inf r d den blir livet allvar om palliativ v rd vid livets slut carl magnus edenbrandt l.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Inför döden blir livet allvar – om palliativ vård vid livets slut Carl-Magnus Edenbrandt PowerPoint Presentation
Download Presentation
Inför döden blir livet allvar – om palliativ vård vid livets slut Carl-Magnus Edenbrandt

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 25

Inför döden blir livet allvar – om palliativ vård vid livets slut Carl-Magnus Edenbrandt - PowerPoint PPT Presentation


  • 256 Views
  • Uploaded on

Inför döden blir livet allvar – om palliativ vård vid livets slut Carl-Magnus Edenbrandt. I Sverige avlider 95,000 personer per år. När dör vi? Hur dör vi? Av vad dör vi? Var dör vi? Var vill vi dö? Styr organisationen var vi dör?.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Inför döden blir livet allvar – om palliativ vård vid livets slut Carl-Magnus Edenbrandt' - thisbe


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
i sverige avlider 95 000 personer per r
I Sverige avlider 95,000 personer per år
  • När dör vi?
  • Hur dör vi?
  • Av vad dör vi?
  • Var dör vi?
  • Var vill vi dö?
  • Styr organisationen var vi dör?
slide3

”Döendet innehåller självfallet både en biologisk och en psykologisk sida. Ju närmare döden en människa kommer ju mera enahanda är det biologiska skeendet. Helt olika sjukdomar ger mot slutet en alltmer likartad bild och jämsides med detta avtar det fackliga intresset hos läkaren för den sjuke.”Loma Feigenberg 1971

slide4

Ingenting om död eller palliativ vård i livets slutskede

Kliniska färdigheter av Lindgren & Aspegren (Vägverket)

Ortopedi av Lindgren & Svensson

Urologi av Damber & Peeker

Njurmedicin av Aurell red.

Öron-näs-och halssjukdomar av Matti Anniko red.

Neurologi av Aquilonius & Fagius

Invärtesmedicinsk handbok av Lindgren et al.

Akutmedicin av Matell & Reichards

Internmedicin av Asplund m fl (6 sidor om Alternativmedicin)

Infektionsmedicin av Iwarson & Norrby

Reumatologi av Klareskog & Saxne red

Kirurgiska sjukdomar av Andersson, Jeppsson m fl

Kirurgi av Jeppson m fl

Blodsjukdomar av Gahrton & Lundh

Obstetrik & Gynekologi av Brody

Essential Obstetrics and Gynaecology av Symonds

Klinisk fysiologi av Jonsson & Wollmer

slide5

> 20 sidor om död

Molecular Biology of the Cell

Programmed cell death

Death of cells

Death receptor

sv ra situationer i klinisk praxis margareta andrae 1994
”Svåra situationer i klinisk praxisMargareta Andrae, 1994
  • Svårigheter avseende Läkarens egna reaktioner
    • Att informera om cancerdiagnosen
    • Att informera om att det ej finns bot
    • Att vara objektiv eller ge hopp
    • Att vara måltavla för patientens missnöje
    • Att samtala med patienten i terminal fasen
    • Önskan om intimitet – rädslan för att förlora professionaliteten
  • Svårigheter avseende mötet med patienten
  • Svårigheter avseende sjukdomen
slide7

Vilka svårigheter ser patienten hos Läkaren?

a)       Rädsla att berätta diagnosen, ge patienten en plattform att stå på

b)       Rädsla att själv bli drabbad, vara sårbar

c)       Oförmåga att möta patientens ledsnad, förtvivlan

d)       Rädsla att ”vandra samman” med patienten i lidandet

e)       Tröstar bort istället för att bekräfta lidandet

f)        Oförmåga att ta hand om ”människan” – ser bara sjukdomen

g)       Hårda mot sig själva

h)       Förakt för svaghet

i)        Autonomi och integritet viktigt

j)        Rädsla för att inte klara sig själv

k)       Rädsla för egna rädda skrymslen

Maria Quensel, 2001

en m rk bild av den d endes situation
”En mörk bild av den döendes situation”
  • Sjukvård i livets slutskede SOU 1979:59
  • Prioriteringsutredningen SOU 1995:5
  • Ny Hälso – och sjukvårdslag 1997
  • Döden angår oss alla – värdig vård vid livets slut SOU 2001:6
  • Riksrevisionens rapport 2004
  • Regeringens skrivelse 2005
slide9
”The reluctance to study dying people contrasts with the enthusiasm for investigating fatal diseases” Hinton 1971
  • De döende
    • prioriteras lågt
    • placeras ofta i en passiv roll
    • placeras i periferin
    • möter outbildad personal
    • möter otrygg personal
    • får inte sina behov analyserade o tillgodosedda
    • befinner sig i en kultur som ser lidandet, smärtan och döendet som meningslöst
    • överges…
ars moriendi d endets konst
Ars moriendi – Döendets konst
  • Ars moriendi
    • placerade den döende i centrum
    • underströk betydelsen av döendet och döden i kulturen
    • fokuserade på relationen döende och Gud
    • involverade de närstående i vård o ritualer
    • involverade grannar, släkt, präst mfl
    • ritualiserade smärtan och sorgen i en meningsfull kontext
att terer vra sin egen d d framv xten av hospice r relsen
Att återerövra sin egen död- framväxten av Hospice rörelsen
  • Cicely Saunders
    • Total pain
  • Elisabeth Kübler Ross
    • De fem stadierna för döendet
  • Loma Feigenberg
    • En psykologisk kontakt där patientens behov ställs i fokus – människovärdig död
cancerpatientens sv righeter peter maquire ann faulkner
Cancerpatientens svårigheterPeter Maquire & Ann Faulkner
  • Osäkerhet om framtiden
  • Sökande efter mening
  • Förlust av kontroll
  • Behov av öppenhet
  • Behov av känslomässigt stöd
  • Behov av medicinskt stöd
sex indikatorer f r en god d d ann intern med 2000 132 825
Sex indikatorer för en god dödAnn Intern med 2000;132:825
  • Smärt- och symtomkontroll
  • Klara besked och god kommunikation
  • Förbereda vad som skall ske före/efter döden
  • Avslutning
    • livshistoria, lösa konflikter, säga adjö
  • Bidra till andras välmående
  • Få vara unik
    • ’en hel person’ och inte en ’sjukdom’ eller ett ’fall’
who s definition av palliativ v rd
WHO’s definition av palliativ vård
  • Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj utan att vare sig förlänga patientens liv eller att påskynda dennes död.
  • Palliativ vård innebär att såväl fysiska, psykologiska som existentiella/andliga aspekter av lidandet förenas till en helhet i vården.
slide15

Diagnostik

Oro

Operation

Smärta

Diagnostik

Postop SB

Adj. cyt

Adj. hormonell terapi

Frisk

Hjälpmedel

Kortison

Knöl i bröstet

ADL-hjälp

Illamående, farmaka

SB

Samtal

SB, WHO-trappa

Avlastning

Smärta

Recidivdiagnostik

Cytostatika 1

Oro

Cytostatika 2

Förlamning

Cytostatika 3

Smärta

Frisk

Brytpunktsprocess

Recidiv (diagnos av obotbar sjukdom)

Palliativ vård i livets slutskede

Patienten avliden

slide16

vård av obotbar sjukdom

palliativ vård

i livets slutskede

palliativa insatser

brytpunkt

  • rädda liv
  • förlänga liv
  • livskvalitet

livskvalitet

slide17

”Du är värdefull för att du är du, och du betyder något till sista andetaget. Vi kommer att göra allt vi kan, inte bara för att hjälpa dig att dö i frid, utan också för att du skall kunna leva tills du dör”

”Det är kört för dig nu.” Läkarens svar hade kommit direkt och var ärligt. ”Om hjärtat stannar igen så kommer du antingen att dö eller vakna upp som ett kolli”

nighswonger 1971 director of program of death and dying university of chicago hospitals

“the very real human experiences of walking through the valley of the Shadow withanother, of sharing the last chapter in his personal pilgrimage, and reflecting on the meaning of those experiences as they affect our understanding of ourselves and our roles”

Nighswonger, 1971

Director of Program of Death and Dying,

University of Chicago Hospitals

slide19

Prevalens palliativa behov hos 171 patienter

  • Symtom antal %
  • Smärta 157 92
  • Fatigue/trötthet 74 43
  • Aptitlöshet 62 36
  • Illamående 60 35
  • Depression/nedstämdhet 55 32
  • Koncentrationssvårigheter 49 29
  • Förstoppning 41 24
  • Andnöd 32 19
  • Kräkning 28 16
  • Ångest 19 11
  • Dålig ekonomi 14 8
  • Diarré 12 7
  • Sömnsvårigheter 9 5
  • Bristande kontakt med familjen 8 5
  • Klåda 4 2
  • Hicka 1 1
  • Strömgren et al. (2002) Eur J Cancer 788
death the final stage of growth elisabeth k bler ross
“Death – the final stage of growth” - Elisabeth Kübler-Ross
  • “You know Bal, this last year has been the best year of my life”
    • Balfour Mount
  • “…to see that there can be living with dying. Paradoxically death has been shown to be a place of healing, of growth through loss.”
    • Saunders
kriterier p ett gott d ende avery weisman rinell hermansson
Kriterier på ett gott döendeAvery Weisman/Rinell Hermansson
  • Fick personen en adekvat vård och smärtlindring?
  • Hur självständigt kunde personen leva till slutet?
  • Kunde personen bevara viktiga relationer under slutfasen?
  • Dog personen med en acceptabel självbild?
  • Nådde personen fram till en känsla av syntes och sammanhang med sitt liv?
  • Var personen beredd att dö?
korrelation mellan global quality of life hur har din livskvalitet varit sista veckan och
Korrelation mellan ”Global quality of life”(Hur har din livskvalitet varit sista veckan?)och
  • Meningsfullhet 0.79
  • Förmåga att göra vad du vill 0.71
  • Fysisk styrka 0.58
  • Timmar i liggande 0.58
  • Förmåga att känna glädje 0.57
    • Axelsson & Sjödén (1998) Palliative Medicine 12:29-39
indikationer f r eutanasi universitetssjukhuset i utrecht 1992 99
Indikationer för eutanasiUniversitetssjukhuset i Utrecht 1992-99
  • 93 cancerpatienter dödades
  • Ålder 38 – 86 år
  • 2/3 kvinnor
  • Indikationer:
    • Hopeless suffering 57%
    • Loss of quality of life 10%
    • Unworthy dying 10%
    • Pain 7%
indikationer f r l karassisterat sj lvmord 91 patienter i oregon
Indikationer för läkarassisterat självmord91 patienter i Oregon
  • Förlust av självbestämmande 85%
  • Minskade aktiviteter 77%
  • Förlust av kontroll 63%
  • Börda för familjen 34%
  • Otillräcklig smärtlindring 20%
  • Otillräcklig ekonomi för behandling 2%
hospice filosofin
Hospice - filosofin
  • De döende
    • prioriteras högt
    • innehar en aktiv roll
    • utvecklar relationer människa till människa
    • möter personal som är ”sökare”
    • får sina behov analyserade och tillgodosedda
    • befinner sig i en kultur som ser lidandet, smärtan och döendet som en utmaning
    • överges ej/vandrar samman