Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

1. SKL:s roll i kollektivtrafiken och de regionala trafikförsörjningsprogrammenJan SöderströmSveriges Kommuner och LandstingFramtidens kollektivtrafik Luleå 2012-03-22

2. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) • Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. • Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. • Värnar lokalt och regionalt självstyre.

3. SKL:s medlemmar • Alla 290 kommuner. • Alla 20 landsting, inklusive regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland.

4. Ny kollektivtrafiklag 1 jan 2012 • Regional kollektivtrafikmyndighet skapas: inom t.ex. landsting, regionförbund • Begreppen Trafikhuvudman, Länstrafikbolag försvinner • Upphandlad linjetrafik ska föregås av beslut om ”Allmän trafikplikt” • Myndigheten uttrycker ambitioner för kollektivtrafiken i Trafikförsörjningsprogram, dvs. mål och möjligheter • Fri etablering av linjetrafik på helt kommersiella villkor

5. Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Uppsala län Västman- land Värmland Stockholms län Örebro län Region Söderman- land Landsting Östergötland Västra Götaland Regionförbund Gotland Kommunalförbund Jönköpings län Halland Kalmar län Kronoberg Blekinge Skåne Varierande organisation!

6. Lagstiftarens intentioner • Kollektivtrafiken ett verktyg för samhällsutveckling,dvs. koppling till andra utvecklingsmål • Tydligare rollfördelning mellan politik och verksamhet • Skapa förutsättningar för kommersiell trafik • Mer dynamisk marknad, ökat kundfokus • Större valfrihet, fler resalternativ

7. Ansvaret uppdelat! Regional myndighet, politik Regional myndighet, administration Operatörer: tåg, buss, taxi, båt

8. Ansvarsfördelning, principskiss • Politik: • övergripande mål (samhälls/medborgarperspektiv) • styrning, uppföljning (resande, kostnader, effektivitet, marknadsandel) • Administration: • samordning, långsiktig planering • upphandling, info/betalsystem • Kollektivtrafikföretag: • planering (trafikupplägg) • marknad (kundperspektiv), trafikering Regional kollektivtrafik-myndighet

9. Nya lagen, viktigt • Tydligare roll för kollektivtrafiken: ett verktyg för samhällsutveckling • Tydligare rollfördelning mellan politik och verksamhet, beslut ska fattas på ”rätt nivå” • Strategiska beslut om kollektivtrafik behöver samverka med andra politiska ställningstaganden: ex bebyggelse, miljö, regional utveckling • Ger information om politisk ambitionsnivå: vad vill vi uppnå med kollektivtrafiken? Hur ska kollektivtrafiken utvecklas för att stödja önskvärd regional utveckling?

10. Princip för kollektivtrafik, t.o.m. 31 dec 2011

11. Principer för kollektivtrafik fr.o.m. 1 jan 2012 Kollektivtrafik

12. Regional kollektivtrafikmyndighet • Formellt ansvar för regional kollektivtrafik • Beslutar om regionalt trafikförsörjningsprogram • Ansvar för beslut om allmän trafikplikt och upphandling av trafik • Kan överlämna rätt att ingå avtal till aktiebolag eller kommun – inte delegera myndighetsrollen • Ansvar för anmälan om in- och utträde på marknaden för kommersiell trafik

13. Vad är ett regionalt trafikförsörjningsprogram? • mål för regional kollektivtrafik • framtida behov av regional kollektivtrafik • omfattning av färdtjänst och riksfärdtjänst , grunder för prissättning • upprättas via dialog med operatörer, kollektivtrafikföretag och andra intressenter

14. Nyckelfrågor • Organisation, ansvar • Vilken eventuell roll ska det tidigare länstrafikbolaget ha? • Kostnadsfördelning • Trafikförsörjningsprogram, innehåll och utformning, beslut 1 okt 2012 • Samrådsprocessen, hur och när? • Beslut om allmän trafikplikt kontra kommersiell trafik • Tillträde till hållplatser och terminaler m.m. – konkurrensneutralt, men hur?

15. Målbild i trafikförsörjningsprogram Exempel från Västmanland • Prioritera sträckor med stort resandeunderlag ”starka stråk” • Tydligare uppdelning regionalt och lokalt linjenät • Enhetliga och rakare körvägar • Enklare tidtabeller – styv tidtabell där så är möjligt • Utnyttja tätortstrafiken – skapa bytespunkter mellan tätorts- och landsbygdstrafik

16. Regiontrafik på landsbygdExempel från Västmanland • 3 genomgående linjer • 5 ben trafikerar • mån-tor: 05:00-00:30 • fre: 05:00-03:30 (linje 23 en nattur) • lör: 06:00-03:30 (linje 23 en nattur) • sön:06:00-00:30 • 1 ben kortare trafikdygn lör-sön • Varierat utbud för de olika linjerna • mellan 20 min / 30 min / 60 min • och några turer per dygn • 2 gymnasielinjer • 1 anropstyrd

17. Kollektivtrafiken och omvärlden • Fördubblingsprojektet: branschens vilja kommuniceras • Ny lagstiftning: maktförskjutning, tydligare politisk roll, operatörer större ansvar • Nya lagstiftningen öppnar upp för kommersiella alternativ • Tydliga politiska mål och inriktningar på lokal, regional och nationell nivå • Politiska ambitioner att minska biltrafiken i städer • Medborgarna vill ha ökad satsning på kollektivtrafik • Debatt om transportsystemet: miljö och utrymme

18. Vad säger lagen om samråd? • Lagen säger således att samråd ska ske men ingenting om hur detta ska ske…. ”Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas efter samråd med motsvarande myndigheter i angränsande län.Samråd ska även ske med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer. I de fall ett landsting ensamt är regional kollektivtrafikmyndighet ska samråd även ske med kommunerna i länet.” (Lag 2010:1065, 2 kap. 9 §)

19. Varför samråd? • Medborgarnas möjlighet att påverka utformningen av kollektivtrafiken • Skapar ett förtroende och en relation mellan myndigheten och kollektivtrafikens intressenter • Många intressenter: ”politiken”, myndigheter, media, kunder, intresseorganisationer, leverantörer, ägare, finansiärer, medarbetare, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, m.fl. • Värdeskapande - inte en kostnad! Måste integreras i processen med trafikförsörjningsprogrammen och i myndighetens verksamhet

20. SKL:s stöd till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna Intressebevakning Mål att främja de regionala kollektivtrafikmyndigheternas möjligheter att utveckla och effektivisera kollektivtrafiken Bevaka och agera i frågor som rör - lagstiftning - finansiering- samhällsnytta- planeringssystem- samhällsplanering- miljöfrågor

21. SKL:s stöd till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna • Rådgivning och service i olika frågor för kvalificerat stöd • Nyhetsbrev med aktuella frågor • SKL:s hemsida för aktuella frågor inom kollektivtrafiken • Grupparbetsplats för där man kan ställa frågor och få dem kommenterade av SKL:s jurister • Utvecklingsprojekt om upphandling, finansiering och samhällsplanering

22. SKL:s stöd till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna • Mötesplatser för representanter för de regionala • kollektivtrafikmyndigheterna • Presidiekonferenser för ledande politiker i myndigheten • Nätverk för ledande tjänstemän • Konferenser i aktuella ämnen

24. Förutsättningar för bra kollektivtrafik skapas i bebyggelseplaneringen!

26. Fördubblad kollektivtrafik 2020, resandeutveckling, kostnader och trafikhuvudmännens planerAnalys av kollektivtrafikens kostnader SKL:s sektion för ekonomisk analys

27. Antal resor per trafikslagÅr 2002=index 100 Källa: SIKA, Trafikanalys

28. Antal resor per trafikslagmiljoner resor Källa: SIKA, Trafikanalys

29. Kollektivtrafikens marknadsandelProcent Källa: SIKA, Trafikanalys

30. Förändring av antal resor enligt planer och trend Källa: SIKA, Trafikhuvudmännens mål för ökad marknadsandel och resande (Svensk Kollektivtrafik 2010) Stockholms läns landsting, SL, Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Region Skåne, egna beräkningar

31. Nettokostnad, antal resor och personkilometerÅr 2004=index 100 Källa: SCB, SIKA, Trafikanalys

32. Nettokostnad per resa i kronor Källa: SCB, SIKA, Sveriges Kommuner och Landsting, Trafikanalys

33. Årlig förändring av antal resor och nettokostnad procent per år Källa: SIKA, Trafikhuvudmännens mål för ökad marknadsandel och resande (Svensk Kollektivtrafik 2010) Stockholms läns landsting, SL, Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Region Skåne, egna beräkningar

34. Nettokostnadsökning 2010 – 2020 Källa: SIKA, Trafikhuvudmännens mål för ökad marknadsandel och resande (Svensk Kollektivtrafik 2010) Stockholms läns landsting, SL, Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Region Skåne, egna beräkningar

35. Kommunal- och landstingsskatten 35

36. Slutsatser • Fördubbling av antalet kollektivtrafikresor år 2020 jämfört med år 2006 innebär att kostnaderna sannolikt fortsätter öka snabbt • Planer för kollektivtrafikens utveckling och finansiering behöver utarbetas regionalt • Planerna bör utgå från vad som är samhällsekonomiskt motiverat