slide1 n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Antibiotikaresistens är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling PowerPoint Presentation
Download Presentation
Antibiotikaresistens är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 44

Antibiotikaresistens är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling - PowerPoint PPT Presentation


  • 164 Views
  • Uploaded on

Antibiotikaresistens är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling. Antibiotikaresistenta bakterier. Orsaker Konsekvenser Åtgärder. Eva Gustafsson, Smittskydd Skåne Eva Melander, Klinisk mikrobiologi/Vårdhygien UMAS.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Antibiotikaresistens är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling' - mala


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
slide1

Antibiotikaresistens

är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling

antibiotikaresistenta bakterier

Antibiotikaresistenta bakterier

Orsaker

Konsekvenser

Åtgärder

Eva Gustafsson, Smittskydd Skåne

Eva Melander, Klinisk mikrobiologi/Vårdhygien UMAS

slide4
Israel – upprepade utbrott med multiresistenta tarmbakterier

Initialt 1000 patienter drabbade, 400 döda

Extrema åtgärder

Tvättvakter – följsamhet till handhygien

Påminnelsemail till läkare/ssk varje morgon om vilka patienter som bär och hur hantera resistenta bakterier

Bristande följsamhet = ingen lön

Yehuda Carmeli, Ekot, jan 2008

uppt ckt av antibiotika
Upptäckt av antibiotika
  • Enorma medicinska vinster
    • Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner
    • Förutsättning för modern sjukvård
      • Avancerad kirurgi
      • Cytostatikabehandling
      • Transplantationer
      • Neonatalvård
bakterier kan utveckla resistens mot alla f rekommande antibiotika
Bakterier kan utveckla resistens mot alla förekommande antibiotika
  • Uppkomst
      • Spontan mutation
      • Genetisk information överförs mellan bakterier
  • Selektion
      • Under antibiotikatryck selekteras resistenta bakterier fram
  • Spridning
      • Resistent bakterie
      • Epidemiska (utbrott) stammar
      • Endemisk (etablerad i ett område) situation
slide7

Andel resistenta stammar

50 %

5

4

10 %

3

1

2

TID

vad medf r en antibiotikakur
Vad medför en antibiotikakur?
  • Empirisk behandling
      • Beprövad erfarenhet, innan provsvar föreligger
  • Mål
      • Slå ut förmodad patogen
  • Bieffekt
      • Slår ut normalfloran
      • Selektion av de bakterier som har förvärvat/har naturlig resistens för medlet
antibiotikaresistenta bakterier konsekvenser
Antibiotikaresistenta bakterier -konsekvenser
  • Ökad sjuklighet i bakteriella infektionssjukdomar
  • Ökad dödlighet
    • pga fördröjda eller uteblivna behandlingsresultat
  • Ökade kostnader
    • pga dyrare antibiotikabehandling, längre vårdtider och ökat behov av sjukvårdsresurser

Förlorad förutsättning för modern sjukvård

slide10

Introduktion av nya grupper av antibiotika

Trimetoprim

Streptograminer

Oxazolidinoner

Kinoloner

Glycopeptider

Linkosamider

Kloramfenikol

Tetracykliner

Makrolider

Karbapenemer

Aminoglykosider

Penicilliner

Cefalosporiner

Sulfa

1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000

slide11

MRSA

Meticillin Resistent

Stafylococcus Aureus

hotbild mrsa
Hotbild - MRSA?
  • Resistens
      • <1% av alla S aureus resistenta i Skåne
      • 50% av isolaten i London
  • Virulens
      • få allvarliga infektioner
      • 6/982 sepsis = 6‰, en  (1999-2007)
      • om för sent insatt effektiv terapi dödlighet och vårdtid
  • Antibiotika
      • alternativ finns, dock mindre effektiva
  • Spridning = smitta
      • tillpatient - särskilt om sår, behandling med betalaktam-antibiotika, efter antibiotikabehandling
      • till personal - inte om hygienrutiner följs
tg rder mrsa hygien
Åtgärder MRSAHygien
  • Smitta
      • MRSA alltid en smitta - smittspårning
  • Hygien på sjukhus och särskilt boende
      • risk för smitta bådetill och från patient med sår, KAD, andra infarter
      • handsprit till patienter
      • känd smitta hanterbar - särskilda hygienrutiner
      • okänd smitta hanterbar - basala hygienrutiner
  • Primärvård
      • Riktlinjer i nytt pm
      • Sårodling inför planerad antibiotikabehandling
  • Allmänna hygienråd till patient i öppenvård - vid all S aureus men MRSA i synnerhet
      • god handhygien, särskilt efter såromläggning
      • sår ska vara täckta
slide21

ESBL

Extended Spectrum

BetaLactamase

slide22
Antibiotikaval vid ESBL-produktionExtended Spectrum BetaLactamase = enzym som bryter ner betalaktamantibiotika
slide23

90% E-coli

70% kvinnor

hotbild esbl
Hotbild - ESBL?
  • Resistens
      • 40 % av ESBL i Skåne kan enbart behandlas med Tienam
  • Virulens
      • sepsis hos 4 % av 515 (2006-2007) en 
  • Antibiotika
      • få preparat att välja mellan
      • inga antibiotika under utveckling
      • banala cystiter behöver intravenös antbiotika
  • Spridning
      • spridning mellan patienter, direkt eller via personalens händer, eller indirekt (hygienurtymmen)
      • Klebsiella besvärligare än E-coli
tg rder esbl antibiotikaanv ndning hygien
Åtgärder ESBLAntibiotikaanvändningHygien
  • Enskilt viktigaste åtgärden är att minska användning av
      • cefalosporiner
      • kinoloner
  • Urinodling inför planerad antibiotikabehandling
  • Hygien på sjukhus och särskilt boende
      • risk för smitta både till och från patient med sår, KAD, andra infarter
      • handsprit till patienter
slide29

VRE

Vancomycin Resistenta

Enterokocker

slide31

PRP

Penicillin Resistenta

Pneumokocker

penicillinresistens f rskrivning av antibiotika
Penicillinresistens - förskrivning av antibiotika
  • 20 % av all förskrivning av antibiotika sker till barn av öppenvårdsläkare för övre luftvägsinfektioner
  • 90 % av infektioner hos barn i förskoleåldern orsakas av virus
slide35
Förekomst av vanliga luftvägsbakterier i näsa/svalg hos barn och personal i förskolan samt friska skolbarn (M Söderberg avhandling 1990)
vaccin
Vaccin
  • Kapselpolysackarid 23-valent Pneumovax ® Pneumo23 ®
  • Barn över 2 år och vuxna
  • Splenectomi, svår kronisk sjd, immunsupprimerade
  • Konjugerat 7-valent vaccin Prevenar®
  • 70% av invasiva stammar i USA, något lägre i Sverige (andra serotyper)
  • pneumoni  20%, otit6%
  • förhindra 30-40 sequele per år, ffa små barn med meningit
  • flockimmunitet - mindre pneumoni hos farfar
  • skifte i serotyper
en sv r balansg ng
En svår balansgång

Globala behovet

av effektiva

antbiotika

Individens bästa

Rationell antibiotika-användning

Butler C et al. JAC 2001; 48:435–440

motverka riskfaktorer f r resistenta bakterier
Motverka riskfaktorer för resistenta bakterier

Spridning

  • Följsamhet till basala hygienrutiner för ALLA patienter
  • Skärpt hygien och isolering om resistenta bakterier påträffas

Selektion

  • Korrekt antibiotikaanvändning
slide41
Verksamt mot rätt bakteriella agens
  • Når den vävnad som är infekterad
  • Ingen onödig resistensutveckling
  • Ingen onödig påverkan på normala bakteriefloran
hur kan personalen sprida smitta
Hur kan personalen sprida smitta?
  • Kontaktsmitta (direkt/indirekt)
    • händer
      • Personalen plockar upp patogener från patienter/ytor/föremål på händerna
      • Smitta överförs mellan patienter via personalens händer
    • kontaminerade föremål/ytor
    • arbetskläder
      • Arbetskläder blir kontaminerade
      • Patogener kan överföras mellan

patienter via personalens händer

f rebygger kontaktsmitta
Förebygger kontaktsmitta
  • Noggrann handhygien
    • Handdesinfektion med sprit
      • Före och efter patientkontakt
    • Handtvätt med tvål + handdesinfektion med sprit
      • Synlig/kännbar nedsmutsning
      • Känd/misstänkt tarmsmitta (calicivirus, Clostridium difficile)
  • Handskar
  • Skyddsrock
  • Kortärmad arbetsdräkt
  • Inga ringar, armband, klockor, lösnaglar
  • Arbetsdräkt bytas varje dag och då synbart smutsig eller våt

Källa: SoS. Att förebygga vårdrelaterade infektioner