inneh ll filsystem filsystemkommandon i linux filstrukturen i linux
Download
Skip this Video
Download Presentation
OPERATIVSYSTEM OCH PRAKTISK LINUX Föreläsning 4 – Vecka 46 2010

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 29

OPERATIVSYSTEM OCH PRAKTISK LINUX Föreläsning 4 – Vecka 46 2010 - PowerPoint PPT Presentation


  • 78 Views
  • Uploaded on

INNEHÅLL Filsystem Filsystemkommandon i Linux Filstrukturen i Linux. OPERATIVSYSTEM OCH PRAKTISK LINUX Föreläsning 4 – Vecka 46 2010. Filsystem. Alla operativsystem har behov av att lagra och läsa data En del data lagras tillfälligt i RAM-minnet (t.ex. Instruktionerna för ett

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'OPERATIVSYSTEM OCH PRAKTISK LINUX Föreläsning 4 – Vecka 46 2010' - thuy


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
inneh ll filsystem filsystemkommandon i linux filstrukturen i linux
INNEHÅLL

Filsystem

Filsystemkommandon i Linux

Filstrukturen i Linux

OPERATIVSYSTEM OCH PRAKTISK LINUXFöreläsning 4 – Vecka 46 2010
filsystem
Filsystem

Alla operativsystem har behov av att lagra och läsa data

En del data lagras tillfälligt i RAM-minnet (t.ex. Instruktionerna för ett

program när man startat upp en process av det)

På dagens datorer finns det också behov av att lagra data permanent (dvs

datat finns kvar även vid strömavbrott, ända tills det raderas) på någon typ

av lagringsmedia, bl.a. Hårdskiva, USB-sticka, DVD

Det är operativsystemets uppgift att se till att applikationer kan komma åt

lagringsmedia

filsystemsgr nssnitt
Filsystemsgränssnitt

Moderna operativsystem har ofta tre olika gränssnitt för filsystem:

Den logiska filsystemstrukutren

Det virtuella filsystemet

Den fysiska filsystemstrukturen

Användares process

Logisk filstruktur

Operativsystem

Virtuellt filsystem

Drivrutin Drivrutin Drivrutin

Fysiskt filsystem

Maskinv. Maskinv. Maskinv.

filsystememsgr nssnitt
Filsystememsgränssnitt

Den logiska filstrukturen

Hur filsystemet ser ut ur användarens, programmerarens och/eller ett enskilt programs synvinkel

Det virtuella filsystemet

Det gränssnitt som operativsystemet har bestämt att alla filsystem skall använda när operativsystemet kommunicerar med dem.

Det fysiska filsystemet

Hur filerna faktiskt lagras (fysiskt) på lagringsmediet

virtuella filsystem
Virtuella filsystem

Linux har ett virtuellt filsystemlagar (VFS) som gör det möjligt att helt och

hållet avskilja användarsidan från den fysiska lagringen

Den största anledningen till att man använder ett virtuellt filsystemlager

mellan användaren och hårdvaran är att själva operativsystemet,

applikationer och användare inte skall behöva bry sig om vad det är för

enhet/filsystem som filen de vill åt ligger på

Utan ett virtuellt filsystem hade själva operativsystemet och alla program

som vill använda sej av ett filsystem behövt veta hur man anropar just den

enheten

virtuella filsystem1
Virtuella filsystem

I stället ligger nu all filsystems- och enhetsspecifik information i egna

drivrutiner som operativsystemet och programmen kommunicerar med

Webbserver

Logisk filstruktur

Linux kärna

Virtuellt filsystem

Ext3 Vfat GmailFS

Fysiskt filsystem

Hårddisk Diskett gmail

logisk lagringsstruktur
Logisk lagringsstruktur

Användarna och programmen ser aldrig hur filer lagras utan endast det

som operativsystemet presenterar för dem

Linux använder sig av en hierarkisk filstruktur som innebär i praktiken

kataloger, underkataloger osv.

Till skillnad från många andra operativsystem ser inte Linux på filsystemet

som en samling av fysiska enheter (Som t.ex. Windows)

I stället utgår allting från / (rotkatalogen) och under den placeras alla

lagringsenheter in oberoende om all data finns på en enda hårskiva, flera

hårdskivor, på USB-sticka eller på nätverksenheter

logisk lagringsstruktur1
Logisk lagringsstruktur

Användarna och programmen ser aldrig hur filer lagras utan endast det

som operativsystemet presenterar för dem

Linux använder sig av en hierarkisk filstruktur som innebär i praktiken

kataloger, underkataloger osv.

Till skillnad från många andra operativsystem ser inte Linux på filsystemet

som en samling av fysiska enheter (Som t.ex. Windows)

I stället utgår allting från / (rotkatalogen) och under den placeras alla

lagringsenheter in oberoende om all data finns på en enda hårskiva, flera

hårdskivor, på USB-sticka eller på nätverksenheter

fysisk lagringsstruktur
Fysisk lagringsstruktur

Vad är egentligen en fil för någonting??

Finns egentligen inget svar på den frågan!

En fil kan lagras på massor av olika sätt på ett media

Man brukar skilja på två huvuddedlar:

Det fysiska mediet - hårdiskar, DVD-skivor...

Filsystem – En struktur som bestämmer hur filen lagras på det fysiska mediet

En fil lagras inte på samma sätt på t.ex. en hårdskiva som på en DVD-skiva

fysisk lagringsstruktur1
Fysisk lagringsstruktur

En fil kan också lagras på olika sätt på samma hårdskiva

Orsaken till det är att olika tillämpningar ställer olika krav på filsystem

Filsystemen skiljer sig åt med hänsyn till hur filer och kataloger lagras på

det fysiska mediet för att det skall vara så effektivt som möjligt med

avseende på utrymme, hastighet, pålitlighet, säkerhet etc.

filsystem1
Filsystem

För att lagringmedia, t.ex. en hårdskiva, skall vara användbar måste man

hålla reda på hur data lagras i utrymmet

Det är här filsystemet kommer in i bilden

Ett filsystem består i sin enklaste form av

Superblock – Innehåller info om själva filsystemet

Filallokeringstabell (FAT) – talar om var filerna startar och hur många block de upptar

Dataområde – själva datat

Superblock FAT

filsystem2
Filsystem

Fördelen med denna typ av filsystem är:

Lätt att implementera

Går fort att läsa och skriva information till och från disken eftersom alla block som hör till samma fil lagras efter varandra (är inte utspridda över hela disken)

Nackdelen är att

om man tar bort en fil i mitten kan man inte spara in en ny fil på samma ställe om den är större än den gamla, måste i stället spara i slutet av disken och då lämnar det ett ”hål” i mitten

Efter långvarig användning blir filen långsam eftersom filer är utspridda över hela disken

Kräver regelbunden ”defragmentering” av hårdskivan (sorterar om alla filer så att de igen kommer efter varandra och genast från början

filsystem3
Filsystem

En annan variant av filsystem är att man varje block av en fil pekar på nästa

Block (betyder att alla delar av filen behöver inte lagras i en klump efter

varandra)

Fördelen är att alla block används, blir inget slöseri av diskutrymme och

Defragmentering behövs ej

Nackdelen är att själva pekaren som behövs i varje block, upptar utrymme

på hårddisken

1 2 3 4 5 6 7 8 9 ...

Superblock FAT

2

4

6

-1

8

-1

filsystem i noder
Filsystem: I-noder

Den mest avancerade varianten av filsystem

Ligger som grund för de flesta Unix-filsystemen, inklusive Linux

Exempel på sådana filsystem är bl.a. ext2 och ext3

Iden är samma som systemet presenterat på föregående slide, men med

den stora skillnaden att man inte här använder pekare i varje block utan i

stället har varje fil en I-nod som har information om var ALLA block som

tillhör filen finns.

filsystem fler f rb ttringar
Filsystem: Fler förbättringar

Förutöver dessa finns ännu ytterligare förbättrade varienter såsom:

Journalförande filsystem

Grundtanken är att alla ändringar (t.ex. lagring) på disken loggas före själva filsystemet ”ändras”

Gör att filsystemet inte så lätt blir korrupt vid en systemkrash

Exempel på jornalförandefilsystem är: ext3, ext4 och NTFS

Loggbaserad filsystem

Har konstruerats i huvudsak för att försnabba skrivningar till en disk

Finns i dagens läge dock inget sådant filsystem som slagit igenom

n tverksfilsystem
Nätverksfilsystem

Alla filsystem är inte lokala, som de vi hittils behandlat

Nätverksfilsystem blir alltmer vanliga

Är inget annat än ett klientprogram som låtsas vara ett filsystem för att

sedan skicka alla förfrågningar vidare till ett serverprogram

Serverprogrammet utför sedan de uppgifter som den fick från

klientprogrammet som den utför på ett vanligt lokalt filsystem (på servern)

De vanligaste nätverksfilsystemen inom Linux/Unix-värdlen är:

NFS (Network File System)

Samba

filsystemkommandon i linux fdisk
Filsystemkommandon i Linux: fdisk

Om man t.ex. tar ibruk en ny hårddisk på en Linux-dator måste den först

partitioneras (i en eller flera delar) och så behöver ett filsystem installeras

En hårddisk kan partitioneras med fdisk-kommandot

Linux behöver minst en partition vilken används till rootfilsystemet (sjäva

installationen av Linux)

Vanligen brukar man ytterligare skapa en swap-partition (för ”reservminne”)

och ett antal filsystempartitioner som man använder för att lagra filer på.

(grundtanken är att ha själva systemet och andra filer på skilda partitioner

så att inte data går förlorat ifall man blir tvungen att installera om

operativsystemet)

filsystemkommandon i linux mkfs
Filsystemkommandon i Linux: mkfs

Med mkfs kan man skapa ett filsystem i en partition

Exempel:

mkfs –t ext3 /dev/hda2

(skapar filsystemet ext3 på den andra partitionen på hårddisken hda)

filsystemkommandon i linux mount
Filsystemkommandon i Linux: mount

Används för montering av filsystem

För att kunna använda ett filsystem i Linux från t.ex. en annan partition,

hårddisk eller server (än rootfilsystemet) måste filsystemet först monteras in

i filträdet

Exempel: mount –t ext3 /dev/sda1 /minAndradisk

I exemplet ovan monteras första partitionen på disken sda till filträdet i

katalogen /minAndradisk

filsystemkommandon i linux df
Filsystemkommandon i Linux: df

Kommando som används för att visa monterade filsystem

Exempel: df –h

Kommandot ovan visar alla monterade filsystem i ett ”mänskligt” format,

dvs. Storleken på filsystemen visas i megabyte-format

filsystemkommandon i linux umount
Filsystemkommandon i Linux: umount

Kommando som används för att avmontera ett filsystem

Exempel: umount /dev/hda2

Exemplet ovan avmonterar andra partitionen på disken hda

filsystemkommandon i linux etc fstab
Filsystemkommandon i Linux: /etc/fstab

Är inte ett kommando utan en fil som håller information om fördefinierade

monteringspunkter

Operativsystemet behöver denna fil bl.a. vid uppstart för att kunna känna till

de lagringsmedia som skall användas samt vilka filsystem de har samt vart

de olika filsystmen skall monteras i filstrukturen

filsystemkommandon i linux etc fstab1
Filsystemkommandon i Linux: /etc/fstab

Enhetsnamn – en enhet/partition, dessa är åtkomliga via filer som finns i

katalogen /dev

Monteringspunkt – vart i filtredet filsystemet skall monteras

Filsystem – Namnet på filsystemet som finns på enheten

Argument – Anger med vilka ”alternativ” ett filsystem skall monteras.

Defaults betyder standardinstlläningar, Defaults,ro betyder

standardinställinger men ”read only” (kan ej skriva på enheten)

Dump – används nästan aldrig, bara att sätta en 1:a hit!!!

Ordning – Anger i vilken ordning filsystemen kontrolleras vid uppstart.

Normalt skall rootfilsystemet kontrolleras först (1) och sedan kontrollleras

övriga filsystem parallellt (2). Om ett filsystem har 0 här betyder det att det

inte kontrolleras vid uppstart

filstrukturen i linux vad lagras vart
Filstrukturen i Linux: Vad lagras vart?

/

Rotkatalogen

Hela filsystemet i Linux utgår från denna katalog

Här skall helst inte lagras några filer utan endast kataloger

/bin

Här sparas de nödvändigaste exekverbara programmen för att operera systemet (bl.a. ls, cat, pico, vi)

Bör alltid ligga på sam fysiska partition som rotkatalogen

/boot

Här lagras många a de filer som Linux använder vid uppstart, bl.a. Säkerhetskopior av bootsektorn, kompilerade operativsystemkärnor

Bör vara på en annan partition än rotkatalogen

Vanligen endast 50-100mb stor

filstrukturen i linux vad lagras vart1
Filstrukturen i Linux: Vad lagras vart?

/dev

Förkorting av device

Här finns alla Linux:s enhetsfiler bl.a. Filer som representerar hårddiskar, cd-spelare, möss, serie-/parallellportar osv.

/etc

Filerna här är i huvudsak konfigurationsfiler för olika program/serverprocesser m.m.

De flesta filer är textfiler

Finns också en del skriptfiler, bl.a. olika startskript som är placerade i init.d- och rc.d-katalogerna under /etc

/home

Som standard placeras alla användares hemkataloger här

filstrukturen i linux vad lagras vart2
Filstrukturen i Linux: Vad lagras vart?

/lib

Här finns nästan alla programbibliotek som används av Linux

De som inte är placerade här finns oftast placerade i /usr/lib

Programbliotek är filer som innehåller standardfunktioner som används av många olika applikationer

Programbibliotek som används av Linuxkärnan finns under /lib/modules

/Lost+found

Om man efter en systemkrasch, eller systemavbrott kontrollerar ett filsystem med ett kontrolleringsverktyg placeras alla filfragment som inte kunde rättas till av kontrolleringsverktyget här

/mnt

Som standard, monteras externa lagringsenheter, såsom cd-rom-stationer hit (/mnt/cdrom)

filstrukturen i linux vad lagras vart3
Filstrukturen i Linux: Vad lagras vart?

/opt

Från början var det tänkt att all tilläggsprogramvara sparas hit (t.ex. Ordbehandlar

Nuförtiden är det dock vanligast att tilläggsprogramvara lagras i /usr/local

/proc

Är egentligen inga riktiga filer utan det är information som hämtas direkt från Linuxkärnan

Kan även användas för att ändra på konfigurationer för den körande Linuxkärnan

/root

Rotanvändarens hemkatalog

filstrukturen i linux vad lagras vart4
Filstrukturen i Linux: Vad lagras vart?

/sbin

Här finns de nödvändigaste programmen som behövs för systemadministration

Vanligen har endast root rättighet att exekvera dessa program

Exempel: ifconfig, reboot, mkfs

/tmp

Är till för att innehålla temporära filer

Alla användare har rättigheter i denna katalog

Vanligtvis raderas innehållet av denna katalog automatiskt regelbundet

/usr

Tillgänglig för alla användare och administratörer

Vanliga användare har dock ej skrivrättigheter

Finns en mängd program och andra filer

filstrukturen i linux vad lagras vart5
Filstrukturen i Linux: Vad lagras vart?

/var

Standardkatalog för systemets loggfiler

Bl.a. epost, boot- och kernelloggar sparas här

ad