Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga - PowerPoint PPT Presentation

v ndpunkter och f r ndringsprocesser hos unga n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga PowerPoint Presentation
Download Presentation
Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga

play fullscreen
1 / 54
Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga
181 Views
Download Presentation
rico
Download Presentation

Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga Karleby 15 Augusti

  2. PhD Stig-Arne Berglund socionom-, polisutbildningen Umeå • Stig-Arne.Berglund@socw.umu.se • Forskningsområden: • Ungdomar och vändpunktsprocesser • 15-20 år • Val av livsstil 1998– unga i tvångsvård • Steget 2001 –unga i öppenvård • YAR 2003-2007 unga kriminella • Vilja 2007 - unga i marginalen/arbetslösa • Game time BBK2008 unga i förebyggande verksamhet (basket) • Spektrum 2010- unga med diagnos/familjer NPS, AD/HD • Kunskap om långsiktiga förändringsprocesser och verksamma sociala insatser

  3. " Det professionella bemötandets personliga karaktär"-om det som sker mellan raderna i undervisning

  4. ….om tonfall, handlag och relationseffekter ….om förväntningseffekter, självuppfyllande profetior och vändpunkter

  5. Den sociala pedagogikens själ och hjärta inställning att leta efter det som står emot, härdar, stärker, inspirerar, förebygger och förändrar problematiska livssituationer för den unge……….……..helst innan de uppstått!

  6. De sociala sammanhangens betydelse Har vi en övertro på människors kognitiva förmåga? Undervärderar vi människors emotionella förmåga och drivkraft? Underskattar vi de social sammanhangens betydelse? Relations- och förväntningseffekters stora betydelse i professionellt människoarbete

  7. Det Socialpedagogiska uppdraget är att: …lita på förändringsviljan när inte mycket tyder på att den finns Dvs tro på någon som kanske inte ens tror på sig själv. Dvs att inspirera och inge hopp när det ser mörkt ut

  8. Vad bestämmer utfall av behandling? (M.A. Hubble, B.L. Duncan, S.D. Miller: The Heart & Soul of Change)

  9. Resiliensbehöver:närhet/distans och framtidshopp - en förutsättning för att något skall hända! Upplevelsen av inspirationen och närheten är avgörande för att bemötande och pedagogiska metoder ska vara verksamma

  10. Känslomässig uppmärksamhet Uppmärksammad Sedd Bekräftad Respekterad Lyssnad på Räknad med… Rönnestad (2008) relationell förståelse, empati, positiv bekräftelse, Duncan, Miller (2000) terapeutisk allians

  11. Människor i beroendeställning och i sårbara livssituationer behöver i särskilt hög grad bli sedda och lyssnade på! (Känslomässig uppmärksamhet)

  12. …och hitta sin plats… Känsla av sammanhang Jmf Aaron Antonovsky KASAM, begripa, hantera och se mening

  13. Upplevelsen av att duga och passa in är en förutsättning förbåde hälsa och sjuklighet De som upplever sig minst sjuka klarar sig bäst!

  14. planering • Vändpunkter och vändpunktsprocesser – bakgrund och begrepp • Tre mellan teman: • Den individuella identiteten • Dumsnål ekonomi • Diagnostikens högkonjuktur • Vad i det professionella bemötandet befrämjar resiliens?

  15. Resilience - återfjädringskompetens bra resultat trots risk och dåliga odds Rutter (2000) Werner, Smith (2002)

  16. Resiliens i vardagsformat Spontanläkning och skyddsänglar Vändpunkter, korsvägar, statuspassager och nyckelövergångar i livet

  17. Resilenceforskning/sociala insatser Kompensation/alternativ till det man upplever problematiskt Skydd för att tappa ansiktet/falla igenom Utmaning att gå vidare i utvecklingen Helmen Borge 2005

  18. Vändpunkter och vändpunktsprocesser Förväntningseffekter och självuppfyllande profetior

  19. Vändpunktsprocesser (Helen Fuchs Ebaugh) Tvivlar, funderingar, ältar… Söker alternativ, inspiration Skapar en eller flera vändpunkter Långsiktig process, utvecklar självbilder, livsstilar som markerar att något hänt

  20. Poängen med en vändpunktsberättelse är en ny början: Strukturera identiteten, skapa en hanterlig metafor, en story, ett bra skäl Göra sig själv begriplig utåt och inåt Utveckla självbilder som markerar förändring … en efterhandskonstruktion, ett symboliskt slut som markerar en ny början

  21. Vändpunktsberättelser skapar förväntningseffekter och självuppfyllande profetior: Speciella situationer och händelser Speciella människor och relationer/förnamn Ökande medvetenhet och mognad. Kommer till skott, får ändan ur.. Olika typer av personliga vinster, social uppmärksamhet och framtidsutsikter om att skapa ett bättre liv

  22. Någon form av slutsats • Det är människor och sociala sammanhang som har avgörande betydelse för hur problematiska problem ska bli Vägar ut ur problem liknar vägar in i

  23. Tema 1Vad har vi att förvänta oss av problem hos unga? Vad styr prioriteringar, val av insatser? Kunskap, ekonomi eller….?

  24. (Världen förändras och vi med den)Ökad individualisering • Mer utdragen ungdomstid • Större erfarenhet och vana att själv välja och bestämma! • Värderingar förändras ex till auktoriteter, life-scripts i tiden • Relationer, livsstilar och tillhörigheter allt viktigare för självbild och identitet • Kränkningsobservanta/känsliga. Mer blir personligt tolkat. • Man litar mer på intryck och relationer än fakta och normer

  25. Generation C:projektledare i sitt eget liv Individualister som sätter relationer främst. Engagerade, kreativa, medvetna och byter parti, åsikt, engagemang fritt och ofta Drivs av sina intressen, vill maximerar alla möjligheter. 80-talistkvinnornaär våra nya makthavare (Connected, Committed, Complexity, Community, Creativity)

  26. Misslyckanden blir inte ett sätt att lära sig utan ett bevis på att man är oduglig och misslyckad Gunnel Jakobsson ”på tröskeln till vuxenvärlden”

  27. Nya svårigheter -med att vara projektledare i sitt eget liv • Maten och kroppen • Trånad efter tillhörighet • Kränkningskänslighet

  28. Relationer, tillhörighet och livsstilsval • Kriminalitet och våld är i huvudsak ett kulturella inlärda sätt att konstruera manlig identitet i problematiska uppväxtmiljöer Sometimes I feel so weak I just want to explode… (Bruce Springsteen - Promised land) jmf M Kimmel ”Guyland”

  29. Tema 2:Omdumsnålhet i det stora……det föds varje år ca 100 000 barn… Mellan 9-11 % av dem kommer att leva i ett livslångt utanförskap eller i marginaliserade livsstilar

  30. Samhällskostnad • Narkotikamissbrukare ca 2milj/år (bara krim 540 000/år) • Alkoholist ca 900 000/år • Psykisk ohälsa/depression ca 500 000/år De flesta kostnaderna har toppar vid 20-30 år

  31. Exemplet Leksand, 7 år, 800 barn, 30 träffar, 2500 kr/st, Familjecentrum, föräldrastöd, nätverksbyggande Statistiskt 102 barn kommer att gå till marginaliserade livsstilar 2-3 Narkomaner 8 Alkoholister 4 Psyk svår 40Psyklätt 24Långtidsjuka 24 Långarbetslösa Välfärdskostnader för 102 marg. individer: 39 miljoner/år 835 miljoner i ett livsperspektiv + 874 miljoner i produktionsförlust Kostnad totalt 1700 miljoner Dvs i snitt 17 miljoner

  32. Vidgat samhällsekonomiskt perspektiv Priset för marginalisering/utanförskap är stort! Vilka är alternativkostnaderna? Satsa på lönsamma sociala investeringar!

  33. Ungdomar på glid

  34. Har vi råd att låta bli? Utslagningsprocessen accelererar kolossalt från 17/18 år. Vi ska vara speciellt rädda om unga människor då de ger mest tillbaka på insatsen Skolan, skolan, skolan…man är fortfarande kvar! Det är alltid lönsamt med förebyggande och aldrig för sent för behandlande insatser

  35. Tema 3:Makten att definiera problem och sjukdomar Vad styr prioriteringar, val av insatser? Kunskap, ekonomi eller….?

  36. Ungdomar i olika problematiska situationer:Aktiva, okoncentrerade och impulsiva AD/HD i nytt ljus Thomas Ljungberg Diagnosens makt Hallerstedt (red) http://urplay.se/157779 Cecilia Wålstedt Ungdomar med ADHD http://urplay.se/162001Tobias Edbom Självkänsla och ADHD-symptom http://www.youtube.com/watch?v=zDZFcDGpL4U Ken Robinson ADHD epidemi http://www.ted.com/talks/ken_robinson_says_schools_kill_creativity.html

  37. Snabb fakta ger: • Idag den vanligaste diagnosen för pojkar • Antalet Diagnoser med Aspberger, AD/HD har fördubblats på 6 år – tydligt hos ensamståendeföräldrar +54%, försörjningsstöd +135% • Medicinering med amfetaminliknande prep ökat 300% sen 2006 . 2006-123 kg läkemedel, 2010-500kg • 40 000 svenska äter amfetaminliknande medicin idag • Vanliga förklaringar är: • Ärftlighet, hjärnskada, gener Men också för lite motion, sömn, kost, bakterier, trasiga gener, bekämpningsmedel, hjärnskador, förlossningsskador, för tidigt födda

  38. Vad gör barn med det som görs med dem? Diagnoser kan ge förutsättningar för adekvata hjälpinsatser och förståelse Diagnoser kan ge väsentliga förändringar av lifescript och självbild Förväntningseffekter är starka krafter, både plus och minus

  39. Andreas, 22 år • Man begriper nu vad de gjorde med en… de gömde en. När de andra hade matte fick jag lägga pussel eller något annat meningslöst… Det är först nu man begriper… hur efter och utanför man blivit! …så gick det till när jag blev sär…..

  40. Diagnosens funktion och process Det finns sociala förlopp som innefattar många aktörer t ex patienter, läkare, behandlingsverksamheter, arbetsgivare, sjukförsäkringssystem etc Diagnosernas namn öppnar vissa dörrar men stänger andra. De speglar koder, värderingar, hotbilder och erbjuder personen en bekräftelse på upplevda svårigheter och en sjukdomsberättelse som förklarar och ger regi (jmf life-script)

  41. Diagnoser och sjukdomsberättelser erbjuder alternativa identiteter och karriärer

  42. Diagnosens makt Hallerstedt, AH/DH i nytt ljus Thomas LjungbergDet neuropsykiatriska paradigmet Skada eller funktionsstörning på hjärnan Ärftlighet 80%/skada 20 Ökad aktivitet i dopaminbalansen

  43. ….Ifrågasätts Ärftlighet = sårbarhet? Inget vetenskapligt stöd för skadetesen Hur kan det komma sig att psykosociala omständigheter slår igenom? (det är ju bara dem man mätt) Hur kan man förklara stressfaktorer som sekundära då de utslagsgivande?

  44. Ljungbergs stress/sårbarhetsmodell

  45. AD/HD – stress-sårbarhetsmodell En samverkan mellan en mångfald av riskfaktorer, inkluderande biologiska/organiska och psykosociala orsaksfaktorer

  46. Speciella svårigheter Agerar annorlunda Svårt att förstå hur andra tänker Svårigheter att kommunicera Svårt att hantera samarbete och förändringar Provocerande asocial Omvärldens syn på autism, diagnoser, funktionsnedsättning, handikapp

  47. Speciella talanger är bra på arbete som kräver fokus på detaljer bra på tänka självständigt och påverkas inte av grupptryck arbetar bra själv, kan motivera och driva sig själv till att jobba är mycket fokuserad och slutar inte förrän uppgiften är löst Perfektionism t ex i bokföring Bra problemlösare

  48. Varje människa har rätt till 100% arbete utifrån sin förmåga

  49. Vi har ett ansvar för hur vi bemöter människor med svårigheter På samhälls-, grupp- och individnivå

  50. … de professionella som gett mig hjälp på vägen är några personer som vågade visa vem de var….