1 / 14

Växthuseffekt och klimat

Växthuseffekt och klimat. Nv åk 1 2010 Karolinska skolan/Rudbecksskolan. ” The atmosphere is not as thick as the peel of an orange. It ´s as thin as the skin of an onion!” Astronaut C. Bolden. Atmosfären. Solens ljusstrålning tar sig in i atmosfären,

jabari
Download Presentation

Växthuseffekt och klimat

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Växthuseffekt och klimat Nv åk 1 2010 Karolinska skolan/Rudbecksskolan

  2. ” The atmosphere is not as thick as the peel of an orange. It´s as thin as the skin of an onion!” Astronaut C. Bolden Atmosfären

  3. Solens ljusstrålning tar sig in i atmosfären, omvandlas till värme, som inte tar sig ut igen. Vatten är den viktigaste växthusgasen! Utan växthuseffekt blir medeltemperaturen ~ -18°C. Klimat studeras inte från vecka till vecka (då är det väder) - utan i långa mätserier - ofta 30 år eller mer. Växthuseffekten möjliggör liv på jorden 1

  4. Utsläppen förstärker växthuseffekten - klimatet förändras • Koldioxid (CO2), metan (CH4) och dikväveoxid (N2O) är viktiga växthusgaser. • Fossila bränslen, skogsbränder, vissa industriprocesser, transporter, deponier och jordbruk ger utsläpp. • Koldioxidkoncentrationen i atmosfären är högre än den någonsin varit under de senaste 20 miljoner åren. 2

  5. Klimatet har redan blivit varmare - värmeslag i sikte • Jordens medeltemperatur steg med 0,74°C från 1906 till 2005. • Människans aktivitet är med mycketstorsannolikhet orsaken. • Om vi fortsätter att använda fossila bränslen stiger temperaturen 2,4-6,4°C till 2095 (AR4, IPCC 2007, scenario A1F1). • Havsytan kan stiga med 0,26-0,8 m inom hundra år (AR4, IPCC 2007, scenario A1F1). 3

  6. Medeltemperatur på norra halvklotet under de senaste 1300 åren Temperaturen jämfört med medeltalet för perioden 1961-1990 Direkta temperaturmätningar Indirekta temperaturmätningar som gjorts efteråt från t.ex. koraller och glaciärer. Källa: IPCC 2007 4

  7. Klimatförändringen för med sig orkaner, sjukdomar och hungersnöd • Klimatförändringen förutsägs: • smälta glaciärer • förorsaka vattenbrist • höja havsytan • öka och förstärka extrema väderfenomen • öka spridningen av tropiska sjukdomar som malaria • försämra skördarna • minska naturens mångfald • öka mängden miljöflyktingar Redan en värmestegring på 1,5°C kan utsätta 50 miljoner människor för hungernöd, 200 miljoner för malaria och 2 miljarder för vattenbrist. 5

  8. Temperaturen i Sverige stiger till 2100, speciellt på vintern • Sveriges medeltemperatur 3-5°C högre till 2080. • Regnmängden kan stiga med upp till 25 %. • Slut på skidandet i mellersta Sverige? • Skånskt klimat i Norrland? • En grad i medeltemperatur är skillnaden mellan centala Tyskland och södra Sverige. • Många arter är känsliga för klimatförändringar, särskilt i fjällen. Källa: SWECLIM. Swedish Regional Climate Modelling Program och Naturvårdsverket 6

  9. Arter kan försvinna helt och hållet även i Sverige • Klimathotade: • Fjällräv • Fjälluggla • Harr och laxöring – trivs i näringsfattiga miljöer. • Torsk • Vikaresäl och gråsäl – förökar sig på havsis • Fjällämmel 7

  10. Klimatuppvärmningen kan slita sig lös • Feedback, t.ex: • Permafrosten smälter, så att metan frigörs. • Havsvattnet värms upp, så att koldioxid frigörs. • Förekomsten av skogsbränder ökar, så att koldioxid frigörs • Men även att havsvatten försuras av kolsyra och kiselalger och andra skalbildande organismer minskar sin produktion. Självförstärkande cykel. Temperaturen kan stiga snabbt och mycket vilket skulle få mycket stora och oförutsägbara konsekvenser. 8

  11. USA Finland Japan Polen Sverige Kina Brasilien Indien Tanzania Har varje människa lika rätt att producera utsläpp? ton koldioxid / invånare Världens medeltal Källan: Statistikcentralen 2004 9

  12. Klimatet är också en rättvisefråga • Klimatuppvärmningen behandlar inte alla jämlikt. • Industriländerna står för 80% av den hittills skedda uppvärmningen. • Människor i u-länderna lider mest. • U-länderna ligger oftast i varma regioner, där även en liten temperaturstegring kan förorsaka stor skada. • U-länderna är beroende av jordbruket, som lider direkt av klimatuppvärmingens effekter. • Fattiga länder har inte råd att skydda sig från klimatförändringens skadliga effekter. • U-ländernas utveckling kan skadas av utsläppsbegränsningar. 10

  13. Utsläppen måste skäras ner drastiskt • Globalt 50-85% (till 2050) • I Sverige 60% • I Finland, som producerar mycket växthusgaser, är kravet ännu större: 75–95 %. • Hur ska vi göra det på ett rättvist sätt? Källan: Lammi & Tynkkynen 2001 och IPCC 11

  14. Naturen med sina ekosystem är viktig för oss …men har vi verkligen förstått?

More Related