Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning inom socialtjänsten – NSK-S

1. Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning inom socialtjänsten – NSK-S Nätverk för plattformsledare 17/9 2014 Anna Lilja Qvarlander

2. Kunskapsunderlag och utformning av dessa i fokus Fokus på vad inte hur eller vem Förstärkning av lokalt/regionalt ägarskap –fler aktörer som representerar regional nivå nationellt – som redan innan hade viktiga roller Pyssel hos er?

3. Kunskapsstyrning är enligt SKL: att socialtjänsten i en kommun på alla nivåer, från politisk ledning till verksamhet, samtidigt och systematiskt: • integrerar och använder den samlade kunskapen om resultatet för brukarna i den egna verksamheten (verksamhetsuppföljning, information om upplevd nytta för brukare/patienter med mera) • med bästa tillgängliga kunskap (vetenskap och om sådan saknas; beprövad erfarenhet) • och andra viktiga faktorer exempelvis juridiska ramar och kostnadseffektivitet Och fattar beslut om inriktning/förändring på verksamheten och gör sina prioriteringar utifrån ovanstående processer. Socialtjänsten ska också organisera arbetet så att förändringar/förbättringar kan implementeras.

4. Nationell nivå • - Nätverk för pågående utvecklingsarbeten • SKL’s kontinuerliga nätverk • NSK-S Regional samverkans- och stödstruktur Kommuner och landsting Äldre Psykisk ohälsa • Ledamot i NSK-S Missbruk,beroende Skola • Plattformsledare & handläggare Barn och unga • FoU/ U/H Våld i nära relationer Barn och unga e-Hälsa • Utvecklingsledare el motsvarande Funktions-nedsättning SIP ÖJ

5. Syfte med NSK-S Att samordna arbetet med strategiska frågor som stödjer utvecklingen av en evidensbaserad praktik inom socialtjänstområdet. NSK-S ska underlätta dialog mellan: - huvudmän inom socialtjänst - mellan huvudmännen och de kunskapsstyrande myndigheterna

6. NSK-S uppdrag • Att bidra till att den kommunala och regionala nivån får bästa möjliga kunskapsstöd från aktörer på nationell nivå. • Att bidra till att det nationella stödet blir samordnat, strategiskt och långsiktigt samt anpassat till användarnas villkor genom: • att fånga upp och väga samman lokala, regionala och nationella perspektiv och • att identifiera behov av kunskapsstöd. • Att bidra till gemensam utveckling, spridning och implementering av bästa tillgängliga kunskap inom socialtjänsten. • Att samverka med Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården (NSK) vid behov.

7. Deltagare huvudmannagruppen • En socialchef från respektive län (fler från storlänen) som företräder hela länet. • Två representanter från kommundirektörsnätverket. • Två representanter från SKL:s nätverk för sociala handläggare på läns- och regionförbund. • Två representanter från regiondirektörsnätverket. • Två representanter från SKL (varav en är sekreterare i NSK-S).

8. Deltagare myndighetsgruppen • Två representanter från Socialstyrelsen. • Två representanter från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). • Två representanter från Folkhälsomyndigheten. • Två representanter från FORTE.

9. Representanternas arbete • Bidra till dialog, samordning och samsyn. • Representanten utgör kontaktyta till kommunerna i sitt län, sitt nätverk eller sin myndighet. • Man är talesperson med ansvar att föra fram frågor från den lokala, regionala och nationella nivån, samt återföra och sprida information som delges inom ramen för NSK-S. • Beskriva behov av nya kunskapsunderlag och bidra till att kunskapsunderlag som är under produktion är målgruppsanpassade och relevanta. • Nominera experter till olika arbeten, till exempel programråd.

10. Vilka ärenden hanteras? • Peka på behov av nya kunskapsunderlag • Prioritera bland områden som är relevanta för kunskapsutveckling • Stödja framtagandet av målgruppsanpassade kunskapsunderlag. Peka på behov av nya utbildningsområden och övriga kompetensbehov Visa på om områden som behöver beforskas Strategier för kunskapsstyrning

11. Vilka ärenden hanteras inte? Statliga utredningar, betänkande och remissvar. Dessa hanteras i andra nätverk (socialchefer, regionförbund och liknande). Kommande och pågående förhandlingar med staten om överenskommelser. Diskussioner om lagstiftning och tillsynsfrågor. De resultat som tillsynen visar kan dock vara en indikator på att nya underlag behövs – detta kan i så fall hanteras inom NSK-S. Besök av och dialog med enskilda myndigheter i olika frågor görs med andra nätverk.

12. Programrådsarbete är en form Inom ramen för NSK-S kan även programråd utvecklas. Inom programråden arbetar man med ett specifikt område, och programrådet består av personer som har hög och verksamhetsnära kompetens. Ett programråds uppdrag är att • Fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen och variationer i praxis, såväl som i utförande som i utfall • Identifiera oönskade variationer, behov av nya/reviderade kunskapsunderlag samt behov av klinisk forskning • Kartlägga goda exempel och befintliga kunskapsunderlag • Utarbeta gemensamma nationella vårdprogram, standardiserade vårdplaner, riktlinjer samt olika formera av beslutsunderlag och indikatorer som bygger på bästa tillgängliga kunskap • Bidra till konsensusutlåtande där vetenskapligt stöd saknas

13. Nationell nivå • - Nätverk för pågående utvecklingsarbeten • SKL’s kontinuerliga nätverk • NSK-S Regional samverkans- och stödstruktur Kommuner och landsting Äldre Psykisk ohälsa • Ledamot i NSK-S Missbruk,beroende Skola • Plattformsledare & handläggare Barn och unga • FoU/ U/H Våld i nära relationer Barn och unga e-Hälsa • Utvecklingsledare el motsvarande Funktions-nedsättning SIP ÖJ