D va och h rselskadade elever och deras situation i olika skolformer

2. Stockholms Universitet Specialpedagogiska institutionen 2008-02-01 D�va och h�rselskadade elever och  deras situation i olika skolformer Louise �Lolo� Danielsson L�rarutbildare och doktorand D�v, teckenspr�kig, skriftspr�kig, tv�spr�kig, flerspr�kig, tolkanv�ndare, maka, mamma, motion�r o.s.v.

3.  D�va och h�rselskadade elever och  deras situation i olika skolformer Internatskola som skolform - en historisk tillbakablick 1950 talets d�vundervisning Nya skolformer Integrering och normalisering En skola f�r alla ?

4. Funktionsneds�ttningar Begreppet handikapp har ersatts av begreppen funktionshinder och funktionsneds�ttning. Synliga och osynliga funktionsneds�ttningar Medf�dda eller f�rv�rvade funktionsneds�ttningar

5. Funktionsneds�ttningar Neuropsykiatriska funktionsneds�ttningar, till exempel Asperger syndrom, ADHD, DAMP De vanligaste funktionsneds�ttningarna i Sverige �r r�relseneds�ttningar, h�rsel- och synneds�ttningar, l�s- och skrivsv�righeter, allergi och astma.

6. Funktionsneds�ttningar Cirka 20 procent i Sverige, i �ldern 16-64 �r har n�gon form av funktionsneds�ttning Cirka tio procent av Europas befolkning har n�gon form av funktionsneds�ttning (37 miljoner) SCB Arbetsmarknadsstyrelsen

7. Tillg�nglighet

8. D�va och h�rselskadade elever och  deras situation i olika skolformer Teckenspr�k som d�vas eget spr�k 1981 Tv�spr�kig efter avslutad skolg�ng Skillnader: Teckenspr�k Talspr�k visuellt auditivt gestuellt vokalt www.ur.se/Teckensprakswebben/Startsida/

10. Vid uppt�ckt av barnets h�rselskada H�rseltest OAE-test p� nyf�dda barn BOEL-test p� BVC d� barnet �r 7-9 m�nader gammalt H�rselklinik CI-klinik

11. Habilitering vid diagnos och uppf�ljning L�kare Psykolog Kurator Audionom Ingenj�r Specialpedagog Logoped Teckenspr�ksl�rare

12. Cochlea-implantat CI CI �r ett inopererat tekniskt hj�lpmedel som stimulerar h�rselnerven. Det kan uppfatta ljud, men det �terst�ller inte h�rseln. Totalt�1 344�svenskar har f�tt CI. Av dessa �r 483 barn och 861 vuxna (HRF jan 2007).

13. Cochlea-implantat CI 1. mikrofon 2. s�ndare 3. del av talprocessor 4. magnet med elektroner 5. mottagare 6. hj�rna

14. Tidigt familjest�d Tidig information till f�r�ldrar och andra vuxna i barnets omgivning Kontakt med andra f�r�ldrar F�r�ldrautbildning Kontakt med d�va och h�rselskadade ungdomar och vuxna (f�rebilder)

15. Normalitet Medicinsk-tekniskt och psykosocialt syns�tt Man har ofta en tendens att betona sv�righeter och begr�nsningar hos barn och betrakta barnet som ett offer f�r en defekt i st�llet f�r en individ med egna utvecklingsm�jligheter.

18. Normalitet Den allm�nna inst�llningen: �Ju mer barnet kan leva som om det vore h�rande desto b�ttre.� � Du talar s� bra, det m�rks inte att du �r h�rselskadad.� �Du kommer att leva ett bra och normalt liv med ditt CI.�

21. Brukarorganisationer

22. 17 barn 0-5 �r d�va utan CI/h-app.

23. H�rselskadades Riksf�rbund H�rselskador uppt�cks ofta sent Alla f�r�ldrar f�r inte tillr�cklig v�gledning �ver 80 procent �r integrerade i skolan F� f�r habiliteringsplan och hj�lpmedel F� har tillg�ng till h�rselklass/specialskola Begr�nsad tillg�ng till teckenspr�k

24. Skolformer f�r h�rselskadade och d�va Individuella placeringar i en kommunal f�r- och grundskola �28 f�rskolor med h�rselpedagogiskt st�d� H�rselsp�r �eleven g�r i vanlig klass, men i vissa �mnen sker undervisning i liten grupp� H�rselklasser i vissa regionala och kommunala skolor �s�rskilda undervisningsgrupper med anpassad fysisk milj� och pedagogik samt h�rselteknisk utrustning� Regionala specialskolor

25. Skolformer f�r h�rselskadade och d�va Kommunerna har ansvar f�r all skolverksamhet p� grund- och gymnasieskoleniv� (individuella skolplaceringar, h�rselklasser) Staten har ansvar f�r att erbjuda sex skolmilj�er f�r tv�spr�kig undervisning i en teckenspr�kig milj� (specialskolorna)

27. H�rselklass / individualplacerad elev

28. H�rselklass / individualplacerad elev h�rselteknisk utrustning olika h�rselstrategier olika kommunikativa strategier l�ppavl�sning tecken som st�d �Ibland l�tsas jag att jag f�rst�r.�

29. H�rselklass / individualplacerad elev

30. H�rselklass / individualplacerad elev lokaler med akustisk milj� mikrofoner och h�rselslingor vid storklass och grupparbete U-form sm� undervisningsgrupper visuellt st�d

31. H�rselklass / individualplacerad elev olika l�sningar att g�ra undervisning mer tillg�nglig f�r h�rselskadade i skolan dialogpedagogik i f�rh�llande till teknik - flexibla slingval specialutbildade l�rare, t.ex. h�rsell�rare kunskaper om h�rselskadades behov

32. Specialpedagogiskt institut www.sit.se r�d och st�d f�r elever som �r i behov av s�rskilt st�d resurscenter d�vhet/h�rsel resurscenter d�vblind andra resurscenter andra habiliteringsteam hj�lpmedelscentral

33. Regionala specialskolor tv�spr�kig undervisning i en teckenspr�kig milj� �f�r elever som p� grund av sin d�vhet eller h�rselskada inte kan f�lja undervisningen i grundskolan/grunds�rskolan� funktionell tv�spr�kighet � svenskt teckenspr�k och svenska teckenspr�k f�r syskon och barn till d�va f�r�ldrar Specialskolemyndigheten www.spm.se

34. Tv�spr�kig undervisning i specialskolan tal- och teckenklasser d�v- och h�rselklasser flexibla grupper och slingval visuell och auditiv skolmilj� teknik och l�romedel andraspr�ksinl�rning 

35. N�gra utredningar: - Teckenspr�k och teckenspr�kiga �versyn av teckenspr�kets st�llningSOU 2006:54 - Utredningen om statliga specialskolor Dir 2006:127 S�rskild utredare: Sofia Larsen - �versyn av myndighetsstrukturen inom skolv�sendet SOU 2007:28 S�rskild utredare: Hans Forsell

36. F�rslag till myndighetsstrukturen inom skolv�sendet Skolinspektionen Skolverket Myndigheten f�r Specialpedagogik(Specialpedagogiska skolmyndigheten ?)

37. �versyn av myndighetsstrukturen En s�rskild myndighet ska ge r�d och st�d i specialpedagogiska fr�gor f�r barn, ungdomar och vissa vuxna med funktionshinder, samt bedriva undervisning f�r vissa barn och ungdomar med funktionshinder. Alla nuvarande former f�r verksamhet till st�d f�r likv�rdig utbildning p� teckenspr�k f�rs samman till denna nya myndighet. Staten f�r en mer aktiv roll n�r det g�ller undervisning av d�va och h�rselskadade

38.  Utredningens f�rslag om statliga specialskolor Eke- och H�llsbo-skolan etableras �ter Integrerad organisatorisk l�sning n�r det g�ller gr�nsdragningar mellan kommunal verksamhet, regional och statlig verksamhet f�r d�va och h�rselskadade elever Flexiblare specialskola /externa klasser/ resurscenter

39. Ny nationell skolorganisation

40. Kommunikation och spr�kval Det handlar om r�tten till kommunikation p� egna villkor oavsett om barnen har vanliga eller inopererade h�rapparater. Det �r barnens r�tt till tv�spr�kighet som �r det grundl�ggande - inte f�r�ldrarnas r�tt att v�lja.

41.  D�va och h�rselskadade elever och  deras situation i olika skolformer Tack f�r mig