckning) Enbart personlig assistans SFB, extern regi, eller boendestöd eller daglig verksamhet / kontaktperson Många nya brukare med få insatser, ökad vårdtyngd bland de existerande

  9. Prognos i framtidsplan Volymökningarna av antal brukare följer i huvudsak prognosen i den beslutade framtidsplanen Antalet brukare med icke verkställda beslut + utfall 2011 borde vara i närheten av planen

  10. Prognos / utfall 2011 Skillnader mellan olika kategorier utjämnas med säkerhet med förbättrad kategorisering Endast en preliminär kategorisering – flertalet nya brukare sker med insatser (kan höra hemma i 1400/2400 i ökad utsträckning) Antalet brukare med icke verkställda beslut + utfall 2011 borde vara i närheten av planen

  11. Könsuppdelad statistik- analysmodell Medelkostnad per insats Medelkostnad per kategori Skiljer resurserna vi lägger ner i mellan olika kategorier av behov mellan könen? Skiljer resurserna vi lägger ner i utförandet av insatserna mellan könen? Analys av utförande av insatser och behov mellan kön Kvalitet per insats Medelkostnad per åldersgrupp Skiljer resurserna vi lägger ner i mellan olika åldersgrupper mellan könen? Upplever brukarna någon skillnad mellan könen upplevd i kvalitet?

  12. Könsuppdelad statistik per åldersgrupp Män har en högre medelkostnad än kvinnor i huvudsak oberoende av åldersgrupp I snitt är medelkostnaden 48 000 kr högre för män än kvinnor Störst skillnad i åldersgruppen 51-64 år

  13. Könsuppdelad statistik per kategori Mer komplext samband mellan kategorier och kön och medelkostnad Störst skillnad mellan kön inom kategorier inom psykiskt funktionshinder

  14. Könsuppdelad statistik per insats Högre medelkostnad inom gruppbostad för män medan omvänt samband för servicebostäder Liten skillnad inom personlig assistans (kan påverkas av att de externa redovisas med den 20 första timmarna) Högre medelkostnad för kvinnor inom korttidsvistelse än män Liten skillnad inom daglig verksamhet men detta beror med säkerhet på att data inte finns på enhetsnivå

  15. Jämförelse insatsmix • Insatser till personer med funktionsnedsättning ej med i diagrammet: • Korttidsvård • Hemtjänst • Öppen verksamhet utan bistånd • Bostadsanpassning • Örebro placerar sig ändå bra i förhållande till liknande kommuner • Kommuner med en lägre kostnad per invånare har mer personlig assistans och mindre servicebostäder • Andelen SoL insatser påverkar förvånansvärt lite

  16. KPB funktionshinderProduktivitet

  17. Insatskostnader, LSS Jämförelse 2011-2010 Generellt en ökning av enhetskostnaderna per insats mellan 2010 och 2011 Stor ökning av enhetskostnaden per dygn för placeringar för barn En mindre ökning av enhetskostnaden per dygn inom gruppbostäder (2269 kr/dygn 2009) Stor ökning av dygnskostnaden för externa placeringar av gruppbostäder (5688 kr/dygn 2009) En mindre ökning av enhetskostnaden per dag med beslut inom daglig verksamhet (348 kr/dag 2009) En mindre ökning av enhetskostnaden per timme inom personlig assistans SFB (LASS) (56 kr/timme 2009)

  18. Insatskostnader, LSS forts. Jämförelse 2011-2010 Generellt ökande verksamhet Volymökning inom gruppbostäder, och servicebostäder Volymökning inom daglig verksamhet Mindre volymminskning inom korttidsvistelse och korttidstillsyn Volymökning inom personlig assistans, samtliga insatser

  19. Enhetskostnad Gruppbostäder LSS, 2011 Stor spridning mellan de olika gruppbostäderna Tre stycken bostäder över 4000 kr/dygn Många bostäder över 2300 kr/dygn

  20. Enhetskostnad Gruppbostäder LSS, 2011 Genomsnittlig dygnskostnad 2442 kr/dygn

  21. Spridningsdiagram kostnader gruppbostad Extern jämförelse Örebro 2422 kr/dygn

  22. Personlig assistans, LASS, egen regi • Tabellen visar en jämförelse av nettotimkostnad (efter ersättning för FK) för utfall 2011 • Örebro placerar sig i mellanintervallet • Kommunerna är indelade i tre olika nivåer med lika många kommuner i varje nivå. • Den genomsnittliga kostnaden för personlig assistans är 78 kronor per timme. • Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses: • Storlek på administration • Dubbelbemanning av arbetsmiljöskäl • Rätt till heltid / övertalighet • Planeringsförmåga • Åldersstruktur • Andel i egen regi • Vårdtyngden bland brukare • HSL-insatser i kommunal regi • Jourinsatser • Ersättningsnivåer • Andel PAN-anställda

  23. Daglig verksamhet, LSS, egen regi • Tabellen visar en jämförelse av kostnad per dag med beslut (ej tillfällen) för utfall 2011 • Örebro placerar sig i det lägre intervallet • Kommunerna är indelade i tre olika nivåer med lika många kommuner i varje nivå. • Den genomsnittliga kostnaden för daglig verksamhet är 487 kronor per timme. • Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses: • • Gruppstorlek • • Olika insatser inom daglig verksamhet (ex. utegrupp med specifika handledare) • • Andel i egen regi • • Specialinriktning, t.ex. för personer med autism • • Andel praktikplatser • • Många unga med nya behov/krav • • Extern försäljning (ex. tillgång till legoarbete) • • Samarbete med gruppbostad • • Lokalkostnader • • Habiliteringsersättning

  24. Enhetskostnader, Servicebostäder LSS

  25. Enhetskostnader, Servicebostäder LSS Extern jämförelse

  26. Enhetskostnader, gruppbostädersocialpsykiatri

  27. Boende SoL, psykiskt funktionshinder

  28. Ordinärt boende, boendestöd

  29. Enhetskostnader, Boendestöd Extern jämförelse

  30. KPB funktionshinderSammanfattning

  31. Jämförelsematrisutfall 2011

  32. Exempel på användningsområdenför KPB inom funktionshinder • Spridning av resultaten för KPB till enhets- och områdeschefer för detaljerad information om respektive verksamhets utfall. Vad kan jag förbättra inom mina verksamheter? • Användning av informationen för planering av för bemanning och brukarmix per boenden. Ex. Vilka boenden har behov av vaken natt? Hur ser kategorierna ut av brukarna på dessa boenden? Hur kan vi dela resurser? • Använd informationen för förbättrad resultatstyrning och budgetering. Hur kan vi utifrån långtidsplanen skapa en årsbudget som vi kan hålla utan avvikelser? • Hur kan vi förbättra vår produktivitet för olika insatser? Var ska vi lägga målet? Var finns det potentialer till förbättring? Ex. Fördjupad analys med hjälp av processkartläggning såsom har genomförts inom personlig assistans. Kan vi lära av andra kommuner i jämförelsen? • Uppdatering av verksamhetssystemen med korrekt verksamhetsstatistik efter de fel som har identifierats med hjälp av KPB (förenklar insamlingen av individstatistik nästa år) • Diskussion om gränser för vilka brukare som får insatser från äldreomsorg eller individ- och familjeomsorg. Input till ev. organisationsförändringar för insatser till personer över 65 år

More Related