statskontorets uppf ljning av finsam n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Statskontorets uppföljning av Finsam PowerPoint Presentation
Download Presentation
Statskontorets uppföljning av Finsam

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 26

Statskontorets uppföljning av Finsam - PowerPoint PPT Presentation


  • 138 Views
  • Uploaded on

Statskontorets uppföljning av Finsam. Nätverkskonferens 22-23 april 2009, Piteå. Statskontoret – regeringens stabsmyndighet. Statskontoret ska på regeringens uppdrag bistå med utredningar, utvärderingar samt uppföljningar analysera verksamheter och myndigheter ur ett effektivitetsperspektiv

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Statskontorets uppföljning av Finsam' - rex


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
statskontorets uppf ljning av finsam

Statskontorets uppföljning av Finsam

Nätverkskonferens 22-23 april 2009, Piteå

statskontoret regeringens stabsmyndighet
Statskontoret – regeringens stabsmyndighet

Statskontoret ska på regeringens uppdrag

  • bistå med utredningar, utvärderingar samt uppföljningar
  • analysera verksamheter och myndigheter ur ett effektivitetsperspektiv
  • redovisa effekter av statliga åtgärder
  • ge underlag för omprövning och effektivisering

Vi är för närvarande 64 personer, varav ca 50 utredare

statskontorets uppdrag om finsam
Statskontorets uppdrag om Finsam

Följa upp och utvärdera Finsams…

  • …institutionella utformning
  • …finansiella utformning
  • …genomförande (målgrupper, insatser mm)
  • …effekter för individer, parter och samhälle
finsams konstruktion
Finsams konstruktion
  • Stödet för Finsams konstruktion är i huvudsak starkt och brett
  • Konstruktionen av Finsam medför inte några generellt återkommande problem för samverkan.
  • Framväxten av Finsam tycks inte hindras av faktorer i lagstiftningen.
  • Det är en fördel att institutionella och finansiella frågor inte behöver diskuteras
den finansiella l sningen
Den finansiella lösningen
  • Fördelarna med att parternas finansieringsandelar är fastställda i lagstiftning väger tyngre än nackdelarna
  • Få uttrycker en önskan att ändra i dagens finansieringsandelar
  • Fast finansiering av betydelse för att upprätthålla alla parters engagemang i Finsam
  • Fasta, jämnt fördelade finansieringsandelar kan främja uppföljning
m lgrupper och insatser
Målgrupper och insatser
  • Målgrupper och insatser faller i huvudsak inom ramarna för Finsam
  • Det finns gränsdragningsproblem och överlappningar i förhållande till annan rehabiliteringsverksamhet
  • Det kan finnas anledning att överväga en avgränsning av Finsams målgrupp
effekter av finsam
Effekter av Finsam?
  • Har deltagarnas förmåga att utföra förvärvsarbete återställts eller förbättrats?
  • Hur ser individerna själva på sitt deltagande?
  • Tillgodoses individens behov av rehabiliteringsinsatser bättre genom Finsam?
  • Vilka är de samhällsekonomiska effekterna av Finsam?
utv rderingsproblem
Utvärderingsproblem
  • Många deltagare blir ej registrerade i SUS
  • Majoriteten av de som blir registrerade, registreras ej med personnummer
  • Uppgifter om deltagarnas förutsättningar vid inträde och deltagandeperiod är ofta ofullständiga
  • Svårigheter att identifiera ett representativt urval av deltagare gör det ännu svårare att hitta en jämförelsegrupp – omöjligt att isolera renodlade effekter
telefonintervjuunders kning
Telefonintervjuundersökning
  • Frågorna utformades delvis i samråd med Försäkringskassan, som medfinansierade undersökningen
  • Intervjuerna ägde rum i augusti och september 2008
  • Data påfördes från LISA, Fk och Af
  • Urval 1 850 personer – 1 145 svarande (62 %)
deltagarnas bakgrund
Deltagarnas bakgrund

Baseras på indelning i SUS

  • Arbetsmarknadsproblem 427 personer (37%)
  • Psykisk ohälsa 427 personer (37%)
  • Fysisk ohälsa 216 personer (19%)
  • Beroendeproblem 59 personer (5%)
  • Övriga 16 personer (1%)
status f re finsam insatsen
Status före Finsam-insatsen

Två olika källor: inkomstuppgifter enligt LISA 2006 respektive SUS

finsam insatserna
Finsam-insatserna
  • Mål: få arbete (41%), förbättrad hälsa (27%), förbättrad arbetsförmåga (18%)
  • Aktiviteter: Aktivering och motivering (28%), arbetsträning (19%), jobbsökaraktiviteter (17%)
  • Omfattning: i 2-5 mån (43%) eller 6-12 mån (29%). 12% av insatserna varade i över ett år
k n lder och utrikes bakgrund
Kön, ålder och utrikes bakgrund
  • Totalt arbetade 35% vid uppföljningstillfället

Resultaten varierade dock:

  • 32% bland kvinnor, 40% bland män
  • 37% bland svenskfödda, 31% bland utr. födda
  • Stor förbättring för yngre, men snarast en försämring bland äldre (38% arbetade bland både yngre och äldre)
utfall i olika m lgrupper
Utfall i olika målgrupper
  • Förbättringen störst för arbetsmarknadsproblem
  • Minst förbättring för fysisk ohälsa och beroendeproblem
f rtroende inflytande och h nsyn
Förtroende, inflytande och hänsyn
  • Sjukvården ges bäst omdöme bland respondenterna vad gäller förtroende, möjligheter till inflytande och hänsyntill individens arbetsförmåga
  • Minst förtroende hade deltagarna för Af, och minst inflytande upplevde deltagarna hos Fk
  • 57 % av deltagarna uppfattade att flera myndigheter stod bakom Finsam-insatserna
  • Många aktiviteter sammanfaller med tidigare åtgärder i vilka respondenterna deltagit
intryck och v rderingar
Intryck och värderingar
  • 77 % svarade att insatsen som helhet var ganska bra eller mycket bra
  • Drygt hälften ansåg att deras livssituation hade förbättrats efter insatsen
  • Genomgående var personer med ohälsoproblem mer positiva än personer med arbetsmarknadsproblem och personer med utländsk bakgrund
kvarst ende behov
Kvarstående behov
  • 78 % av deltagarna uppgav sig vid intervjutillfället ha något behov av stöd
  • Sjuka: medicinsk rehabilitering, samtalsterapi, arbetsträning, vägledning, motivering
  • Arbetssökande: arbetspraktik, utbildning, vägledning, aktiverings- och motiveringsinsatser
  • Förvärvsarbetande: utbildning, samtalsterapi och medicinsk rehabilitering (om än i mindre omfattning än i ovannämnda grupper)
framtid och motivation
Framtid och motivation
  • Stor optimism: 64 % trodde att de kommer att arbeta hösten 2009 och 10 % att de kommer att studera
  • Lön, arbetskamrater/chef, intressant arbete överlag viktigt för alla grupper – men personer som vid intervjutillfället hade svagast ställning fäste större vikt vid dessa aspekter än personer som hade arbete eller var arbetssökande.
  • Kan det försvåra inträdet på arbetsmarknaden för denna målgrupp? Har de realistiska förväntningar på arbetsmarknaden?
samh llsekonomiska aspekter
Samhällsekonomiska aspekter

Vad behövs för att analysera försörjningskostnader?

  • Identifiering av deltagare
  • Detaljerade uppgifter om försörjning

Vad behövs för en bred samhällsekonomisk analys?

  • Hela kostnadsbilden
  • Deltagande i annan rehabilitering
  • Uppgifter om reala kostnader
statskontorets analys
Statskontorets analys
  • Statskontoret har analyserat registeruppgifter för deltagare som avslutade Finsam-insatser senast under våren 2006.
  • Urvalet är inte representativt, men inkluderar olika typer av insatser och målgrupper
  • Kostnadsutvecklingen ser mycket olika ut
  • Val av insatser och målgrupper avgör utfall
  • Sjukpenningen kan inte antas minska för alla målgrupper
sammanfattning av slutsatser
Sammanfattning av slutsatser
  • Förvärvsfrekvensen ökade under den studerade perioden.
  • 35% arbetade vid uppföljningstillfället, vilket är en ökning med minst 15 procentenheter.
  • Den ökade förvärvsfrekvensen motsvarades av en ungefär lika stor minskning av andelen arbetssökande.
  • Förvärvsfrekvensen ökade relativt sett mer bland personer som hade varit i behov av ekonomiskt stöd under lång tid före insatsen.
  • Andelen sjuka förändrades inte nämnvärt, och en viss förskjutning skedde från sjukpenning till SA.
slide26
Deltagarna är överlag mycket positiva till insatserna
  • Merparten av dem som hade deltagit i insatser inom ordinarie verksamhet tyckte att Finsam-insatsen var bättre.
  • 36% av deltagarna uppgav att deras arbetsförmåga förbättrades
  • Långa och intensiva insatser hade stor inverkan på upplevd förbättring av arbetsförmåga
  • Kostnadsutvecklingen för olika offentliga ersättningar varierar stort mellan olika typer av insatser. Val av målgrupp avgör ekonomiskt utfall.