1 / 26

PPP (Public Private Partnership) –framtidens byggande?

PPP (Public Private Partnership) –framtidens byggande?. Kommunaltekniska föreningens årskongress 6-9 sept 2006 Linda Andersson, fastighetsekonom/civilingenjör, Sveriges Kommuner och Landsting samt doktorand KTH, linda.andersson@skl.se eller linda.andersson@infra.kth.se. Disposition.

stella
Download Presentation

PPP (Public Private Partnership) –framtidens byggande?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. PPP (Public Private Partnership) –framtidens byggande? Kommunaltekniska föreningens årskongress 6-9 sept 2006 Linda Andersson, fastighetsekonom/civilingenjör, Sveriges Kommuner och Landsting samt doktorand KTH, linda.andersson@skl.se eller linda.andersson@infra.kth.se

  2. Disposition • Presentation/Bakgrund • En ingång till rätt kontext… • Vad är PPP? • PPP-modeller- upplägg i forskningen • Frågor och diskussion

  3. Varför fastighetsfrågor och FM i offentlig sektor? • Kommunerna och landstingen är motorer i produktionen av välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg! Allt stöd måste fungera…

  4. Bakgrund • Offentliga konsumtionen av primära tjänster (skola, sjukvård etc) uppgår till 700 miljarder Skr • Offentliga fastighetssektorn är stora fastighetsägare med 90 miljoner kvm som kostar ca 90 miljarder Skr per att förvalta och äga. Stora effekter… • Hur optimera lokalinnehavet, dvs att tillhandahålla rätt mängd lokaler, till rätt kvalitet för rätt peng? Hur få mer kärnverksamhet för samma eller mindre summa? • Hur kan stödtjänster som logistik, en god innemiljö och trevliga lokaler stötta kärnverksamheten och ändå vara drivande i ovanstående punkt? • Samarbete med privata aktörer för att stimulera utvecklingen

  5. Svenska fastighetssektorn i siffror

  6. Beslutsnivå Ansvar Fastighetsorganisation Staten Försvar Fortifikationsverket Rättsväsende Stenvalvet AB, Specialfastigheter AB Nationella kulturarvet Statens fastighetsverk Utbildning Akademiska hus AB Nationell infrastruktur Luftfartsverket, Posten AB Etc Etc Sjukvård 21 landsting och regioner med Landstingen/regioner Kollektivtrafik fastighetsorganisationer Kommuner Utbildning 290 kommunala fastighetskontor Barnomsorg och bolag Äldreomsorg Kultur och fritid Sveriges offentliga sektor - staten, kommunerna och landstingen

  7. Vad är PPP? • Samverkan i byggande och finansiering av byggnadsfunktioner • Hela kedjan initiering, planering, design, byggande, finansiering, löpande drift av anläggning och/eller verksamhet • Övergripande problem: Hur kan den demokratiska skattefinansierade verksamheten verka så nära med kommersiella aktörer med uttalat vinstintresse? • I Sverige: ”Tredje sektorn” drivande, erfarenheter av lösningar inom infrastruktur, kultur och fritidsanläggningar • Internationellt: Engelspråkiga delen av världen ligger före, Thatcher startade utvecklingen

  8. Forts. • Den som är kompetent att bära riskerna gör det på bästa sätt samtidigt som incitament skapas för att förbättra (sett till kvalitet och kostnader) processerna så att alla tjänar på det. • Grundtanken är att privata aktören står för den finansiella risken (utifrån lönsamhetsperspektivet) samt de operativa riskerna avs drift, underhåll och byggande. Offentliga aktören står för planeringsrisk dvs ramverk och att alla tillstånd ges inom rimliga tidshorisonter • Teoretiska grunden ligger i principal/agent och kontraktsteori

  9. Varför? • Högre effektivitet och kvalitet i offentliga tjänsterna- spara skattemedel för en ändamålsenlig produkt • Låg livscykelkostnad • Effektiv och säker projektleverans både sett till tid och pengar. Privat finansiering ger incitament till högre kvalitet. • Låga och kända DoU-kostnader • Optimal risk- och ansvarsfördelning • Komplement som utvecklar byggbranschen

  10. Erfarenheter • Mervärde offentliga parten (från Storbritannien): • Långtidskontrakt öppnar för alternativa angreppssätt och optimering av livscykelkostnaden • Största delen av kostnadsbesparingen kommer av risköverföringen till privat part (i genomsnitt 17 %) • MEN tydligt formulerade fktn-krav samt incitamentslösningar ger också totalt lägre kostnader • Tidigt engagemang av privata aktörer i planeringsprocessen ökar kreativiteten

  11. Exempel från Nacka-Dieselverkstaden • Atlas Copco sålde anläggningar till Ljungberggruppen • I partnerskap med Nacka kommun skapades kulturcentrat Dieselverkstaden. • Ljungberggruppen byggde om och restaurerade byggnaden. Värde på byggnaden: 80 miljoner kr • Kommunen satsade 21 milj kr. • Hyr lokaler av Ljungberggruppen. (långsiktigt hyresavtal på 4000 kvm: Ca 7 Mkr/År

  12. Forts. Nacka • Varför? • För små lokaler • Utökat uppdrag • Förändrade arbetsformer • Utökat barnantal • Kulturpolitik • Lokalkostnadsutveckling

  13. Resultat • Dubbelt så stora kulturlokaler • Klarar de politiska målen • Plattform för utveckling av Sicklaområdet och arena för samverkan • Vunnit många priser bl a Stockholmspriset

  14. Exempel Arenan i Sundsvall • Varför? • Klara av steget in i Allsvenskan • Fem nya arbetstillfällen i direkt anslutning • Tio nya arbetstillfällen inom hotell- och konferensnäringen • PR åt regionen! • Problem: Sundsvalls kommun hade ej de 54 miljoner som krävdes.

  15. Forts Sundsvall • Partnerskap med privata fastighetsbolaget Norrporten • EU-medel • Ekonomi • Sundsvall: 18 milj • Norrporten: 18 milj • EU-medel: 18 milj • Drivkraft privata aktören: Kontor och möjlighet att hyra in sig i delar av kommunens lokaler då ej evenemang. • Samordningsvinster

  16. Men…

  17. Strategiska frågeställningar • Hur ska man genomföra PPP- och BOT-lösningar så att man som beställare får mesta möjliga mervärde? • Hur skrivs kontrakten? • Hur fördelas riskerna? • Hur hanteras beställarkompetensen? • Finns en marknad av entreprenörer? Hur många finns egentligen? • Hur ser lagen ut? (LOU) Vad tillåter denna egentligen? Är vår nationella lagstiftning ett problem och vad säger EU-direktivet? • Vad innebär EU´s grönbok om PPP?

  18. Public partner PPP-contract Shareholders capital Mortgage Owner PPP project company Economic operator Contract Partnering/tot.entrep Contract (operations) Contractor (building) Contractor (operations) PPP- i vilken kontext? Ownership (step 1) Conduct contract (step 2) Ownership (step 1)

  19. Legal definition • Institutionella PPP • - Bolag • Avtalsmässiga PPP • Koncessioner • PFI (Private Finance Initiative)

  20. Forts. • Avtalsmässiga PPP- en privat aktör erbjuder medborgarna en tjänst under den offentliga aktörens kontroll. Ersättning uttas av medborgarna och/eller offentliga • Institutionella PPP- gemensamt förfogande.

  21. Olika typer av PPP • Detaljbeskrivningar av de fem typerna och utvärdering utifrån • -effektivitet • -kostnader, • -risker, • -demokrati, • -flexibilitet

  22. Public body Contract totalentreprenad Contract (operations) Contractor (building) Klassiska modellen ref mod Contractor (operations)

  23. Institutionellt PPP Public partner Shareholders capital Shareholders capital Owner Economic operator Institutional entity Mortgage l Contract Partnering or totalentreprenad Contract (operations) Contractor (building) Contractor (operations)

  24. Private Finance Initiative Public partner Shareholders capital PPP-contract Owner Economic operator Institutional entity Mortgage l Contract Partnering or totalentreprenad Contract (operations) Contractor (building) Contractor (operations)

  25. Hur går vi vidare? • Totalt 3 delar i licavhandlingen • Definitionsartikel • Empiriskt studie med enkätundersökning under hösten • En fallstudie med internationell jämförelse • Analyser och framtagande av ”smarta” kontraktslösningar baserade på utvärderingar av befintliga lösningar.

  26. Kontakta mig gärna! • Växel 08-452 71 00 • Linda Andersson, Avd för tillväxt för samhällsbyggnad tfn 08-452 79 52, mobil 070-342 49 85, linda.andersson@skl.se • Sök skrifter eller se vad som är på gång på www.skl.se eller www.offentligafastigheter.se • Beställ våra böcker eller skrifter på tfn 020-31 32 30 eller fax 020-31 32 40

More Related