GULLSPÅNGSÄLVEN 2009
Download
1 / 35

- PowerPoint PPT Presentation


  • 102 Views
  • Uploaded on

GULLSPÅNGSÄLVEN 2009. Vattenprovtagning med teleskophämtare. Undersökningarna 2009. Ordinarie vattenkemi 17 stationer i vattendrag 7 stationer i sjöar Kiselalger 7 lokaler i vattendrag Växtplankton Möckeln och Lonnen Bottenfauna 7 lokaler i vattendrag 13 lokaler i 6 sjöar. Innehåll.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about '' - mercer


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
Gullsp ngs lven 2009

GULLSPÅNGSÄLVEN 2009

Vattenprovtagning med teleskophämtare


Unders kningarna 2009
Undersökningarna 2009

Ordinarie vattenkemi

17 stationer i vattendrag

7 stationer i sjöar

Kiselalger

7 lokaler i vattendrag

Växtplankton

Möckeln och Lonnen

Bottenfauna

7 lokaler i vattendrag

13 lokaler i 6 sjöar


Inneh ll
Innehåll

  • Avrinningsområdet

  • Syretillstånd

  • Metaller

  • Väderförhållanden

  • Näringstillstånd

  • Vattenföring, ämnes-

    transport och arealförlust

  • Växtplankton

  • Surhetstillstånd

  • Kiselalger

  • Organiskt material

  • Bottenfauna


Avrinningsomr de och punktk llor
Avrinningsområde och punktkällor

• Timsälven

• Svartälven

• Letälven-Gullspångsälven



V der ret 2009
Väderåret 2009

• Årsmedeltemperatur 6,0 °C jämfört med 5,4 °C (normalvärdet 1961-90)


V der ret 20091
Väderåret 2009

• Årsnederbörd 686 mm jämfört med 685 mm (normalvärdet 1961-90)







Arealspecifik kv vef rlust 2009
Arealspecifik kväveförlust 2009

• Låg förlust motsvarar normalläckage från icke kvävemättad skogsmark

• Måttligt hög förlust motsvarar normalläckage från påverkad skogsmark

och ogödslad vall


Arealspecifik fosforf rlust 2009
Arealspecifik fosforförlust 2009

• Mycket låg förlust motsvarar läckage från opåverkad skogsmark

• Låg förlust motsvarar läckage från vanlig skogsmark

• Måttligt hög förlust motsvarar läckage från hyggen och vallodling



Surhetstillst nd 2007 2009 medel av min
Surhetstillstånd 2007-2009 (medel av min)

  • Huvudsakligen god eller svag buffertkapacitet

  • Mycket svag buffertkapacitet i Svartälven vid Sågen (2625)

  • Vid 2009 års bottenfaunaunder-sökning var surhetsstatusen nära neutral vid samtliga sju lokaler i rinnande vatten


Surhetstillst nd 1974 2009 gullsp ngs lven 1005
Surhetstillstånd 1974-2009 Gullspångsälven (1005)

• Ökande buffertförmåga p.g.a. kalkningsinsatser


Organiskt material 2007 2009 medel
Organiskt material2007-2009 (medel)

  • Huvudsakligen låga eller måttligt höga halter av organiskt material

  • Hög halt i Daglösens norra del

  • Mycket hög halt i Hovaån vid Nötebron (1101)


Organiskt material 1989 2009 tims lven 3001
Organiskt material 1989-2009Timsälven (3001)

• Ökande halter av organiskt material kan främst kopplas till ökande flöde


Syretillst nd 2007 2009 medel av min
Syretillstånd 2007-2009 (medel av min)

  • Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i Öjevettern

  • Syrefattigt tillstånd i Daglösens norra del och Östersjön

  • Svagt syretillstånd iBredreven, Lersjön,Ullvettern och Lonnen



Metaller 2009
Metaller 2009

• Mest mycket låga eller låga halter

• Måttligt höga blyhalter nedströms

i april, augusti, oktober och december

• Tydlig avvikelse från jämförvärdet

för bly (4 ggr), liten för zink och

molybden (2 ggr), i övrigt liten

eller ingen avvikelse

• Bottenfaunan i Lesjöälven har

bedömts vara påverkad av föro-

rening, troligen bly från Lesjöfors

industriområde


Metaller 20091
Metaller 2009

• Mest mycket låga eller låga halter

• Måttligt hög zinkhalt i januari

• Liten avvikelse från jämförvärdet

för molybden (2 ggr), i övrigt liten

eller ingen avvikelse

• Periodvis måttligt höga halter av

bly och koppar även i Hovaån

och Kilstabäcken

• Hög kopparhalt i Kilstabäcken i

februari


N ringsstatus fosfor 2007 2009
Näringsstatus (fosfor)2007-2009

  • Generellt hög eller god näringsstatus

  • Måttlig näringsstatus i Timsälven vid utloppet i Möckeln

  • Dålig näringsstatus i Hovaån p.g.a. påverkan från främst jordbruk


N ringstillst nd fosfor 1974 2009 gullsp ngs lven 1005
Näringstillstånd (fosfor) 1974-2009Gullspångsälven (1005)

• Flera orsaker till minskande fosforhalter: reningsverk, nedläggning av

jordbruk, avfolkning av glesbygd, bättre standard på enskilda avlopp

och fosforfattiga tvättmedel


N ringstillst nd kv ve 2007 2009
Näringstillstånd(kväve) 2007-2009

  • Generellt måttligt höga kvävehalter

  • Låg halt i Östersjön

  • Mycket hög halt i Hovaån

  • Hög halt av ammoniumkväve och samtidigt förhöjda värden för alk. och kond. påvisade genomslag från Filipstads reningsverk i norra Daglösen i mars


N ringstillst nd kv ve 1974 2009 gullsp ngs lven 1005
Näringstillstånd (kväve) 1974-2009Gullspångsälven (1005)

• Minskande kvävehalter främst p.g.a. utsläppsbegränsningar vid

Björkborns industriområde


Alger 2009 klorofyll
Alger 2009 (klorofyll)

• Klorofyllhalten (augusti)

bedömdes som måttligt hög

i Bredreven och centrala

Daglösen

• Övriga sjöar hade låg

klorofyllhalt


Gullsp ngs lven 2009

Kiselalger var en dominerande grupp i Möckeln i augusti 2009. Bilden visar oligotrofiindikatorn Aulocoseira cf. Alpigena (foto: Medins Biologi AB)


V xtplankton 2009
Växtplankton 2009 2009. Bilden visar oligotrofiindikatorn

• Både Möckeln och Lonnen bedömdes ha god näringsstatus

• Den potentiellt besvärsbildande Gonyostomumsemen dominerade i

båda sjöarna, men år 2009 var biomassan liten

• Lonnen bedöms som mindre lämplig som dricksvattentäkt eftersom

Gonyostomum med sina slemtrådar kan sätta igen filter. Den kan även

inverka negativt på badvattenkvaliteten genom att orsaka klåda hos

känsliga personer

• Andra typer av besvärsbildande alger, t.ex. potentiellt giftbildande

blågrönalger (cyanobakterier) förekom bara i liten mängd


Gullsp ngs lven 2009

Kiselalgen 2009. Bilden visar oligotrofiindikatorn Eolimnia minima (foto: Amelie Jarlman)


Kiselalger 2009
Kiselalger 2009 2009. Bilden visar oligotrofiindikatorn

• Undersökningen av kiselalger påvisade hög status vid flertalet lokaler.

• Älgälven nedströms fiskodling vid Sävenfors hade god status.

• Kroppaälven nedströms fiskodling vid Gammalkroppa hade måttlig status.

• I Lungälven, Kroppaälven och Älgälven var IPS-index sämre på ned-

ströms- jämfört med uppströmslokalen. Indexet visar påverkan av närings-

ämnen och lätt nedbrytbar organisk förorening.

• Surhetsindexet ACID påvisade måttligt sura förhållanden i Älgälven upp-

ströms Sävenfors och Lungälven vid fiskodling.


Gullsp ngs lven 2009

Nattsländelarv av släktet 2009. Bilden visar oligotrofiindikatorn Lype (foto: Medins Biologi AB)


Bottenfauna 2009
Bottenfauna 2009 2009. Bilden visar oligotrofiindikatorn

• Näringsstatusen expertbedömdes som hög på lokalerna i Svartälven

uppströms Hällefors och Gullspångsälven.

• Näringsstatusen expertbedömdes som god på lokalerna i Lesjöälven

nedströms Lesjöfors samt Storforsälven upp- och nedströms Storfors.

• Näringsstatusen expertbedömdes som måttlig på lokalerna i Hovaån

och Svartälven nedströms Hällefors.

• I Svartälven nedströms Hällefors förekom olja i vattnet och bottensubstra-

tet, vilket bl.a. kan vara orsaken till de mundelsskador på fjädermyggslarver

som noterades 2006 och 2007.

• I Lesjöälven nedströms Lesjöfors bidrog sannolikt förhöjda blyhalter till

den låga individtätheten av bottenfaunaorganismer.

• Vid expertbedömningen var näringsstatusen måttlig i Öjevettern medan

den var god eller hög vid övriga lokaler. I Öjevetterns och Daglösens norra

del var det syrefattigt i bottenvattnet.