Regionalisering i Europa - PowerPoint PPT Presentation

kenny
regionalisering i europa n.
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Regionalisering i Europa PowerPoint Presentation
Download Presentation
Regionalisering i Europa

play fullscreen
1 / 27
Download Presentation
Regionalisering i Europa
122 Views
Download Presentation

Regionalisering i Europa

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Regionalisering i Europa Föredrag Europaforum Norra Sverige 2011-04-01 Fil. dr. Linda Berg Centrum för Europaforskning (CERGU) / Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Linda.Berg@pol.gu.se www.cergu.gu.se www.pol.gu.se/personal/lindaberg

  2. Regionernas förändrade roll POLITIK Den regionala politiska nivån får en större relativ betydelse i EU:s flernivåsystem. Regionerna har stärkt sitt inflytande och gjort sig mer synliga. Passiva  Pro-aktiva

  3. Regionernas förändrade roll EKONOMI Ökad specialisering kräver mer koordination av aktiviteter. Den ”nya” ekonomin baseras till stor del på kunskap och innovativ förmåga. Båda dessa gynnas av närhet, något som antas bäst organiseras på regional nivå. Dessutom innebär globaliseringen av ekonomin att den nationella nivån ”utmanas” från ytterligare ett håll

  4. Flernivåsystem EU Stat REGION Lokal nivå Multi-level governance Europeisering ”MLG i praktiken”

  5. Multi-level governance • Fler politiska nivåer & mer samarbete med olika aktörer (vertikalt och horisontellt) • Staters makt antas ha förskjutits åt tre olika håll: • Uppåt– till överstatliga organ (EU) • Nedåt – till regionala (och ibland lokala) politiska nivåer • Utåt – till marknadskrafter och civila samhället • Eller: förändrat sätt att styra? Delegera svårlösta problem • Fokus på subnationella nivåer, särskilt regioner => EU

  6. Regionala processer • Vilka drivkrafter och vilka aktörer? • Top-down eller bottom-up? 1 Regionalisering (Top-down) 2 Regional identitet (Bottom-up) 3 Nyregionalism (Bottom-up)

  7. 1 Regionalisering Två varianter av regionalisering (top-down): Territoriell indelning (gränser) Kompetensfördelande (ansvar/innehåll) (Jämför Ansvarskommittén!)

  8. 2 Regional identitet • Bottom-up • Ofta motsättning till staten, språkliga/kulturella skillnader. Mål: självstyre över kulturellt viktiga frågor. Kan leda till separatism • Ofta regionala politiska partier • Medborgarnas känslor, stöd och vilja är viktiga

  9. Exempel

  10. 3 Nyregionalism • Bottom-up • Önskan: skapa nya, eller stärka befintliga regioner, => öka deras konkurrenskraft • Oftast ekonomiska eller politiska motiv • Regional elit (politisk och/eller ekonomisk) = viktigaste aktörerna

  11. Vad kännetecknar nyregionalism? • Fokus: regionernas interna utvecklingsmöjligheter • satsningar på näringslivspolitik och regional utveckling • Regionala partnerskap (offentligt-privat) • Regionen ses som en ekonomisk aktör - ”spjutspets” • Internationell aktivitet = viktigt!

  12. Tre huvudsakliga motiv till varför regioner vill vara europeiskt aktiva: • Ekonomiska motiv • t.ex. stimulera tillväxt , öka investeringar, och påverka ekonomiska beslut • Kulturella motiv • Söka internationellt stöd för egen regional kulturell särart (språkligt, religiöst osv.). • Politiska motiv • Påverka viktiga beslut, omvärldsbevakning och internationell nivå som plattform för strävanden efter ökad självständighet.

  13. Vad påverkar hur aktiva olika regioner är gentemot EU? 1. Resurser • resource pull (vad regionen tjänar på det) • resource push (vilka förutsättningar regionen har) 2. Institutionella ramar • Konstitutionella skillnader mellan länder • Institutionella skillnader mellan olika regioner i samma land

  14. Institutionella skillnader i Sverige som sätter ramar för EU-aktivitet • Självstyrelseorgan • Samverkansorgan • Traditionella län

  15. Vilka kanaler har regioner och kommuner till EU? • Via regionalt representationskontor i Bryssel • Via nationellt organ för lokala/regionala intressen • Via sin regering • Via Regionkommittén • Via internationellt organ för regionala intressen

  16. 1. Svenska regionkontor i Bryssel • Central Sweden • East Sweden • Mid Sweden • North Sweden • Stockholm Region Brussels Office • Region Skåne • West Sweden • Västra Götalandsregionen • City of Malmö (Malmö stad) • Göteborgs stad

  17. 2. SKL:s Brysselkontor • SKL har också representationskontor i Bryssel • Representerar alla kommuner och landsting; • Fördel: Större tyngd om man representerar alla, särskilt vid förhandlingar i Bryssel • Nackdel: kan inte agera i frågor där det finns olika uppfattningar

  18. 3. Staterna (regeringen) som kanal till EU • Ministerrådet! • Fungerar om regioner och regeringen har samma mål/uppfattning, eller vilja att ändra uppfattning • När uppfattningen är olika =>fungerar ej som kanal • Omvänd påverkan via Bryssel…

  19. 4. Regionkommittén främst kommuner/regioner med ” egen” representant som uppfattar regionkommittén som en användbar kanal.

  20. 5. Medlemskap i internationella organisationer (ex. på org.) • AER – Assembly of European regions • AEBR – Association of European Border regions • CEMR – Council of European Municipalities and Regions • CPMR – Conference of Peripheral and Maritime Regions of Europe • Eurocities (för städer) • UBC – Union of Baltic Cities

  21. Vilka av EU:s institutioner har regionerna mest kontakt med? • Kommissionen (särskilt DG Regio) • Europaparlamentet (särskilt om enskilda MEP:s är engagerade i en fråga)

  22. Lösliga nätverk • Viktigt! => hålla koll, påverka tidigt i EU:s policyprocess • Samarbete med andra (på plats i Bryssel) som har liknande intressen • kortlivade och sakfrågeorienterade! • Samarbetspartners i ett ärende, motståndare i ett annat • Underlättas av mer av ”soft law”, t.ex. OMC (Open Method of Coordination)

  23. Slutsatser: Mer aktivitet – men förstärkt centrum-periferimönster • Den internationella aktiviteten har ökat mellan 1999 och 2007 • Aktiviteten har ändrat karaktär, => bredare internationellt engagemang, inte bara projekt • Samtidigt ökade skillnader mellan centrum och periferi (fr.a. storstäder går framåt)

  24. Rekommendation: • Undvik institutionell asymmetri!

  25. Tack för uppmärksamheten!