Maria och Lena hälsar er

1. Maria och Lena hälsar er Välkomna till dag 1 i grundkursen i Återfallsprevention

2. Kursledare i återfallsprevention Lena Häggroth, socionom. Maria Lundholm, socionom och KBT ”steg 1”.

3. Grundkurs i ÅP Kursdeltagarna presenterar sig • Presentation • Lektion 1 steg för steg • Färdigheter för kursledare • Öva att presentera ÅP • Kartläggning av risksituationer • Psykoedukation om hjärnans belöningssystem och PAA • Hemuppgifter • Summering

4. Presentation av deltagarna Prata med varandra två och två Presentera varandra

5. Kursens mål –Till kollegor • Att efter kursen självständigt kunna använda återfallsprevention som metod i individuell eller gruppbaserad behandling.

6. Kurslitteratur – Till kollegor • Saxon & Wirbing (2005). Återfallsprevention. Färdighetsträning vid missbruk och beroende av alkohol, narkotika och läkemedel. Studentlitteratur • Väckarklockan. Manualbaserad återfallsprevention vid beroende.Baserad på Project Match manualen. A Österling/MEDA (2001), 08 630 19 00

7. Detta är ÅP – en kort introduktionTill klienter En metod för att lära sig färdigheter för att inte behöva återfalla i sitt problembeteende Att öka din förmåga att känna igen risksituationer för återfall Att bli bättre på att undvika risksituationer för återfall eller att hantera dem Att bli uppmärksam på konsekvenserna Att hitta alternativ till problembeteenden

8. Introduktion till KBT med färdighetsträning Lektion 1

9. Agenda Kursledarna presenterar sig Kursdeltagarna presenterar sig Gör agenda för lektionen Detta är återfallsprevention Kursschemat Kursregler Sessionsuppgift: Skriva ner sitt personliga mål med kursen Sessionsuppgift: Kartlägga sin riskprofil utifrån IDS 100 Föreläsning: Hjärnans belöningssystem och postakut abstinens, PAA Hemuppgiften: triggernacka Övriga frågor Summering av lektionen Lektion 1, Agendan. Till klienter

10. Lektion 1, Målen - Till kollegor Målen i lektion 1 • att etablera en arbetsallians, bland annat genom att berätta om värdet av ÅP-färdigheter för patienter/klienter i kursdeltagarnas situation, • att introducera tankarna bakom ÅP och färdighetsträning, så kallad socialisering, • att ge/modellera en bild av arbetssättet under kursen/behandlingen, och • att kartlägga kursdeltagarnas risksituationer för återfall.

11. Detta är ÅP- en kort introduktion Till klienter • ÅP är en metod för att lära sig färdigheterför att inte behöva återfalla i sitt problembeteende • Att öka förmågan att känna igen risksituationer för återfall • Att bli bättre på att endera undvikarisksituationer för återfall eller att hanteradem • Att bli uppmärksam på konsekvenserna • Att hitta alternativ till problembeteendet

12. Lektion 1 Kursinformation. Kursregler. Risksituationer. Hjärnans belöningssystem och PAA. Lektion 2 Detta är sug. Att undvika och hantera suget. Sugsurfing. Lektion 3 Fördelar och nackdelar. Att se hela bilden. Stoppkort. Lektion 4 Problemlösning. Att hitta alternativ. Lektion 5 Att tacka nej. Att komma ut eller inte med sin nykterhet, drogfrihet eller spelfrihet. Lektion 6 Tidiga varningssignaler. Riskabla beslut. Lektion 7 Nödplaner för oväntade och omtumlande händelser. Lektion 8 Summering, utvärdering och kursintyg. Kursschemat

13. Kursschemat • Lektion 1Detta är återfallsprevention.Kursinformation. Kursregler. Risksituationer för återfall. Hjärnans belöningssystem. Postakut abstinens. Hemuppgifter. Summering.

14. Kursschemat • Lektion 2 Detta är sug. Att undvika eller hantera sug. Sugsurfing. Avslappning.Hemuppgifter. Summering.

15. Kursschemat • Lektion 3Att se hela bilden. Övningen Fördelar och nackdelar med problembeteendet. Motivation. Stoppkort och andra färdigheter.Hemuppgifter. Summering.

16. Kursschemat • Lektion 4Olösta problem som riskfaktor för återfall. Problemlösning: demonstration och övning.Hemuppgifter. Summering.

17. Kursschemat • Lektion 5Att tacka nej till alkohol och droger. Modellering och rollspel. Att komma ut eller inte med sin nykterhet /drogfrihet eller spelfrihet. Erfarenhetsutbyte.Hemuppgifter. Summering.

18. Kursschemat • Lektion 6Att vara efterklok i förväg, om tidiga varningssignaler och riskabla och mindre riskabla beslut. Kartläggning och diskussion.Hemuppgifter. Summering.

19. Kursschemat • Lektion 7När livet överraskar oss. Nödplaner för oväntade och omtumlande händelser, som högrisksituationer för återfall och inledda återfall.Hemuppgifter. Summering

20. Kursschemat • Lektion 8Kursen avslutas: summering, utvärdering och kursintyg. Uppföljande sessioner.Hemuppgifter. Summering.

21. Att jag ska ha som mål att vara helnykter/ drogfri/ spelfri under kurstiden. Att jag gärna får berätta för andra om kursens innehåll och vad jag lär mig, men jag ska inte berätta om de övrigas privata erfarenheter och omständigheter som framkommer under kursen. Att jag inte ska komma påverkad till kursen. Att jag skall komma i tid till lektionerna och inte gå i förväg. Att jag ska vara förberedd inför lektionerna bl.a. genom att utföra hemuppgifterna. Att jag inte skall berätta skämtsamma och romantiserande historier om drickande/drogande och spelande under lektionerna. Att jag inte ska värdera andras inlägg som bra eller dåliga utan lyssna med ödmjukhet på andra inlägg under lektionerna. Att jag ska ha som mål att delta i samtliga lektioner. Kursregler för ÅP-kurs Till klienter

22. ÅP tillämpningar • ÅP i Vardagssamtal • ÅP light, ett inslag i annan behandling • ÅP i full skala, en självständig intervention, Project Match modellen av ÅP

23. Detta är ÅP- i förhållande till förändringsstadier Vägen ur problembeteenden följer ett regelbundet mönster med sex stadier. Återfallsprevention är ett inslag i vägen mot en ny livsstil.

24. Detta är ÅP- i förhållande till förändringsstadier Förändringsstadier enligt Rollnick Bedöm beredskap till förändring! Ej beredd Osäker Beredd Erbjud information Stöd handling Utveckla ambivalens Följ upp

25. Detta är ÅP- en kort versionTill kollegor • ÅP, en KOMPLEMENTÄR behandling som inslag i en långsiktig rehabilitering vid missbruk och beroende. • ÅP riktar sig i första hand till klienter i stadierna Osäker eller Beredd, klienterna som är Inte beredda kan bli osäkra om de får färdigheter som indirekt förstärker deras självtillit. • ÅP är en psykosocial (miljö + individuella faktorer) behandling som gärna kombineras med s.k. läkemedelsstöd.

26. Arbetsuppgiften för kollegor och klienter Vilka mål har du för kursen i ÅP?

27. Övning för kollegor; ge rational = skäl om varför ska man gå ÅPGe feedback, växla partner, flera rollspel i rad. • Syftet med återfallsprevention är att öka kunskapen om dina risksituationer och att lära dig att hantera dessa på ett bättre sätt...

28. Psykoedukation, ett inslag i ÅP Några pedagogiska tips: • Uppträd inte som LÄRARE och den som vet bäst, undvik expertfällan • Ge gärna informationen i dialog:- Vad vet du/ni redan om…- Anpassa informationen därefter- Vad tänker du/ni om det här? • Undvik rättningsreflexen • Fråga, Hur stämmer det här med din/er erfarenhet?

29. Hjärnans belöningssystem • Den biologiska gemensamma faktor vid beroende

30. Hjärnans belöningssystem Att lära sig hur hjärnans belöningssystem fungerar Hur dopamin spelar en central roll i detta system Hur det bidrar till utveckling av ett kidnappat belöningssystem Hur ärftlighet, sårbarhet och miljö hänger ihop vid beroende Vad som kan återställa ett kidnappat belöningssystem

31. Hjärnans belöningssystem • Belöningssystemet sträcker sig från mellanhjärnan till det limbiska systemet, som är viktigt för känslolivet, och till pannlobens bark, som är viktigt för tankar och medvetande. • Reglerar lust och olust.

32. Hjärnans belöningssystem • Får oss att upprepa vissa beteenden – evolutionärt sett en överlevnadsfunktion. Finns hos alla däggdjur. • Aktiveras av naturliga förstärkare som att äta, dricka och fortplanta sig. • Utlöser ”dopaminduschar” i hjärnan. Ökad dopaminaktivitet = lustkänsla. • Primära syftet – ge vällust = motiverad

33. Hjärnans belöningssystem • Frisättning av dopamin i nucleus acumbens • Amygdala aktiveras vid förväntade belöningar. Spelar troligen roll för det s k suget hos alkohol- och drogberoende personer. • Främre hjärnbarken= pannloben spelar roll för impulskontroll. Är platsen för riskvärdering och beslutVår allierade!!

34. Hjärnans belöningssystem • Substanser och beteenden som spel om pengar är betydligt mer potenta utlösare av hjärnans belöningssystem än naturligt förstärkande beteenden. • De kidnappar hjärnans belöningssystem och hjärnan lär sig att föredra att bli belönad och få ”dopaminduschar” av substanser eller spel om pengar. • Oproportionerligt mycket tid och energi ägnas åt problembeteendet.

35. Hjärnans belöningssystem • Amfetamin/kokain • Dopamin direkt • Heroin/opiater • Via endorfiner • Alkohol/cannabis • Via flera receptorer • Benzodiazepiner • Via GABA

36. Biologisk sårbarhet för beroende • En nedärvd, biologisk sårbarhet verkar spela roll för risken att få problembeteenden. • Hypotes finns att beroende personer har ett nedärvt underaktivt dopaminsystem i hjärnan = minskad känslighet för naturliga förstärkare =lätt uttråkad och nedstämdVäljer gärna extrema lösningar, arbete, träning och ibland substanser och spel för att få igång dopaminsystemen • OBS! Man kan lära sig andra sätt att reglera ”nedstämdhet och leda”

37. Hjärnans belöningssystem • Funktioner av några av de aktiva signalsubstanserna På kort sikt På lång sikt Dopamin Utåtvänt rus Opiater Inåtvänt rus GABA Lugn Sömn Glutamat Minne Inlärning

38. Hjärnans belöningssystem • Beroendepatienten har att kämpa med tre förändringar i hjärnans belöningssystem: • Signalsubstanser i obalans. Biologiska delförklaring till syndromet Postakut abstinens, PAA. • Kemiska minnesspår S R K • Sensisiterat belöningssystem

39. Hjärnans belöningssystem • Dopamin har även viktig roll för minne och inlärning Evolutionärt viktigt! • Dopamininsöndringen ökar vid oväntad eller starkare än förväntad belöning och pausar vid utebliven belöning = förmågan att vi minns problembeteendets förstärkande effekter.

40. Motorväg • Hjärnan fungerar som ett system med olika vägar,S-R-K • Ju mer man spelar desto snabbare blir motorvägen i hjärnan som leder till tankar på att dricka/droga. Hjärnan byggs om! • En ”dopaminpuff” räcker som startsignal som leder in mot motorvägen mot substanser = sug!

41. Motorväg • Sensibilisering –En motorväg har skapats genom överträning av belöningssystemet= lättväckt sug

42. Exponering med responsprevention • Hjärnan kan byggas om genom mental träning! (= Kognitiv omstrukturering) och • Exponering med responsprevention eller Sugsurfing är en färdighet för ombyggnad av ett sensibiliserat belöningssystem • Man utsätter sig för suget, bemästrar det och skapar nya motorvägar i hjärnan! • Genom träning ersätts de inlärda sätten vid risksituationer och sug

43. Pannloberna är evolutionärt sett den senast utvecklade delen av hjärnan och hantera våra högre tankeförmågor De kontrollerar impulser och värderar utfallet av våra beslut och handlingar (riskvärdering) Pannloberna Figur hämtad: http://nobelprize.org/medicine/ laureates/ 2000/press-sv.html

44. De får oss att avstå från kortsiktiga belöningar till förmån för långsiktiga konsekvenser och belöningar Pannloberna Figur hämtad: http://nobelprize.org/medicine/ laureates/ 2000/press-sv.html

45. Beroende personer har en minskad aktivering av pannloberna vid situationer om associeras till problembeteendet jämfört med andra Pannloberna kan ses som en muskel, ju mer vi tränar desto starkare blir vi att kunna motstå kortsiktiga belöningar = KBT interventioner Pannloberna Figur hämtad: http://nobelprize.org/medicine/ laureates/ 2000/press-sv.html

46. Hjärnans belöningssystem Litteraturtips: Widén. En bok om hjärnan Agerberg. Kidnappad hjärna

47. Postakut abstinens PAA Källa: Vid sunda vätskor. Gorski, Miller.

48. Postakut abstinens PAAKälla: Vid sunda vätskor. Gorski, Miller. • Syndrom = en grupp av symtom • Post = efter • Postakut abstinenssyndrom = en grupp symtom som kommer efter den akuta abstinensen • PAA = postakut abstinens

49. Postakut abstinens PAA PAA är ett bio-psyko-social syndrom Bio = hjärnans belöningssystem PAA Psyko = man har lär sig att hantera olika situationer (positiv och negativ förstärkning) med alkohol, droger eller spel. Social = hur mycket psykosocial stress man utsätts för.

50. Postakut abstinens, PAA PAA-syndromet • Kognitiva störningar • Minnesstörningar • Känslomässig instabilitet • Sömnstörningar • Koordinationsproblem • Stresskänslighet • Pågår 3-12 månader efter inledd alkohol-/narkotika- eller spelfrihet. Fritt efter Gorski T (1995). Vid sunda vätskor.