Download
1 / 24
250 likes | 572 Views
Våld i nära relationer. Ideologiska begrepp. ”Familjevåld” ”Relationsvåld” ”Svartsjukeförhållande” ”Mäns våld mot kvinnor”. Kvinnor kan också slå män, men….
E N D
Ideologiska begrepp ”Familjevåld” ”Relationsvåld” ”Svartsjukeförhållande” ”Mäns våld mot kvinnor”
Kvinnor kan också slå män, men… ”Det våld som riktas mot kvinnor är oftare upprepat, tenderar dessutom att vara grövre och resulterar i fler negativa konsekvenser för den som drabbas.” (Våld mot kvinnor och män i nära relationer. BRÅ 2009)
”Att tala om ett dominerande masochistiskt behov hos dessa kvinnor är alltför förenklat. Icke desto mindre måste man ofta räkna med kvinnans delansvar – i många fall har hon provocerat mannen starkt.” (Cullberg, Johan 1986:322)
Bergman, Bo (1987): Batteredwives. Whyaretheybeaten and why do theystay. • De inadekvata • De provokativa • De högkompetenta
Lundgren, Eva (1989): Våldets normaliseringsprocess. Två parter, två strategier. • Mannen minskar kvinnans livsrum • Isolering • Kontroll • Pendling mellan aggressivitet och värme Kvinnan internaliserar mannens sätt att se på henne.
Hydén, Margareta (1992): Womanbattering as a maritalact. • Kvinnor anpassar sig inte enbart, de gör också motstånd.
Uppbrottsprocessen Ebaugh, Helen R F (1988): Becoming an ex. • Förberedelsefas • Vändpunkt • Marginaliseringskonflikt • Nyorienteringsfas
Känslomässig frigörelse Kärlek Hat Medlidande Likgiltighet (Enander, Viveka; Holmberg, Carin 2004)
Våldet tenderar att öka när kvinnan frigör sig och kvinnan anar oftast detta.
I samtal • Undvik ordet misshandel inledningsvis • Undvik gemensamma samtal med kvinnan/mannen • Undvik att skicka brevkallelser • Ska mötet hållas på annan plats än socialkontoret?
I samtal forts • Dokumentera skadorna, föra dagbok, polisanmälan • Förbered vad kvinnan/barnen behöver ha med sig vid akut flykt • Var försiktig med egna aggressiva känslor mot mannen som slår • Arbeta med ambivalensen
Farlighetsbedömning • Har våldet ökat? Kommer våldstillfällena tätare? Har våldet blivit grövre? • Har han hotat att döda dig? • Har han slagit dig när du har varit gravid? • Har han använt våld mot barnen? • Har han missbruksproblem? • Anser kvinnan själv att hon är i allvarlig fara? • Har kvinnan försökt att lämna eller öppet planerar att hon ska gå från mannen? (Socialstyrelsen 2009)
Bedömningsinstrument FREDA • Frågemanual som karakteriserar grad av våld samt ger farlighets-/riskbedömning • Finns att ladda ner från Socialstyrelsens webbsida: www.socialstyrelsen.se
Hedersrelaterat våld - HRV • Hedersrelaterat våld är planerat, kollektivt sanktionerat och beslutat, i vissa fall kollektivt utövat, och motiverat av föreställningar om en familj/släkts heder och sociala överlevnad. (Socialstyrelsen 2011:35) • Även män kan utsättas för hedersrelaterat våld, till exempel genom att behöva kontrollera sina systrar eller utifrån ett HBT-perspektiv.
HRV - frågor • Vad vill du göra som du inte får? Vad måste du göra som du inte vill? • Vilka släktingar stödjer dig? Vilka deltar i förtrycket? Hur påverkas dina barn/syskon? Deltar de i kontrollerandet? Finns det personer i hemlandet som deltar i förtrycket av dig? Vem bestämmer mest?
Utredning enligt 11 kap 1 § SoL Utredningen ska innehålla: • Vilket behov individen har av stöd och hjälp på kort eller lång sikt • Våldets karaktär och utformning • Risken för att individen kommer att utsättas för ytterligare våld • Hur individens nätverk ser ut • Om något barn bevittnat eller påverkats på annat sätt av våldet
Insatser • Kvinnojour ev kommunalt kontrakt • Annat skyddat boende (kollektivboende, familjehem, lägenhet) • Sjukvård • Ekonomiskt bistånd • Samtal (för barnen?) • Kontaktförbud • Skyddade personuppgifter • Utväg män
Behandling för män som slår Påverkansprogram med inriktning på misshandeln i sig och mannens ansvar: • Fokus på våldet och strategier för att förhindra det. • Undvik att mannen externaliserar genom att tala om sin problematiska barndom, alkoholen, kvinnans otrohet etc. • Gör mannen ansvarig genom att visa att han slår med kontroll. Eliasson, Per Elis (2000):Män, kvinnor och våld.
Andra grupper som kan utsättas för våld i nära relationer • Våld mot äldre kvinnor • Våld mot personer med funktionshinder • Våld mot kvinnor med missbruksproblem • Våld inom samkönade relationer • Våld mot män som blir misshandlade av en kvinna
Våld mot missbrukande kvinnor • Det kan finns en tendens att omgivningen, och även professionella personer, normaliserar våldet. • Kvinnan kan vara beroende av mannen för att få sin drog. • Mannen kan hota att anmäla kvinnans kriminalitet om hon lämnar honom. • Mannen kan hindra att kvinnan går in i behandling
Har våldet mot kvinnor minskat? • Lagen om besöksförbud 1988 • Lagen om grov kvinnofridskränkning 1998 • Kvinnojourer • Ökat ekonomiskt oberoende för kvinnor • Forskning och riktlinjer Det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer har minskat med 20-30 procent sedan 1970-talet . (BRÅ 2007)
Litteratur BRÅ (2007): Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer. Cullberg, Johan (1986): Dynamisk psykiatri. Holmberg, Carin; Enander, Viveka (2004): Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. Mobilisering mot Narkotika (2005): Mäns våld mot missbrukande kvinnor. Nationellt centrum för kvinnofrid (2009):Våld i samkönade relationer. Socialstyrelsen (2009): Våldsutsatta kvinnor. Socialstyrelsen (2011): Våld. Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Socialstyrelsen (2011): Sällan sedda. Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
