Mätning av mänskliga rättigheter i Västra G ötalandsregionen

1. Mätning av mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Lars Karlsson Förvaltningshögskolan Göteborgs universitet lars.karlsson@spa.gu.se

2. Övergripande syfte: • Hur kan mänskliga rättigheter definieras på ett sätt som gör det tillämpbart i Västra Götalandsregionen? Specifika frågeställningar: • Vilka olika definitioner av mänskliga rättigheter finns i forskningslitteraturen? • Hur ser en definition ut som är möjlig att tillämpa i Västra Götalandsregionen?

3. Tillvägagångssätt • Litteraturgenomgång på olika områden: - Rättigheter - Mänskliga rättigheter - Mätning av mänskliga rättigheter - Mätning inom offentlig verksamhet

4. Mänskliga rättigheter • Besitter en särskild normativ tyngd • Ej medel för att uppnå ett mål • Universella och individuella

5. Olika kategorier av mänskliga rättigheter • Civila • Politiska • Sociala • Ekonomiska • Kulturella

6. dimensioner av mänskliga rättigheter • Positiv dimension – rätten till något, t ex rätt till sjukvård • Negativ dimension - rätten från något, t ex rätten att slippa kränkningar i samband med sjukvård

7. Mätning av mänskliga rättigheter • Olika typer av mätningar av förutsättningar för MR, händelser/processer och resultat. • T ex strukturindikatorer, processindikatorer och resultatindikatorer • T ex händelsebaserade eller surveybaserade mätningar • Mest kvantitativa indikatorer (ofta resultat) • Kvalitativa indikatorer (t ex dokument, eller ”berättelser”)

8. Mätning av mänskliga rättigheter • Diskursen/litteraturen fokuserar ofta på länderjämförelser • Därmed saknas ofta flernivåproblemet • Därmed saknas också ofta en diskussion om det specifika syftet med mätningen

9. MÄTNING AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER • Mäta rättigheternas uppfyllande • Mäta skyldigheternas uppfyllande

10. Mätning i offentlig verksamhet • Del av en större trend inom offentlig förvaltning • Från processbaserat till resultatbaserat ansvarsutkrävande • Allt mer fokus på kvantitativa indikatorer

11. Fördelar med kvantitativa indikatorer • Ger underlag för jämförelser över tid och rum • Tydligt verktyg för ansvarsutkrävande • Verktyg för att identifiera problem

12. Potentiella problem med kvantitativa indikatorer • Bara det som går att mäta mäts • Man fokuserar på att göra det som mäts • Man ”fuskar” för att nå högre på den kvantitativa indikatorn • Man uppfyller det kvantitativa målet, men inget mer • Mikro- och makroberättelserna om misslyckande • Avprofessionalisering • Avdemokratisering

13. Graden av problem/bieffekter kan variera • Situationer där mycket står på spel ökar risken för negativa bieffekter av mätning

14. Mätningars syften • Information och kunskap • Lärande • Policyförbättrande • Kontroll • Skapa debatt/upplysning • Makt- och demokrati • Legitimitet • Symbolik

15. Olika relationer – olika syften • Politiker • Rättighetsstrateger • Andra värdestrateger • Tjänstemän/personal • Närbyråkrater • Rättighetsbärare Rättigheter

16. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER • Mänskliga rättigheter har både positiva och negativa dimensioner snarare än att det handlar om kvalitativt olika typer av rättigheter • Skilja mellan att mäta rättigheters uppfyllande och skyldigheters uppfyllande • Klargöra syftet med mätningen samt vilken roll som skyldighetsbärare VGR har i relation till de rättigheter som mäts

17. Mätning (främst kvantitativa indikatorer) för med sig vissa risker. • Rättigheter mäts för sakens skull (cynism) • Siffror som säger…jaha…(sätts inte in i en analys) • Personalen/närbyråkraterna uppfattar att de blir kontrollerade och agerar därefter • Mätningen styr bort verksamheten mot sådant som är mätbart från sådant som verkligen är viktigt för MR

18. Riskerna kan hanteras: • - Syftet med mätningen klargörs • - Berörd personal (och ev rättighetsbärare) involveras vid utformandet av mätningen och indikatorerna • - Flera olika mätmetoder (t ex både kvantitativa och kvalitativa indikatorer) används • - En tydlig återkoppling och analys utifrån syfte och vilken betydelse resultatet ska ges

19. AVSLUTANDE SLUTSATSER: • Mätning av mänskliga rättigheter i VGR är viktigt och relevant och bör därför göras • Första steget innan konkret mätteknik väljs är att klargöra vilket eller vilka syften mätningen ska fylla. Det är här arbetet med mätning bör inledas.

22. Rättigheter och skyldigheter • Att ha och att åtnjuta rättigheten • Passiv respektive aktiv skyldighetsbärare • Utkrävbarhet

23. Grad av utkrävbarhet • Tydlig förekomst av skyldighetsbärare • Förekomst av mekanismer för utkrävbarhet • Förekomst av sanktioner • Precist formulerade rättigheter

24. Skapandet av en modell för mätning i västra götalandsregionen • Skiljer ut olika typer av rättigheter • Kopplar de olika typerna av rättigheter till olika skyldigheter • Klargör skyldighetsbärare • Tar hänsyn till flernivåproblemet • Både kvantitativa och kvalitativa indikatorer

25. Skapandet av en modell för mätning i västra götalandsregionen • Sätter in resultatet i en analys • Struktur, process, resultat • Mätningens syfte • Mätningens effekter

26. Mätningar av mänskliga rättigheter i en organisation som Västra Götalandsregionen kan vara ett bra sätt att stärka de mänskliga rättigheterna.