m nniskans fysiologi l.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Människans fysiologi PowerPoint Presentation
Download Presentation
Människans fysiologi

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 59

Människans fysiologi - PowerPoint PPT Presentation


  • 829 Views
  • Uploaded on

Människans fysiologi. VT-08. Människans fysiologi. Fysiologin handlar om hur olika celler och organ fungerar Hunger, törst, hjärtmuskelaktivitet, andning etc. – SJÄLVKLARHETER Inom NV – vad händer i kroppen egentligen? Varför ökar puls vid ansträngning? Varför kissar vi mer en vinterdag?

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Människans fysiologi' - oshin


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
m nniskans fysiologi2
Människans fysiologi
  • Fysiologin handlar om hur olika celler och organ fungerar
  • Hunger, törst, hjärtmuskelaktivitet, andning etc. – SJÄLVKLARHETER
  • Inom NV – vad händer i kroppen egentligen?
    • Varför ökar puls vid ansträngning?
    • Varför kissar vi mer en vinterdag?
    • Vart tar allt blod vägen?
    • Varför blir vi sjuka?
uppl gg
Upplägg
  • Celler & vävnader – olika typer av vävnader
  • Matspjälkning – hur vår föda bryts ner & hur systemet är uppbyggt
  • Respiration – andning & gasutbyte
  • Cirkulation – blodomloppet
  • Vattenbalansen
  • Immunförsvaret
organismernas behov
Organismernas behov
  • Behoven likartade för tillväxt överlevnad och fortplantning
  • Cellen behöver för uppbyggnad
    • Fett
    • Proteiner
  • Cellen behöver för energi (cellandning)
    • Socker
    • Syre
encelliga
Encelliga
  • Encelliga – består endast av en cell (ej synlig) vars organeller fyller samma funktioner rörelse etc som olika celltyper (lunga, reproduktion,)
  • Flercelliga – har specialiserade celler för tillverkning av hormoner, proteiner, upptag av syre, göra sig av med avfall etc.
flercelliga m nniskan
Flercelliga - Människan
  • Flercellig organism
  • Våra celler är differentierade till särskilda organ.
  • Cellerna kan vara specialiserade på t.ex.
    • Tillv. av hormoner, proteiner etc.
    • Upptag av näring & syre
    • Transport
    • O.s.v.
flercelliga m nniskan7
Flercelliga - Människan
  • Flercelliga måste transportera ämnen till cellerna
  • Hålla den inre miljön konstant
    • För mkt salt – törstig
    • För varmt – svettning
  • Matspjälkningskanalen & luftvägarna – upptag av föda & syre
  • Blodomloppet – transport av näring & syre till cellerna samt avfallsprod. Kväverester, koldioxid & vatten
v vnader s 130
Vävnaders.130
  • Cellerna bygger upp vävnader som i sin tur bygger upp organ som kan ingå i ett organsystem
v vnader
Vävnader
  • De olika celltyperna ordnas i 4 olika typer av vävnader
    • Epitelvävnad
    • Muskelvävnad
    • Nervvävnad
    • Stödjevävnad
epitelv vnad
Epitelvävnad
  • Tätt packade celler ger skydd mot mikroorganismer, mekaniska skador & vätskeförluster
huden epitelv vnad
Huden (epitelvävnad)
  • Största organet
  • Överhud
    • Döda celler s.k. hornlager
  • Läderhud
    • Blodkärl, nerver, svettkörtlar m.m.
  • Underhud
    • Fett
nervv vnad
Nervvävnad
  • Nervceller som är specialiserade på att ta emot & skicka vidare elektriska impulser
nervsystemet versikt
Nervsystemet - översikt
  • Består av: Hjärna, ryggmärg & nerver.
  • Ryggmärg – nerver som leder info till hjärnan
  • Nerver – kan vara upp till 1 m och har kontakt med muskler
muskelv vnad
Muskelvävnad
  • Ca 40 – 50 % av människans vikt
  • 3 typer
skelettmuskelv vnad
Skelettmuskelvävnad
  • Över 600 st i kroppen
  • Viljestyrd men inte uthållig
  • Kan bilda mjölksyra
  • Styrs av nervsystemet
st djev vnad
Stödjevävnad
  • Stöd & förbindelse mellan organ & vävnader. Brosk, fett & ben är exempel på denna vävnad
f rklara f r varandra
Förklara för varandra!
  • Epitelvävnad – exempel på epitelvävnader samt dess funktion
  • Nervvävnad – funktioner?
  • Muskelvävnad – vilka 3 typer av muskelvävnader finns det? Var i kroppen finner vi dessa? Vad skiljer dem åt?
  • Stödjevävnad – exempel på stödjevävnader samt dess funktion
respirationssystemet andning och gasutbyte s 139 145
Respirationssystemet Andning och Gasutbyte s.139 - 145
  • Mat = Energirika organiska föreningar
  • Dessa energirika föreningar bryts ner till sockermolekyler som används i cellandningen
cellandningen
Cellandningen
  • Cellerna behöver O2 för att arbeta (+ socker)
  • Cellerna behöver göra sig av med CO2 + H2O
luftstrupe anatomi
Luftstrupe – Anatomi
  • Luftstrupen är ca 10 cm lång
  • Dess vägg är uppbyggd av broskringar samt glattmuskulatur & bindväv
  • Epitelvävnaden producerar slem
  • På vävnaden finns även cilier
bronker anatomi
Bronker – Anatomi
  • Består av 2 rör
  • Förlängning av luftstrupe
  • Samma uppbyggnad som luftstrupen
bronkioler anatomi
Bronkioler – Anatomi
  • Yttersta förgreningen av bronkerna
  • Samma uppbyggnad som luftstrupe & bronker
alveoler
Alveoler
  • Slutstation för inandningsluften
  • Dess väggar är ytterst tunna
  • Omges av kapillärer
  • Här sker gasutbytet genom diffusion
  • O2 från luft – blod
  • CO2 från blod – luft
andning
Andning
  • 1. Vid inandningen lyfts revbenen och mellangärdet sänks. Brösthålans volym ökar. Luft sugs in i lungorna genom undertryck och når så småningom lungblåsorna.2. När man andas ut slappnar de muskler av som utvidgat brösthålan. På grund av att lungvävnaden är töjbar pressas luften passivt ut ur lungorna.
dead space
Dead-space
  • Luftstrupen ca 10 cm lång
  • Ett normalt andetag – ca 500 ml luft
  • Ca 350 ml når alveolerna
  • En förlängning av ”luftstrupen” innebär en förlängning av Dead-space
reglering av andning
Reglering av andning
  • Andningsrytmen regleras av nervsystemet som är kopplat till andningscentrum i hjärnan
  • Andningscentrum är känsligt för förändringar i surhetsgraden i blodet
  • Lågt PH i blodet – ökad andningsfrekvens
  • Ökad muskelaktivitet ger ökad mängd koldioxid i blodet som reagerar med vatten i blodet & bildar kolsyra (syra = lågt PH)
fridykning
Fridykning
  • Hyperventilation förlänger andhållningstiden -genom att koldioxiden, som är den faktor som skapar andnöd, vädras ut ur kroppen. Tyvärr kan syrgas inte laddas upp i kroppen i motsvarande grad.
  • Detta leder till att man efter hyperventilation kan förlora medvetandet på grund av syrgasbrist utan att känna andnöd.
transport av o 2 co 2
Transport av O2 & CO2
  • Syre transporteras i blodet via HB
  • Varje röd blodkropp innehåller ca 250 miljoner HB-molekyler
  • Kan binda 4 syremolekyler
transport av o 2 co 230
Transport av O2 & CO2
  • Koldioxiden transporteras i huvudsak löst i blodet
  • Kolmonoxid däremot binds till HB
  • Konsekvens? Syreupptaget minskas eftersom platsen i HB – molekylen är upptagen
r kning
Rökning
  • Tjära från cigaretten binds till vävnaden
  • En cigg förlamar cilierna i luftvägarna i flera timmar
  • Konsekvens: Främmande ämnen blir kvar i luftvägarna vilket orsakar inflammationer
sjukdomar till f ljd av r kning
Sjukdomar till följd av rökning
  • Lunginflammation – Bakterie/virus infektion (feber & ont vid andning)
  • Emfysem – Cilier dör & skadliga partiklar attackerar alveolerna som spricker. Effektiviteten minskas i och med ytminskning & väggförtjockning
  • KOL – förträngning av luftvägarna. Drabbar oftare kvinnor än män & leder så småningom till emfysem
blodomloppets funktion
Blodomloppets funktion
  • Transport av:
  • syre
  • näring
  • hormoner
  • restprodukter såsom urinämnen & koldioxid
hj rtats funktion
Hjärtats funktion
  • Hjärtat fungerar endast som en pump som driver blodströmmen runt i kroppen

=

blodk rlssystemet
Blodkärlssystemet
  • Blodkärlssystemet består av:
  • Hjärta
  • Blodkärl
  • Blod
blodomloppet
Blodomloppet
  • Blodet pumpas från hjärtats vänstra kammare
  • Syrerikt blod leds vidare via rörsystemet artärerna ut till cellerna
  • Aorta
  • Mindre artärer
  • Syrefattigt blod går till hjärtats högra förmak via venerna
art rer41
Artärer
  • Artärer utgår från hjärtat & förgrenar sig i mindre blodkärl
  • Syrerikt blod
  • Tjocka kärl med glatt muskulatur.
  • Elastiska
vener43
Vener
  • Vener leder det syrefattiga blodet till hjärtat, och vidare till lungorna för att syresättas på nytt.
  • Tunna kärl, knappt något muskelskikt.
  • Ej elastiska
  • Innehåller även venklaffar
kapill rer
Kapillärer
  • Mellan de minsta artärerna och venerna finns ett nät av mycket små blodkärl som kallas kapillärer.
  • Kapillärerna har en mycket tunn väg.
  • Kapillärerna tar upp koldioxid och andra avfallsprodukter som bildas vid cellernas ämnesomsättning.
sammanfattning blodk rl
Sammanfattning blodkärl
  • Blodkärl
    • Artär
      • Blod ut, tjocka & elastiska
    • Vener
      • Blod in, tunna & elastiska (muskelpumpen)
    • Kapillärer
    • utbytet av näringsämnen, avfallsprodukter, syre och koldioxid mellan kapillären och cellerna sker här,
      • Minst, mkt tunna (lättpasserade genom bla diffussion)
blodtryck
Blodtryck
  • Blodtryck = tryck som blodet utövar på kärlväggarna
  • Trycket är högst då hjärtat sammandras, s.k. systoliska trycket och som lägst när hjärtat vilar, s.k. diastoliskt tryck
blodtryck48
Blodtryck
  • Det systoliska respektive diastoliska trycket beror på elasticiteten i artärväggarna
  • Lite elasticitet i kärlväggarna = högt blodtryck
blodtryck49
Blodtryck
  • Påverkbart?
  • I viss mån, mestadels beror det på ärftliga faktorer men fett och rökning täpper till kärlen.
  • Ökar med ålder.
blodet51
Blodet
  • Utgör ca 8 % av människans kroppsvikt
  • Muskelmassa 40 – 50 %
  • Består av plasma samt blodkroppar
  • Funktion: Transport av syre, näring, restprodukter, hormoner, delta i immunförsvaret
blodet52
Blodet
  • Normalt ca 5-6 liter blod
  • Består av
    • Plasma
    • Blodkroppar
plasma
Plasma
  • Består av mestadels vatten samt speciella blodproteiner
  • Antikroppar – angriper främmande ämnen såsom bakterier & virus
  • Fibrinogen – deltar i koaguleringsprocessen
blodkroppar
Blodkroppar
  • Utgör ungefär hälften av mängden blod
  • 3 typer: röda, vita & blodplättar
  • Kallas även för blodceller
  • Bildas ur benmärgen
r da blodkroppar erytrocyter
Röda blodkroppar (erytrocyter)
  • Mkt små celler som saknar cellkärna och andra organeller
  • Kan inte föröka sig
  • Bildning av röda blodkroppar styrs av hormoner som bl.a. känner av låg syrehalt
r da blodkroppar
Röda blodkroppar
  • Transporterar syre & koldioxid
  • Koldioxid gör miljön surare – de röda blodkropparna kontrollerar således syra-basbalansen i kroppen
r da blodkroppar57
Röda blodkroppar
  • Om inte cellerna kan föröka sig, hur förnyas de röda blodkropparna?
  • De röda blodkropparna lever i ca 4 månader och därefter bryts de ner. Järnet återanvänds i nya celler men ”kropparna” avges i huvudsak med avföring. Bildning av röda blodkroppar styrs av hormoner som bl.a. känner av låg syrehalt
vita blodkroppar leukocyter
Vita blodkroppar (leukocyter)
  • De vita kropparna försvarar kroppen mot infektioner av olika dess slag
  • Relativt stora celler med kärna och andra organeller
  • Kan leva allt från några dagar till hela livet
blodpl ttar trombocyter
Blodplättar (trombocyter)
  • Innehåller ämnen som får blodet att koagulera (stelna)
  • Vid en skada på ett blodkärl klumpar blodplättarna ihop sig och fäster vid kärlets väggar. Därmed bildas en plugg som hejdar blödningen.