1 / 50

Sociologisk metodik, övningar

Öppna universitetet, våren 2013 Mikko Lagerspetz. Sociologisk metodik, övningar. Tidtabell. För att avlägga kursen måste alla övningar lämnas in skriftligt via Moodle2. Anvisningar finns i Moodle senast två veckor före inlämningsdag. Det blir ingen tentamen. I dag: kort genomgång av….

tate
Download Presentation

Sociologisk metodik, övningar

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Öppna universitetet, våren 2013 Mikko Lagerspetz Sociologisk metodik, övningar

  2. Tidtabell • För att avlägga kursen måste alla övningar lämnas in skriftligt via Moodle2. Anvisningar finns i Moodle senast två veckor före inlämningsdag. Det blir ingen tentamen.

  3. I dag: kort genomgång av… • enkät och enkätfrågor • observation • intervjuschema för öppen intervju och intervjuns gång • anteckningar och transkribering • kvalitativ textanalys • forskningsrapport

  4. En enkät berättar om... Frågorna kan vara... öppna ja/nej-frågor val mellan alternativ val mellan värden på en skala jämförelser mellan alternativa påståenden • respondentens social-demografiska data • om yttre förhållanden • respondentens beteende • respondentens åsikter och attityder

  5. Typer av frågor: social-demografiska data • - Hur gammal är du? ......... år (= öppen fråga) • - Vilket år är du född? …….. (= öppen fråga) • - Hur gammal är du? Markera rätt svar: (= fråga med svarskategorier) 16-20 21-25 26-30 31-40 41-50 51-60 61-65 65-80 81 eller äldre

  6. Frågor om åsikter och attityder • Vad anser du om att man visar erotiska filmer i TV? ...................................................... • Tycker du att det är bra eller inte att man visar erotiska filmer i TV? 1) Bra 2) Inte bra 0) Vet ej

  7. Likert-skalan • Har du positiv eller negativ inställning till att man visar erotiska filmer i TV?

  8. Det finns olika åsikter om hurdana TV-program som är lämpliga. Vad anser du om följande påståenden? Det finns olika åsikter om hurdana TV-program som är lämpliga. Vad anser du om följande påståenden?

  9. Nästa fråga gäller din åsikt om huruvida grundrättigheterna är garanterade i vårt land. Svarsalternativet 7 betyder, att grundrättigheterna är garanterade åt alla, 1 att de inte alls är det. Markera de alternativ som motsvarar dina åsikter bäst. Tycker du, att grundrättigheterna är garanterade i vårt land åt varje människa oavsett hans eller hennes... ?

  10. Presentation • Förklara • motivera • skapa tillit • möjliggöra feedback • OBS: olika typer av frågor => olika mätnivåer => olika möjligheter för statistisk behandling

  11. 2. Kort om observation • Används ofta i samband med annan materialinsamling => „etnografi“ • viktigt att anteckna konkret och detaljerat det som man ser och upplever, inte bara intryck eller färdiga slutsatser • kan vara bra om man i förväg gör upp en lista på det (jf. uppdraget) • listan kan också vara mycket utförlig, liknande en enkät

  12. 3. Öppen intervju - kärt barn har många namn • öppen i. (open-ended i.), samtalsintervju, temaintervju (non-directive i.), ostrukturerad/ halvstrukturerad i. (non-structured, semi-structured i.), kvalitativ intervju, djupintervju (in-depth i.)... • utgångspunkten är ett mindre antal allmänna teman, som man försöker gå igenom • man försöker förminska intervjuarens och intervjuschemats inflytande

  13. Intervjuguiden/schemat • Presentation, anvisningar • 1) tematiska frågor • 2) uppföljningsfrågor • 3) direkta frågor • 4) tolkande frågor De tematiska frågorna är det centrala. Andra ställs efter behov, beroende på hur intervjusituationen utvecklas

  14. Ett exempel på ett intervjuschema • De estniskspråkiga invandrarnas deltagande i kultur- och föreningslivet. Schema för gruppintervju (planerad tid 1,5 timme) A. Presentation av undersökningen och frågeformuläret (planerad tid ca 20 minuter) B. Presentation av deltagarna (10 minuter) C. Användningen av kulturservice (25 minuter) D. Som est i Finland (25 minuter) E. Avslutning (10 minuter) Deltagarna tackas.

  15. C. Användningen av kulturservice (25 minuter) C1. ”Vi försöker ta reda på hurdana former av kulturservice de i Finland bosatta esterna använder och hur de borde utvecklas. I den enkät ni besvarade nämndes några, ni kanske kommer att tänka på andra också. Man kan även få del av kultur hemma. Hurdana former av kultur intresserar er och i hurdana deltar ni gärna i Finland?” • De mest populära formerna av kultur. Konkreta exempel på evenemang, institutioner osv. C2. ”Det lyckas inte alltid en att delta, fast man skulle vilja det. Vad kan begränsa ert deltagande? Hur kunde situationen förbättras?” • Man diskuterar hindren. Konkreta exempel – t ex praktiska, språkkunskaper, tid, pengar, avstånd, osv.; finländarnas mottagande i förenings- och fritidsaktiviteter C3. ”Är utbudet av kultur tillräckligt där ni bor? Hurdana brister finns det?” • T ex en viss form av kultur eller fritidsaktivitet är inte tillgänglig, man är inte nöjd med det som erbjuds

  16. D. Som est i Finland (25 minuter) D1. ”Följer ni det estniska kulturlivet – t ex genom tidningar, TV, internet, böcker, när ni besöker landet?” Hurdana saker man följer genom vilka kanaler, hur intensivt Hur ofta man besöker Estland och vad man gör där D2. ”Träffar ni andra ester i Finland, i vilket sammanhang?” Sammanhang där estniskheten upprätthålls (arbete, grannar, hobbyer, skolan, församlingen, estniska kulturcentret, föreningar, internetgrupper D3. ”Deltar ni i det estniska kulturlivet i Finland? Varför (inte)? Är ni nöjda med esternas föreningsverksamhet, behövs den?” Föreningarnas verksamhet och vad man anser om den. Förväntningar och beredskap att medverka.   D4. ”Är det svårt att vara est i Finland? Vad är lätt, vad är svårt? Ska man vara est eller kan man lika bra vara finländare? Kan man vara bådadera samtidigt?” Språksvårigheter, fördomar, arbetsskydd, myndigheterna, kontaktnätverk osv. Assimilering Identitetsfrågor

  17. Robert K. Merton & Patricia L. Kendall (1945/46):„The Focused Interview“ Råd för genomförandet av en intervju: • 1) Minimera intervjuarens inflytande • 2) Konkretisera • 3) Svaren ska vara tillräckligt omfattande • 4) Autenticitet

  18. 1) Minimera intervjuarens inflytande • helst ostrukturerade frågor Ostrukturerad: Vad tyckte ni mest om i filmen? Halvstrukturerad: A) Gav broschyren er någon sådan ny information, som ni inte visste från förut? B) Hur kändes det, när Joe blev frigiven från militärtjänst pga psykoneurologiska problem? Strukturerad: Gav filmen intryck av, att tyskarna var bättre, lika bra eller sämre utrustade med vapen än amerikanarna?

  19. Inte låta respondenten byta om rollerna: R: Trodde tyskarna, att flickan börjar samarbeta med dem? I: Ni menar, att det var oklart om hon kommer att göra det eller inte? R: Jovisst. Det gick ju till på ett sådant sätt, att /.../ .

  20. 2) Konkretisera • få respondenten att tala konkret, att anknyta till sina egna erfarenheter och exempel, så att diskussionen inte förblir på ett allmänt plan • vid behov ställa uppföljningsfrågor: I: Kan ni säga exakt vilken scen det var i filmen som ni upplevde på ett sådant sätt?

  21. 3) Svaren ska vara tillräckligt omfattande • Kan betyda, att intervjuaren ändå behöver styra R: När det här kriget är över, börjar det säkert snart ett nytt. Sedan Kain dödade Abel har det ständigt krigats någonstans. Så länge som finns människor, finns krig. I: På tal om Kain, kunde vi inte också kalla honom en förbrytare? Minns ni vad man sade om förbrytare i filmen?

  22. 4) Autenticitet • Syftet är att intervjun ”fördjupas“ • a) man frågar om känslor: ”Hur kändes det, när...?“ • b) man upprepar respondentens öppet eller implicit känslomässiga uttryck. Atmosfären blir förtrolig: intervjuaren ”förstår“. • c) man tar upp situationer, som respondenten personligen känner till och som har ett samband med intervjutemat => det blir lättare att formulera ens känslor

  23. Om du vill veta vad som pågår i människors huvuden ska du inte bli sociolog utan hjärnkirurg! (Harvey L. Sacks) • öppna intervjuer kan ha helt andra syften än autenticiteten • Intervjusituationen blir aldrig som vilken annan kommunikation som helst • är det i princip möjligt att skilja mellan „autentisk“ och „iscensatt“ kommunikation?

  24. Inspelningar, anteckningar, transkribering • vanligtvis spelar man in intervjun, men inte alltid • beroende på vad man fäster vikt vid i analysen kan man av intervjun göra... a) bara fältanteckningar (anteckningsblock + penna); b) en inspelning, som man transkriberar delvis ordagrant, delvis som koncept; c) en inspelning som man transkriberar ordagrannt i sin helhet; d) en inspelning som man transkriberar i sin helhet med specialtecken för kommunikationens icke-verbala egenskaper (se t ex http://web.abo.fi/fak/hf/sve/fusk/transkription.html )

  25. Ett urval specialtecken för transkribering av intervjuer (.) – kort, men märkbar paus (2) – längre paus, vars längd man anger i sekunder = – det finns ingen märkbar paus mellan olika personers repliker   A: Det är jag inte [säker på. B: [Vad menar du egentligen? – en ny replik börjar innan den föregående repliken avslutats ◦ord◦ – ord som uttalas sakta (ord) – transkriberarens antaganden om ord som hörs dåligt ((skakar sitt huvud)) – transkriberarens beskrivningar av icke-verbal aktivitet [jämför med tidigare citat!] – kommentarer, som tilläggs under analysens gång >ord< – ord, som talas snabbt <ord> – ord, som talas långsamt ord – ord, som betonas ORD – ord, som talas med hög röst .hhh – hörbar inandning; hhh utan punkt betyder utandning o:rd – vokalen före kolonet är lång

  26. Typen av transkription beror på analysens syfte

  27. Gruppintervju/samtal/diskussion • Olika syften: 1) information från flera respondenter på en gång 2) korrigera och detaljera faktauppgifter 3) undersöka en existerande grupps språk, normer osv 4) brainstorma • Moderator + helst ca 4-6 respondenter

  28. 4. Vad menas med kvalitativ analys? • ”Kvalitativ” är en egenskap hos analysen, inte hos materialet, datainsamlingen eller vetenskapssynen! • Man är ute efter sådana data, som inte lämpar sig för numerisk framställning • Vid både kvantitativ och kvalitativ undersökning struktureras, ordnas och förenklas materialet, men i olika skeden av forskningsprocessen

  29. Typer av frågeställningar • 1) att systematisera (t ex argumentationsanalys) • 2) att kritiskt granska (t ex diskursanalys) • 3) genetisk analys • 4) som (historisk) källa • 5) lingvistisk textanalys • Jf. Pertti Alasuutari: fakta- och textperspektivet • Vad än frågeställningen är, det man säger bör vara falsifierbart och fritt från motsägelser.

  30. Två sätt att gå tillväga 1) empiribaserad teoribildning Man försöker med utgångspunkt i själva texten skapa en struktur som är oberoende av tidigare hypoteser • I båda fallen börjar man med en grundlig genomläsning av materialet. Samtidigt kan man sammanfatta det i form av meningar och nyckelord • Kan också löna sig att skriva ned hur man i början förstår – man ser bättre det nya i analysen 2) teoristyrd kodning Man använder färdiga, ur teorin härledda analyskategorier genom vilka man ger ”struktur“ åt texten

  31. 1) Empiribaserad teoribildning • Barney G Glaser & Anselm L Strauss (1967): The Discovery of Grounded Theory. Senare: Strauss & Juliet Corbin 1998 • Man vill närma sig materialet utan i förhand bestämda uppfattningar • Genom formaliserad analysteknik kan man minska möjligheten av att man missar sådana aspekter av materialet som inte stämmer överens med ens förväntningar. • Analysen skrider framåt steg för steg • Ganska likadan idé: Harvey Sacks 1967: Membership Categorization Device (MCD)

  32. Steg för steg • 1) in vivo-koder, dvs kategorier, definitioner, skildringar, teman som finns i texten • 2) axial kodning, där sinsemellan besläktade in vivo-kodertillsammans grupperas under en annan, mer abstrakt och generell kod • 3) en övertäckande teori konstrueras genom att integrera de mest centrala kategorierna i ett schema. • Hjerm & Lindgren (2010): ss. 97-136: kodning-tematisering-summering

  33. In vivo-koder?

  34. Ett kodningsförsök Kategorier som förekommer i texten (in vivo-koder): • STÄLLEN: Sverige – det här landet • MÄNNISKOR: estlandssvenskarna i Sverige – de gamla estlandssvenskarna (införstått: i Estland) – många andra i föreningen – det riktiga gänget – förfädren • OBJEKT: jorden som hedersskuld inför förfädren – jorden som sådan • VERKSAMHET: föreningsverksamheten som återuppfödelse – som ett sätt att vara i kontakt med Sverige – ta ansvar • BETYDELSE: det materiella – den gamla kulturtraditionen • TID: Sovjettiden – den tid man berättar om – nu Axiala koder: • Länder med olika förutsättningar • Personer med olika erfarenheter och motiv • Olika sätt att förhålla sig till arvet • En utvecklingsprocess • VAD HANDLAR TEXTEN OM? I återuppväckandet av den estlandssvenska identiteten ingick ett val mellan materiella och icke-materiella värden

  35. 2) Teoristyrd kodning • Man börjar med att formulera problemställningen • Den övergripande problemformuleringen konkretiseras sedan till ett antal preciserade frågor som skall ställas till materialet • Förf:na varnar för för mycket öppenhet vad gäller problemformuleringen • Analytiska redskap: variabler; berättelse

  36. Variabeltänkande • Man vill beskriva de olika textdelarna som jämförbara med varandra, i formen variabel + värde

  37. A.J.Greimas’ aktantmodell Avsändare Objekt Mottagare Hjälpare Subjekt Opponent

  38. Citatet som berättelse

  39. Alasuutari: dubbla berättelser • Man gör två tabeller, varav den ena representerar det som skribenten/ respondenten förespråkar, den andra den aktivitet som kritiseras

  40. Citatet som dubbel berättelse

  41. Systematik  materialnärhet • Datorprogrammen för kvalitativ analys (N-VIVO, NUD*IST, Atlas-Ti osv) följer Grounded Theorys principer (även färgpennor duger bra) • Man tar numera systematiken mera på allvar än tidigare • Empiribaserad teoribildning har som fördel, att man förblir öppen och undviker tolkningar som inte får stöd av det empiriska materialet • Nackdelar: 1) man stannar ofta på en deskriptiv nivå; 2) man märker inte det som INTE finns i materialet

  42. Två beskrivningar av samma process • 1) De variabler man använder för att koda materialet är sällan helt färdiga på förhand. De utvecklas, nya frågeställningar tillkommer • 2) Man är aldrig helt fri från förväntningar: uppfattning om vad som hör till saken; den sociologiska utbildningen; en generell problemställning • Snarare: två sätt att beskriva samma typ av process, visserligen med betoning på olika saker • I båda fallen: de slutsatser man drar måste basera sig på materialet; falsifierbarheten: det empiriska materialet måste ges möjlighet att inte motsvara våra förväntningar

  43. Som sammanfattning om kvalitativ textanalys • I jämförelse med kvantitativ innehållsanalys söker man större helheter. Man är också öppnare för olika tolkningsmöjligheter • OBS1: det betyder inte, att man utgår från ospecificerade intryck eller enbart intuition; man måste vara beredd att för varje påstående man kommer med exakt visa, vad man baserar det på i materialet • OBS2: det betyder inte heller, att man „smugglar in“ i textanalysen andra saker som man vet genom t ex observation. De hinner man diskutera i rapportens andra delar, när man drar slutsatser från hela undersökningen!

  44. 6. Forskningsrapporten • En sak som metodstudierna ger är att man är bättre i stånd att förstå och kritiskt läsa vetenskapliga artiklar osv. • En rapport har för syfte att kommunicera – visa vad man gjort och kommit fram till och varför; att övertyga – om att man bidrar till kännedom om samhället; att delta i vetenskaplig diskussion

  45. Refereegranskning (Peer Review) Bokförlaget Kikimora Tidskriften European Societies När Ni skriver recensionen, var vänlig och beakta följande:  1) Har artikeln någonting att tillägga (contribute) till den teoretiska förståelsen av sitt forskningsområde? 2) Har artikeln någonting att tillägga till den empiriska förståelsen av sitt forskningsområde? 3) Hänvisar artikeln till relevant litteratur? 4) Har artikeln bra struktur och argumentation? 5) Borde artikeln förkortas? Uttala er om manuskriptets... 1) relevans för läsarna från samma forskningsområde 2) innovativitet 3) teoretisk signifikans 4) presentation och kvalitet av det empiriska materialet 5) stil och läsbarhet 6) struktur (organization) och framställningssätt 7) litteraturreferenserna 8) allmänna kvalitet 9) sammanfattning

  46. Typisk struktur 1. Rubrik 2. Författarinformation 3. Sammanfattning (Abstract) 4. Nyckelord 5. Inledning 6. Metod och material 7. Resultat 8. Slutsatser 9.Tackorden (Acknowledgements) 10. Källhänvisningar (References) 11. Bilagor (Appendix = blindtarm ;))

  47. Konkret och tydligt Talcott Parsons: Sociologin förknippas med denteoretiska sida av sociala system, som intresserar sig för fenomen av värde-orienterade sociala modeller i ett socialt system, om förutsättningarna för konformism, om avvikelserna från vissa serier av former samt om motivations-processer, i det mån som de är förknippade med det föregående C. Wright Mills: Sociologerna skulle vilja ta reda på, vad det är som människorna vill och vad det är de sätter värde på. Vi vill också förklara, varför det finns olika värden och hur de förändras. Om vi hittar en mer eller mindre enhetlig serie av värden, vill vi veta, varför de omfattas av några och ignoreras av andra.

  48. UPPDRAG: enkät Ett kommunbibliotek vill veta mera om sina besökare: vem är de, hur ofta besöker de biblioteket och varför? Är de nöjda med sitt bibliotek och vad har de för förväntningar?   Biblioteket ska undersöka dem med hjälp av en enkät som delas ut åt varje besökare. Du har fått i uppdrag att författa enkäten. Inlämningsdag: 17.3

  49. Tackar för upp-märk-sam-heten!

More Related