Riskbruk och missbruk hos ungdomar - PowerPoint PPT Presentation

riskbruk och missbruk hos ungdomar n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Riskbruk och missbruk hos ungdomar PowerPoint Presentation
Download Presentation
Riskbruk och missbruk hos ungdomar

play fullscreen
1 / 55
Riskbruk och missbruk hos ungdomar
270 Views
Download Presentation
nakia
Download Presentation

Riskbruk och missbruk hos ungdomar

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Riskbruk och missbruk hos ungdomar

  2. Information kring instrument och metoder för att upptäcka, utreda och samtala om riskbruk och missbruk hos ungdomar • Audit och dudit – två screeninginstrument för att upptäcka, väcka tankar kring och samtala om alkohol och narkotika • ADAD – en utredningsmetod för ungdomar i riskzon • ASI – en utredningsmetod för vuxna missbrukare (18 år) • Cannabis och HaschAvvänjningsProgrammet (HAP) • Haschguiden

  3. Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter för personer med missbruksproblem. Riktlinjer och implementeringsstöd framtagna av Socialstyrelsen De rekommendationer som finns i riktlinjerna vilar på beprövad kunskap

  4. Nationella riktlinjer Faktaunderlag för ”bästa tillgängliga bevis” utifrån: vetenskapliga studier fallstudier klinisk/praktisk erfarenhet Bred samverkan Socialtjänsten Hälso- och sjukvården Kriminalvården

  5. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård • Gemensamma termer och begrepp • Implementering – organisation, kunskap, ekonomi • Metoder/system för tidig upptäckt och förebyggande verksamhet • Bedömningsinstrument och dokumentation • Narkotika – psykosocial-/läkemedelsbehandling • Alkohol – psykosocial- /läkemedelsbehandling • Missbruk och graviditet • Missbruk och beroende vid samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom (samsjuklighet)

  6. III II IV I Person- bedömning Uppföljning Problem- bedömning Problem- identifiering Låg kostnad Hög kostnad En 4-stegs utrednings- och bedömnings-modell i missbrukssammanhang

  7. Steg 1- Problemidentifiering: kan vara screening med audit/dudit eller ett blodprov (t ex GT eller CDT) – för att upptäcka problem Steg 2 - Problembedömning: användning av t ex alkohol E och dudit E eller blodprover – för att bestämma graden av problem Steg 3 - Personbedömning: t ex ASI för vuxna och ADAD för ungdomar –för att utreda sociala, medicinska och psykologiska förhållanden Steg 4 - Uppföljning: kan ske med blodprover, audit/dudit och ASI eller ADAD – för att se individuellt vårdresultat och på gruppnivå

  8. AUDIT

  9. Alkohol i Sverige Källa: Berman, A.H. (2008) Screening hjälp att upptäcka riskbruk. Psykologtidningen nr 10, s. 10-14. Riskbruk Skadligt bruk Befolkningen 13,6% 2,6% Män 14,4% 4,0% Kvinnor 12,7% 1,4% 17-27 år 35,4% 7,4% Åk 9 50,0% 3-6% Universitetstudenter 35,6% (högkonsumenter) Transportsektorn 22,0 % Psykospatienter 18,0% Fängelseintagna 11,4% (enbart alkohol) Frivårdsklienter 19,0%

  10. Om AUDITs utformning • Är avsedd för screening/identifiering av alkoholproblem • Används dels inom primärvård/allmänmedicin men även inom vård för ”riskgrupper”, t ex psykiatriska patienter • Internationellt etablerat, tillkom på initiativ av WHO • Följer DSM-kriterier för missbruk och beroende (men är inte avsett för att ställa diagnos) • Är utformat för att underlätta samtal om alkohol • Är utformat för att göra underlag vid behandlingsplanering • Har utformats efter utprovning på personer i behandling för alkoholproblem samt på personer som ej är identifierade missbrukare

  11. Poängsättning AUDIT • Fråga 1-8 ger 0,1,2,3 eller 4 • Fråga 9 och 10 ger 0,2 eller 4 poäng • Maxpoäng: 40

  12. AUDIT Konsumtionsfrågor Alkoholberoende Problem/skador/konsekvenser

  13. DUDIT

  14. Riskbruk - Droger Källa: Berman, A.H. (2008) Screening hjälp att upptäcka riskbruk. Psykologtidningen nr 10, s. 10-14. Män 4,8% Kvinnor 1,6% 16-25 år 6,2% Åk 9 3-4% senaste månaden Universitetsstuderande 10% (senaste terminen) Psykospatienter 9% Fängelseintagna 55% (inklusive blandmissbruk) Frivårdsklienter 48% ” ”

  15. DUDIT Parallellinstrument till AUDIT Utvecklat i Sverige av Berman m fl

  16. Att räkna ihop poängen • Fråga 1-9 - 0,1,2,3 eller 4 • Fråga 10-11 - 0, 2 och 4. • Maxpoäng: 44

  17. Poänggränser DUDIT Ingen droganvändning: 0 poäng Drogrelaterade problem (missbruk/skadligtbruk eller beroende): Kvinnor: 2 poäng eller mer,män 6 poäng eller mer Tungt beroende: 25 poäng eller mer (för både kvinnor och män) OBS att en poäng över 0 alltid måste utredas vidare

  18. konsumtionsfrågor Beroendefrågor problem/skador/konsekvenser

  19. ADAD

  20. ADAD • Adolescent Drug Abuse Diagnosis • Riktar sig till ungdomar 13-21 år • En svensk version utvecklades på 1990-talet i Sverige. Metoden introducerades inom ramen för Statens Institutionsstyrelses (SiS) behandlingshem med används också inom andra institutioner (HVB) • ADAD för socialtjänsten kom i augusti 2009 • Utbildning krävs för att få använda metoden

  21. ADAD och BBIC • BBIC rekommenderar ADAD, framförallt i områdena som rör alkohol och narkotika • ADADs områden passar väl ihop med områdena i BBIC, informationen går att lätt sortera in under rubrikerna i BBIC • Informationen i ADAD kommer direkt från ungdomarna vilket tillgodoser FN:s konvention om barns rättigheter • ADAD inbjuder till delaktighet i samtliga moment

  22. ADADs områden • I ADAD kartläggs resurser och problem inom nio områden, förutom ett avsnitt kring bakgrunden • Områdena är: fysisk hälsa, skola, arbete, fritid och vänner, familj – bakgrund och relationer, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika • Klient och intervjuare skattar oro och hjälpbehov inom varje område

  23. Vad är ADAD bra för? • social utredning/del av • verksamhetsutveckling/-redovisning • forskning • behandlingsinsatser – uppföljning/utvärdering • vårdplanering - uppföljning

  24. ADAD – en standardiserad intervju • Utbildade intervjuare – höga krav på likvärdighet, neutralitet och relevans • Frågor och svar betyder samma sak för intervjuare och intervjuad • Uppgifterna jämförbara, möjliga att sammanställa och bearbeta • Likartad kvalité oberoende av vem som intervjuas, vem som intervjuar och vilken intervju det gäller • Hög rättsäkerhet

  25. ADAD konstruktion • Nio frågeområden: fysisk hälsa, skola, arbete, fritid och vänner, familj, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika • Frågor och skattningar: varje livsområde består av ett antal frågor om den unges faktiska situation. Därefter skattar den unge sin oro och sitt hjälpbehov enligt en skala 0-3 inom respektive område • Intervjuarskattning: Intervjuaren gör utifrån den unges svar inom varje område en sammanfattande skattning av varje område för sig enligt en skala 0-9. Den unges skattning inom området vägs in i andra steget av intervjuarskattningen.

  26. ADADs skattningsskalor • klienten: • Oro, besvärhjälpbehov(ytterligare hjälp) • 0 inte alls inget behov av hjälp • 1 lite litet behov av hjälp • 2 ganska mycket ganska stort behov av hjälp • mycket mycket stort behov av hjälp • intervjuaren: • bedömning av problem och hjälpbehov • 0-1 Inga reella problem, behöver inte ytterligare hjälp • 2-3 Obetydliga/lätta problem, ytterligare hjälp troligen inte nödvändig • 4-5 Måttliga problem, viss hjälp önskvärd • 6-7 Betydande problem, hjälp nödvändig • 8-9 Avsevärda/utomordentligt stora problem, hjälp absolut nödvändig

  27. ASI

  28. ASI • Addiction Severety Index • Utvecklades i USA på 1970-talet • Översattes till svenska 1996 • Har stor internationell spridning • Hjälpmedel för att dokumentera och systematisera uppgifter av relevans för utredning och uppföljning av klienter/patienter • ASI grund och ASI uppföljning • Sammanställningar på gruppnivå – underlag för verksamhetsplanering

  29. ASI intervjun • Strukturerad Grundintervju, ca 180 frågor • Uppföljningsintervju, ca 150 frågor • Tar ca 1 timma att genomföra • Kartläggning av resurser och problem • Ger svar på frågor som har betydelse för val av insats • Visar klientens upplevda behov av hjälp • Ger intervjuare och klient ett tydligt och öppet beslutsunderlag

  30. ASI grund • Beskriver resurser och problem inom sju områden: fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkohol, narkotika, rättsliga problem, familj och umgänge samt psykisk hälsa • Klient och intervjuare skattar oro och hjälpbehov inom varje område • Ger underlag för att planera hjälpen utifrån: missbrukets omfattning, medicinska komplikationer, psykiska komplikationer, motivation, risk för återfall och levnadsförhållanden

  31. Cannabis och HaschAvvänjningsProgrammet (HAP)

  32. Hasch 3-15%THC Marijuana 3-20% THC Hascholja 20 - 50% THC 412 kemiska ämnen 61 ämnen påverkar psyket Cannabis Sativa

  33. Vad är cannabis? • Den cannabinoiden som används för att beskriva cannabisens styrka är THC (tetrahydrocannabiniol) • Cannabinoiderna är fettlösliga och lagras i kroppens fettvävnader • Det tar ca sex dagar innan hälften av den THC-mängd man fått i sig vid ett röktillfälle utsöndrats och ytterligare 3-4 veckor innan resten är ute ur kroppen • Hasch ger därför två sorters rus, det akuta och kroniska

  34. Två typer av rus • Akut rus: fas 1: (utåtriktad) 15-45 min aktiv, fnissig, pratsam, röda ögon, överkänslig för ljus, hjärtklappning, torr i ögonen mun och svalg. fas 2: (inåtriktad)aktiv i tanken – inåtvänd musiklyssnande, videotittande, flummar för sig själv, stora tankar idéer, färger starkare, lukter mer framträdande. (ca 3 timmar, vanerökare ca 1 timma) • Kroniskt rus: Efter 4 timmar (vanerökare 1,5 -2 timmar) och framåt beroende på hur mycket som finns lagrat i kroppen. Vanerökaren har svårt att utnyttja sin fulla tankekapacitet, passiv och oengagerad.

  35. Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem: • Insikt • Medvetenhet • Självförtroende • känsla av att vara vuxen • kraftfull • kreativ • en känsla av att kunna tänka • fina känslor • en hjälp att fly undan en obehaglig situation • en hjälp att lösa personliga problem • en hjälp att somna • Thomas Lundqvist

  36. Haschrökaren • Lever extremt i sin egen värld och är inte särskilt uppmärksam på det som händer runt om • Försämrat minne • Fick få saker gjorda • Svårare att tänka klart • Ambitioner försämrades • Haschrökare tycker ofta att de fick högre självkännedom. ”Forskare fann konsekvent motsatt effekt”. Thomas Lundqvist

  37. Konsekvenser av cannabismissbruk • Sämre kognitiv funktionsnivå • Beroende • Psykisk hälsa • Fysisk hälsa • Relationer • Kriminalitet

  38. Vad skiljer cannabis från andra droger? • Komplicerat uppbyggd, psykoaktiv • Fettlöslig och sönderfaller långsamt • Psykiska effekter Psykiska störningar/sjukdomstillstånd (utlöser, orsakar eller förvärrar) • Psykologiska och psykosociala skador Känslomässigt. Nedsättning av kognitiva funktioner (koncentration, minne, omvärldsförståelse m m) • Fysiska skador Ann-Sofie Nordenberg

  39. rörelsecentra Samordning sinnesintryck beslutande centrum syn bedömning belöning minne muskelkoordination

  40. En typisk haschrökare • Problem med att finna exakta ord för det han vill beskriva • Begränsad förmåga att läsa böcker, se en film • Känslor av tristess och tomhet i det dagliga livet • Det är aldrig hans fel, externalisering eller projicering av sina problem • Han är övertygad om att han fungerar adekvat • Är ej förmögen till kritiskt granskande av sitt eget beteende • Känslor av att vara otillräcklig och misslyckad • Oförmögen att vidmakthålla en dialog • Problem med koncentration och uppmärksamhet • Rigida åsikter och färdiga svar • Jag är annorlunda, jag är unik

  41. Cannabismönster • Alla röker cannabis • Jag kan sluta när jag vill, men inte just nu • Mitt cannabisrökande är inget problem, kärnkraften är ett problem. Alkohol är ju tillåtet och det är mycket giftigare • Cannabis är ett naturpreparat • Jag blir kreativ och konstnärlig därför kan jag fortsätta att röka cannabis • Det är cannabis som gör att jag får något gjort, om jag inte röker får jag inget gjort • Jag känner många cannabisrökande vänner som är sådana du beskriver, men inte jag. Jag är unik och immun mot de negativa effekterna • Jag fungerar bäst när jag är lagom stenad. Jag har en brist som måste kompenseras med cannabis