Stora RäkneDagen ! - PowerPoint PPT Presentation

kaveri
stora r knedagen n.
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Stora RäkneDagen ! PowerPoint Presentation
Download Presentation
Stora RäkneDagen !

play fullscreen
1 / 39
Download Presentation
Stora RäkneDagen !
253 Views
Download Presentation

Stora RäkneDagen !

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Stora RäkneDagen! …och vi startar med lite repetition

  2. DIFFERENTIERINGAtt behandla Produkter, Kunder, Leverantörer etc olika • ”För oss är alla kunder lika viktiga och lika mycket värda. De ska därför behandlas lika.” • ”Alla kunder ska ha högsta möjliga servicegrad.” • En vacker tanke kanske men är den rätt....?

  3. VOLYMVÄRDESANALYS Utgångspunkt: • En liten del av antalet står för en stor del av omsättningen Exempel: • Några få kunder står för en mycket stor del av omsättningen • Några få produkter står för huvuddelen av vår totala omsättning. • Några få leverantörer står för en stor del av våra inleveranser.

  4. Utdrag från Wikipedia: Paretoprincipen är en empirisk regel enligt vilken 20 procent av orsakerna ofta står för 80 procent av verkan; den kallas ibland även 80/20-regeln. VilfredoPareto visade att 20 procent av den italienska befolkningen innehade 80 procent av egendomen och denna observation har av andra senare generaliserats. Inom matematisk statistik är paretoprincipen ett enkelt exempel på en potenslag (power law). Inom kvalitetstekniken har begreppet ytterligare generaliserats och används i så kallade Paretodiagram, där både frekvens och kumulativ frekvens för felorsaker markeras i samma diagram, sorterat från högsta till lägsta. Ett sådant diagram anger alltså hur stor andel av felorsakerna som svarar för en given andel av felen. Det kan således avläsas för en godtycklig andel av felorsakerna och inte bara 20 procent. Verktyget ärABC-analys Ett verktyg för differentiering • Att klassa kunder, leverantörer, produkter etc i olika kategorier • Grundmodellen: Kategorierna är A, B och C • ”Paretos princip: ”80 – 20 – regeln” • 20% av kunderna står för 80% av omsättningen • Samma förhållande gäller också om vi ser till produkter och leverantörer

  5. 80 – 20 – regeln, grafiskt

  6. Hur gör man? ABC-analys, steg 1 Beräkna volym-värde Indata Beräkna procen-tuellt värde

  7. Hur man fortsätter ABC-analys, steg 2 Sätt inA , B eller C Sätt in andel av antalet Ackumulera volymvärdet Sortera utifrån högst volymvärde Färdigt????

  8. Lämpligt att göra i excel ABC-analys, uppgift Finns också som .pdf-fil

  9. Finns också lite att fundera över på sidan 2 i .pdf-filen ABC-analys, lösning Ett förslag!!! Men först lite annat

  10. Vad ska vi ha resultatet till? • Differentiering, segmentering • A-produkter => stort värde. Viktigast?-Reducera ledtider -Öka frekvenser -Reducera osäkerheter -Öka omsättningshastigheten • C-produkter => lågt värde. Minst viktiga?-Enkla beställningsprinciper -Acceptabel leveransservice till minimal kostnad • Vad är viktigast? -ur olika aspekter, XYZ, frekvensanalys ?

  11. Frekvensanalyssamma exempel som förut men utifrån frekvens

  12. ABC-analysför- och nackdelar Exempel på fördelar: • Lättillgänglig, enkel att göra/använda • Ger en bra överblick Exempel på nackdelar: • Tar inte hänsyn till täckningsbidraget • Svårt att se tex komplementprodukter • Ger bara det egna företagets perspektiv • Ger en ögonblicksbild och tar inte hänsyn till i vilket stadie en produkt befinner sig

  13. Produktlivscykeln

  14. BCG - matrisen Marknadsandel / kapitalbildning Hög Låg Nu kan vi ta och titta på sidan 2 av ABC-uppgiften (abc.pdf) Stjärna Frågetecken Hög Tillväxttakt / kapitalanvändning Mjölkko Byracka Låg BCG-matrisen kan ni läsa mer om i filen bcg.pdf

  15. Ett annat sätt att använda resultatet av ABC-analysen Att bestämma nivån på säkerhetslagret Kanske vill man ha olika nivåer förA, B och C? Bättre lagertillgänglighet för A och inte så mycket för C?

  16. Metoder för beräkning av säkerhetslager Manuellt bedömtBygger på erfarenhetsmässiga bedömningar Procent av ledtidsförbrukningenEn procentuell andel av vad som antas förbrukas under ledtiden Beräknat utifrån kostnadsoptimeringAvvägning mellan lagringskostnad och bristkostnad Beräknat utifrån önskad servicenivåBygger på sannolikheten att artikeln finns på lager när den efterfrågas

  17. Servicenivå utifrån två olika definitioner: SERV1 Sannolikheten att brist inte ska uppstå under en lagercykellagercykel = tiden mellan två påfyllningar SERV2 Hur stor andel av efterfrågan som kan levereras direkt från lager

  18. Hänsyn till osäkerhet i efterfrågan Hänsyn till osäkerhet i ledtid Beräkning av SäkerhetsLagerEnligt definitionen SERV1

  19. Hänsyn tagen till både osäkerhet i ledtid och osäkerhet i efterfrågan Beräkning av SäkerhetsLagerEnligt definitionen SERV1

  20. Ett räkneexempelSL=? • LT=14 dagar • SDD=5 st/dag • k=1,65 (servicenivå 95%) • SDLT=3 dagar • D=7 200 st/år

  21. Vart kommer k ifrån?Det som vi kallar ”säkerhetsfaktorn”

  22. Tabellen, som också finns i kompendiet, är skapad i Excel med funktionen NORMSFÖRD Man kan också använda funktionen NORMSINV för att beräkna säkerhets-faktorn.

  23. System för Lagerpåfyllning • Kan baseras på Tid (regelbundna påfyllningar) -Periodbeställningssystem • Kan baseras på Kvantitet (lagersaldo) -Beställningspunktsystem • Kan baseras på Förbrukning (förväntad framtida förbrukning) -MRP -Täcktidsplanering

  24. Periodbeställningssystem

  25. Beställningspunktsystem

  26. Ett räkneexempelBP=? • BP=FL+SL • FL=LT*D • LT=14 dagar • D=14400 st/år • SL=150 st Och nu ett eget räkneexempel på SL o BP filen heter ovning_sl.pdf

  27. Partiformning Det ”klassiska” problemet för totalkostnadsanalys Många metoder för att lösa dettaNågra exempel: • Wilsonfomeln • Silver & Meal • Wagner & Whitin • LeastUnitCost • Lot for Lot

  28. Kostnad Totalkostnad Lagringskostnad Ordersärkostnad Optimal orderstorlek Orderstorlek Avvägningen mellanLagringskostnad och Ordersärkostnad

  29. Totalkostnad vid partiformning • Q = Orderkvantitet (st) • K = Ordersärkostnad (kr/gång) • D = Efterfrågan (st/tidsenhet) • V = Produktens värde (kr/st) • W = Lagringskostnad, lagerränta (%/tidsenhet)

  30. Vad är K, ordersärkostnad?några exempel Vid inköp • Orderläggning • Leveransbevakning • Godsmottagning • Ankomstkontroll • Inlagring • Ankomstrapportering • Fakturakontroll • Betalning

  31. Vad är K, ordersärkostnad?några exempel Beordring från egen produktion • Orderplanering • Framtagning av produktionsunderlag • Materieluttag ur förråd • Framtagning av verktyg • Omställning av maskiner, STÄLLKOSTNAD • Interna transporter • Slutkontroll • Inlagring, inrapportering

  32. Ekonomisk OrderKvantitetEOK, EOQ, Wilsonformeln, Kvadratrotsformeln...... En av flera varianter på Wilson…..

  33. Totalkostnad vid partiformningmed hänsyn till ProduktionsTakt • Q = Orderkvantitet (st) • K = Ordersärkostnad (kr/gång) • D = Efterfrågan (st/tidsenhet) • PT = Produktionstakt • V = Produktens värde (kr/st) • W = Lagringskostnad, lagerränta (%/tidsenhet)

  34. Ekonomisk OrderKvantitetmed hänsyn till ProduktionsTakt

  35. Ett räkneexempelQ=?med eller utan hänsyn till produktionstakt • D=6000 st/år • K=1200 kr/gång • V=100 kr/st • W=25% (årsränta) • PT=40000 st/år

  36. Silver & MealEn dynamisk Metod • Räknas om vartefter prognoserna uppdateras • Lämpar sig för varierande behov/efterfrågan • Tar hänsyn till samma kostnader som Wilson • Beräknar en periodkostnad (här månad) för att beställa ett antal perioders behov • Räknar under antagandet att första periodens behov inte behöver lagras

  37. Partiformning Silver & Mealett exempel

  38. Partiformning Silver & Mealett exempel Finns även i filen silveromeal.pdf

  39. Ett eget räkneexempelQ=?enligt Silver & MealSidan 2 i filen silveromeal.pdf