Kaj Gustafsson

1. Kaj Gustafsson

2. Kartläggning av den öppna beroende- och missbrukarvården • Pilotstudie i Falun som förebild • Kartläggning av fem län (Gävleborgs-, Dalarnas-, Västmanlands-, Värmlands- och Örebro län) • Kartläggningen omfattar 64 kommuner • Länsstyrelsen som uppdragsgivare • Dalarnas forskningsråd som projektledare (Jan Messing) • FOU miljöer i länen som utförare av kartläggningen - • En kartläggare i varje län

3. Kartläggningens syfte • Att identifiera: • Strukturerade öppenvårdsinsatser för vuxna (18 år) med inriktning mot beroende/missbruk av alkohol, narkotika eller läkemedel • Strukturerade insatser med inriktning mot anhöriga och barn till personer med beroende/missbruksproblematik • Arbetsstöd • Boendestöd • Avgränsning gentemot allmänt socialt arbete och socialtjänstens utredande/myndighetsutövande verksamhet

4. Metod och genomförande • Halvstrukturerade Intervjuer under feb - maj 2006 (intervjuguide) • Kompletterande intervjuer & samtal • Totalt ca 35 personer har intervjuats • Inhämtande av material • Kommunicering av utkast • Regelbundna träffar i kartläggningsgruppen • Gemensamma träffar med representanter från Länsstyrelsen och FOU- enheterna i länen

5. Begrepp och utgångspunkter inom tjänsteforskningen • Tjänst: Värdeskapande aktiviteter eller handlingar som bildar en process i syfte att uppnå ett visst resultat. Klienten är medproducent. • Tjänstelogiken: Tjänster produceras och konsumeras samtidigt. Tjänster kan inte lagras, endast förutsättningar att tillhandahålla dessa. • Menyer: Presentation i en meny av de tjänster som förutsättningarna finns för att tillhandahålla. • Producentens perspektiv: Utgångspunkt i kartläggningen. • Tjänsteerbjudande: Idén om behovet och hur detta skall mötas. (Varför och vad?) • Tjänsteprocessen: Plan för vilka aktiviteter som skall genomföras tillsammans med vem och i vilken ordning. (Hur?). • Tjänstesystemet: Tillgången på materiella, organisatoriska och personella resurser mm. Messing, J & Westlund, P (2004) Klienten som medproducent. Westlund P, & Edwardsson, B (1998) Tjänsteutveckling och kvalitet i äldreomsorg – praktik och teori.

6. Tjänsteforskningen som teoretisk utgångspunkt för att identifiera och beskriva insatser/tjänster

7. Bedömningskriterier för att identifiera insatser med visst mått av struktur och sortera bort ”brus” • Verksamhetsidé • Struktur • Resurser

8. Kartläggningsprocessen

9. Den enskilda tjänstens utformning i fokus • Behov • Erbjudande • Innehåll • Målgrupp • Omfattning

10. Presentation av kartläggnings materialet • Gävleborgsrapport: Vad finns på menyn • Femlänsrapport: Kartläggning av den öppna missbrukar- och beroendevården i fem län • Återföringsaktiviteter i de fem länen

11. Läget i Gävleborgs län • Få tjänster med specifik inriktning mot unga vuxna med alkohol/drogrelaterad problematik (Sandviken, Gävle, Bollnäs). • Få tjänster med specifik inriktning mot kvinnor (Gävle, Sandviken). • Få tjänster med specifik inriktning mot dubbel diagnos problematik (Team Douglas, Team Vågen i Gävle). • Få tjänster med specialisering mot särskild drogkategori (ex hasch, opiater etc). • Flera kommuner erbjuder inte tjänsten stöd till barn/ungdomar med missbrukande föräldrar (Ljusdal, Ovanåker, Bollnäs). • Andra kommuner har välutvecklade sådana tjänster (S-hamn, Gävle, Sandviken). • Få specialiserade rådgivande insatser till anhöriga (På BC i Sandviken, Gävle, Söderhamn). • En stor del av den öppna beroende- och missbrukarvården i Gävleborgs län har en 12 stegs inriktning. • Självhjälpsrörelsen är väl utvecklad i länet (AA, NA, ALaNON osv). • Få tjänster som erbjuds är utvärderade. • Vissa kommuner har öppet intag till insatserna - andra kräver biståndsbeslut. • Tjänsterna är i stor utsträckning inriktade på personer med utvecklat beroende.

13. Privata öppenvårdsaktörer i länet • Ny Vy AB (Sandviken, Hofors, Ockelbo) • Leva Nykter i Hälsingland AB (Bollnäs, Ljusdal) • Walhstedt konsult HB (Hudiksvall) • Nudax (?) • (Gävle, Ovanåker, Söderhamn, Nordanstig producerar all öppenvård i kommunal regi)

14. Styrkor i länets missbrukar- och beroendevård • Relativt heltäckande insatser även i små kommuner genom 12 stegskonceptet som ofta innehåller ett paket insatser • Väl utbyggd behandling för vuxna anhöriga • SBG-ansatsen (beroendecentrum i Gävle, V – Gästrikland, Söderhamn – En väg till ökad samverkan mellan kompetens från kommun och Landsting • Väl utvecklad självhjälpsrörelse i länet (AA, NA, ALAnoN mm) • Stark kunskapsbas inom beroende pga. flertalet behandlingshem och 12 stegs rörelsens starka fäste i länet • God kvalitet på avgiftning genom landstingsavtalet med Lindalen, Self Help kliniken och Falu Lasarett • Hög andel tjänster är lättillgängliga och kan erhållas utan biståndsbeslut och registrering vid socialtjänsten (särskilt vid befintliga beroendecentrum)

15. Angelägna utvecklingsområden • Byggande av en gemensam organisation och kunskapsbas kring missbruk och beroendebehandling i länet (jmf SBG) – Ett samlat grepp • - Ökad samverkan mellan små kommuner • - Utveckling av samverkan mellan kommun och landsting i hela länet • - Utvecklande av tvärvetenskapligt fokus (socialtjänst – sjukvård) på missbruk/beroende • Utveckling av specialiserade tjänster för kvinnor och unga vuxna • Utveckling av alternativ till 12 stegbehandling • Ökat fokus på riskbruk och högkonsumenter (ex kort rådgivning, öppna mottagningar, insatser inom primärvård mm) • Utveckling av anhörigtjänster för barn/ungdomar i alla kommuner (ex. stödgrupper) • Ökad grad av omvärldsbevakning, forskning, utvärdering – Kunskapsstyrning • Riktade utvecklingsprojekt med stöd av utvecklingsmedel från Länsstyrelsen

17. Ett femlänsperspektiv • Fem kartläggningar (Gävleborg, Värmland, Dalarna, Västmanland och Örebro län) • Material från 64 kommuner • Bearbetning - Analys - Jämförelse

18. Förekomst av tjänsterbjudanden i de 64 kommunerna

19. Frekvens av tjänsteerbjudanden

20. Rådgivande, behandlande och upprätthållande tjänster för unga vuxna

21. Tjänsternas inriktning på målgrupp

22. Rådgivande/motiverande, behandlande och upprätthållande tjänster för kvinnor

23. Behandlingens ideologi

24. Behandlingens ideologiska bas

25. Andel 12 stegs inriktade primärbehandlingar för vuxna i de fem länen • Gävleborg 100%, • Dalarna 60 % • Värmland 50 % • Västmanland 40 %, • Örebro län 30 %,

26. Socialstyrelsen nationella riktlinjer • Kognitiva och beteendeorienterade metoder med fokus på missbruk/beroende • Tolvstegsprogram • Motivationshöjande behandling • Självkontrollträning (ex. KBT- inriktad återfallsprevention) • CRA-behandling (Community Reinforcement Training) • Kort intervention (ex. enl. metoden MI eller FRAMES) • Interaktionell strukturerad dynamisk terapi • Familjeterapi med fokus på missbruk/beroende • Underhållsbehandling vid opiatberoende • Läkemedel som minskar sug och omfattning av återfall vid alkoholberoende (Campral, Revia) • Klar struktur • Väldefinierade åtgärder • Detaljerade riktlinjer (manualer)

27. Andel tjänster som inte kräver biståndsbeslut i de fem länen (64 kommuner)

28. Gemensamma mönster i de fem länen • Brist på specialisering - Få tjänster specifikt för kvinnor, unga vuxna eller specifik drogkategori (ex. hasch, opiater) • Kommunstorlek och grad av specialisering hänger samman • Behandlingens ideologiska bas skiljer mellan länen • Öppna” tjänsteerbjudanden eller krav på biståndsbeslut och registrering varierar mellan län och kommuner • Få biomedicinska tjänsteerbjudanden erbjuds (ex. Subutex, Metadon, Campral, Revia) • Tjänsterna är inriktade på beroende snarare än ”riskbruk”

29. Förutsättningar för ett utbyggt och differentierat utbud av tjänster i små kommuner • (32 av de 64 kommunerna i de fem länen har under 12 000 invånare) • Det är svårt för små kommuner att uppnå den grad av specialkompetens, klientunderlag och övriga resurser som krävs för att möta klienter med särskilda behov (kvinnor, unga vuxna, dubbeldiagnoser, opiatberoende mm) • Samverkan med andra aktörer (ex andra kommuner, landsting/primärvård, privata aktörer, länsgemensamma resurser mm. är en förutsättning för att skapa underlag och resurser. • Befolkningsunderlag är en stark faktor men inte den enda. Även geografiskt läge i länet, befolkningssammansättning och näringslivsstruktur mm bör beaktas. • Närstudie av små kommuner med ett brett utbud - En väg mot ökad kunskap om framgångsfaktorer.

30. Reflektioner kring utvecklingsarbete • Identifiering av målgruppernas behov i förhållande till befintliga tjänster i kommunerna • Ökad kunskap om målgruppernas specifika behov genom omvärldsbevakning, forskning, utvärdering och kunskapsutbyte mellan aktörer i de fem länen • En tanke är riktade seminarier kring ex kvinnor och unga vuxna i fem läns regionen som en inventering av den kunskap som finns • En gemensam kunskapsbas och plattform för missbrukar- och beroendevården i länet. (Jmf SBG). Viktigt att denna organisation erhåller ”mandat” på bred front i länet • Utvecklande av nödvändiga samarbetsformer (ex. kommun-Landsting, mellan småkommuner mm) • Riktade utvecklingsprojekt inom angelägna områden med stöd av utvecklingsmedel från Länsstyrelsen och kompetens från FOU • Utvärderingar och kunskapsprocesser i samband med pilotprojekt • Personella resurser i länet att samordna utvecklingsarbetet samt bedriva uppföljning, utvärdering och dokumentation i samband med olika utvecklingsprojekt.