1 / 22

Klimat och utfodring

Klimat och utfodring. Bilden är från boken HUSDJUR-ursprung, biologi och avel (Björnhag mfl 1989). Fodrets väg!. Vad är speciellt med idisslare?. 4 magar Mikroorganismerna skall utfodras. Varför bildar idisslare Metan CH 4 ?.

keena
Download Presentation

Klimat och utfodring

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Klimat och utfodring

  2. Bilden är från boken HUSDJUR-ursprung, biologi och avel (Björnhag mfl 1989) Fodrets väg!

  3. Vad är speciellt med idisslare? 4 magar Mikroorganismerna skall utfodras

  4. Varför bildar idisslare Metan CH4? Kolhydraterna i fodret bryts ner av mikroorganismerna till enklare sockerarter som sedan omvandlas till fettsyror: Ättiksyra Propionsyra Smörsyra. Cellulosa tex kan endast brytas ner av mikroorganismer

  5. Metanbildning forts Metanet bildas när fodret ”förjäses” syrefritt. När ättiksyra och smörsyra bildas, bildas samtidigt koldioxid och väte. Metanogena bakterier bildar sedan Metan CO2+4H2 CH4+ 2H2O

  6. Metanbildning forts Metanbildningen ger mikroorganismerna energi men totalt sett förloras energi till idisslaren. Grovfoder ger mer metan då det bildas mer ättiksyra och smörsyra. Kraftfoder ger mer propionsyra och mindre metan. (bildning av propionsyra förbrukar väte) Om ett grovfoder med hög smältbarhet utfodras har det i försök inte visat sig ge mer metan om grovfoderandelen ökat från 50% till 80 % (Danielsson 2009)

  7. Växthusgaser och kg Koldioxidekvivalenter CO2-ekvOmräkning beroende på deras ”potens” kg CO2-ekv Koldioxid CO2 1 Metan CH4 25 Lustgas N2O 298

  8. Olika djurslags metanproduktion

  9. Varför ger nötkreaturen så stora utsläpp? Metangasproduktion från fodersmältningen Låg fodereffektivitet – stora gödselmängder Få ungar jämfört med andra djurslag-lång startsträcka! Poängteras bör att vallen/ betet som nötkreaturen äter inte kan konsumeras av andra individer. Vallen är en viktig gröda i växtföljden och inom många områden finns ingen alternativ växtodling.

  10. Klimatkoll mjölkgård, 170 kor 105 ha

  11. Minskad Metanproduktion? Mer kraftfoder? Mer fett i foderstaten + förjäses inte i vommen + väte förbrukas om det är omättat Kan hämma grovfodernedbrytning Metanhämmare (Rumensin) ej tillåtet i Sverige Vitlök? (ej i praktisk produktion) Vaccination (fungerar endast i kortare perioder) Kängurubakterier (kängurun producerar inte mjölk) Avel för mindre metanproduktion? (intressant då det kan hänga ihop med högre fodereffektivitet)

  12. Effektivare produktion ger klimatsmartare produktion Kortare uppfödningstid-inkalvningsålder Låg kalvdödlighet Effektivare foderutnyttjande Klimatsmartare foder (mindre soja!?) Högre produktion Mindre foderspill Friskare djur Hållbarare djur

  13. Klimatpåverkan, från fodersmältning och foder beror på uppfödningstid

  14. Metan från kons fodersmältning, totalt och per kg produkt!

  15. Utsläpp från produktion av olika fodermedel (data från SIKs fodermedelsdatabas, Flysjö mfl 2008, bearbetad av Maria Berglund HS Halland)

  16. Grovfodret gör skillnaden! Ett grovfoder med högre smältbarhet, rätt råproteinvärde minskar in på kraftfodret och ger en lägre klimatpåverkan i foderstaten Metanproduktionen ökar inte vid högre grovfoderintag när grovfodret är av hög kvalitet (Danielsson 2009)

  17. Förslag på åtgärder för klimatsmartare utfodring Planera för bästa möjliga näringsvärde i det egenproducerade grovfodret Analysera alla partier av ditt grovfoder-dels för att kunna välja rätt kraftfoder-dels för att utvärdera din grovfoderodling Beräkna foderstater vid varje byte av foder Välj kraftfoder med lägre klimatpåverkan, tex närproducerat proteinfoder som ärtor, åkerböna Minska foderspill i alla led från fält till foderbord.

  18. Nyckeltal att ta fram och diskutera Djuret • Inkalvningsålder/inkalvningsvikt • Kalvdödlighet • Kornas livstidsavkastning alt antal laktationer • Rekryteringsprocent • Fodereffektivitet kg ECM/kg ts Foder • Vallens sammansättning och avkastning • Foderförluster • Kg ts kraftfoder/kg ECM

  19. Åtgärder i övrigt • Se över växtodling/stallgödsel mm • Se över energianvändningen Ha en plan och följ upp den!

  20. Förändring i svensk nöt-population

  21. Globalt har antalet nötkreatur ökat fyrfaldigt under 1900-talet Källa: Crutzen et al 1986, FAO 2007

More Related