1 / 33

GULLSPÅNGSÄLVEN 2010

GULLSPÅNGSÄLVEN 2010. Lesjöns utlopp (station 2541). Undersökningarna 2010. Ordinarie vattenkemi 17 stationer i vattendrag 10 stationer i sjöar Bottenfauna 5 lokaler i vattendrag. Innehåll. Avrinningsområdet. Organiskt material. Väderförhållanden. Syretillstånd. Vattenföring, ämnes-

talli
Download Presentation

GULLSPÅNGSÄLVEN 2010

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. GULLSPÅNGSÄLVEN 2010 Lesjöns utlopp (station 2541)

  2. Undersökningarna 2010 Ordinarie vattenkemi 17 stationer i vattendrag 10 stationer i sjöar Bottenfauna 5 lokaler i vattendrag

  3. Innehåll • Avrinningsområdet • Organiskt material • Väderförhållanden • Syretillstånd • Vattenföring, ämnes- transport och arealförlust • Metaller • Näringstillstånd • Surhetstillstånd • Bottenfauna

  4. Avrinningsområde och punktkällor • Timsälven • Svartälven • Letälven-Gullspångsälven

  5. Markanvändning i avrinningsområdet

  6. Väderåret 2010 • Årsmedeltemperatur 4,0 °C jämfört med 5,4 °C (normalvärdet 1961-90)

  7. Väderåret 2010 • Årsnederbörd 611 mm jämfört med 685 mm (normalvärdet 1961-90)

  8. Vattenföring 2010

  9. Vattenföring 2010

  10. Vattenföring 2010

  11. Vattenföring 2010

  12. ÄmnestransporterTimsälven och Svartälven 1989-2010

  13. ÄmnestransporterTimsälven och Svartälven 1989-2010

  14. Arealspecifik kväveförlust 2010 • Låg förlust motsvarar normalläckage från icke kvävemättad skogsmark • Måttligt hög förlust motsvarar normalläckage från påverkad skogsmark och ogödslad vall • Hög förlust motsvarar läckage från åker i slättbygd

  15. Arealspecifik fosforförlust 2010 • Mycket låg förlust motsvarar läckage från opåverkad skogsmark • Låg förlust motsvarar läckage från vanlig skogsmark • Måttligt hög förlust motsvarar läckage från hyggen och vallodling • Mycket hög förlust motsvarar läckage från erosionsbenägen åkermark

  16. Vattenprovtagning med Ruttnerhämtare

  17. Surhetstillstånd 2008-10 • Huvudsakligen god eller svag buffertkapacitet • Mycket svag buffertkapacitet i Svartälven vid Sågen (2625) • Surstötar förekom i Svartälven vid Sågen (april-maj, okt-nov) och Lesjöns utlopp (apr) • Vid 2010 års bottenfaunaunder-sökning var surhetsstatusen nära neutral vid samtliga fem lokaler i rinnande vatten

  18. Surhetstillstånd 1974-2010 Gullspångsälven (1005) • Ökande buffertförmåga p.g.a. kalkningsinsatser

  19. Organiskt material2008-2010 • Huvudsakligen måttligt höga halter av organiskt material • Hög halt i Daglösens norra del (3415) och Svartälven vid Sågen (2625) • Mycket hög halt i Hovaån vid Nötebron (1101)

  20. Organiskt material 1989-2010Timsälven (3001) • Halterna av organiskt material har ökat något mer än flödet.

  21. Syretillstånd 2008-2010 • Syrefattigt tillstånd i Öjevettern • Svagt syretillstånd i Bredreven,Lersjön, Daglösens norra deloch Östersjön

  22. Syretillstånd 2010Öjevettern

  23. Metaller

  24. Metaller 2010 • Mest mycket låga eller låga halter • Måttligt höga medelhalter av bly i Lesjöälven nedströms Lesjöfors • Liten avvikelse från jämförvärdet för bly (4 ggr), molybden (3 ggr), och zink (2 ggr), i övrigt ingen avvikelse (Lesjöälven) • Bottenfaunan i Lesjöälven har bedömts vara påverkad av föro- rening, troligen bly från Lesjöfors industriområde

  25. Metaller 2009 • Mest mycket låga eller låga halter • Tillfälligt måttligt höga halter av bly och zink i Letälven vid Möckelns utlopp, mycket hög zinkhalt i dec • Liten avvikelse från jämförvärdet för molybden (2 ggr), i övrigt ingen (Letälven) • Måttligt höga medelhalter av bly och koppar i Kilstabäcken, hög blyhalt i augusti • Periodvis måttligt höga halter av bly även i Hovaån

  26. Näringsstatus (fosfor)2008-2010 • Generellt hög eller god näringsstatus • Måttlig näringsstatus i Lonnen samt Timsälven vid utloppet i Möckeln • Dålig näringsstatus i Hovaån p.g.a. påverkan från främst jordbruk

  27. Näringstillstånd (fosfor) 1974-2010Gullspångsälven (1005) • Flera orsaker till minskande fosforhalter: reningsverk, nedläggning av jordbruk, avfolkning av glesbygd, bättre standard på enskilda avlopp och fosforfattiga tvättmedel

  28. Näringstillstånd(kväve) 2008-2010 • Generellt måttligt höga kvävehalter • Mycket hög halt i Hovaån • Hög halt av ammoniumkväve och samtidigt förhöjda värden för alk. och kond. påvisade genomslag från Filipstads reningsverk i norra Daglösen i mars

  29. Näringstillstånd (kväve) 1974-2009Gullspångsälven (1005) • Minskande kvävehalter främst p.g.a. utsläppsbegränsningar vid Björkborns industriområde

  30. Alger 2010 (klorofyll) • Klorofyllhalten (augusti) bedömdes som hög i Ullvettern • Klorofyllhalten var måttligt hög i centrala Daglösen och Öjevettern • Övriga sjöar hade låg klorofyllhalt • I Lersjön, centrala Daglösen, Öjevettern, Ullvettern och Bredreven uppnåddes inte god status avseende klorofyll

  31. Nattsländelarv av släktet Lype (foto: Medins Biologi AB)

  32. Bottenfauna 2010 • Näringsstatusen expertbedömdes som hög på lokalen i Gullspångsälven vid Åråsforsarna. • Näringsstatusen expertbedömdes som god på lokalerna i Lesjöälven nedströms Lesjöfors samt Svartälven nedströms Hällefors. • I Lesjöälven nedströms Lesjöfors bidrog sannolikt förhöjda blyhalter till den låga individtätheten av bottenfaunaorganismer. • I Svartälven nedströms Hällefors påvisade mundelsskador på fjädermyggs- larver förekomst av miljögifter i sedimentet. • Näringsstatusen expertbedömdes som otillfredsställande på lokalen i Storforsälven nedströms Storfors. Mundelsskador på fjädermyggs- larver har förekommit tidigare år. • Näringsstatusen expertbedömdes som måttlig på lokalen i Hovaån. Förändringar som färre bäcksländor och fler märlkräftor indikerar ökad eutrofieringspåverkan.

More Related